EN AV KONSEKVENSERNA AV energikrisen är att kärnkraften återigen hamnat i kärnan i samtalet. Många tycker att Finland är för beroende av elimport och att landet behöver en stabilare inhemsk elproduktion.

Verkligheten dök upp när den kraftfulla importförbindelsen av ett stort kärnkraftverk från Ryssland fick brytas i maj förra året. Sedan dess har elen varit dyr i Finland. Det finns förstås andra orsaker till prisnivån.

ENLIGT EN FÄRSK ATTITYDUNDERSÖKNING FRÅN ENERGIBRANSCHEN stödjer 83 procent av finländarna kärnkraft. 2016 fanns det 59 procent av supportrarna. I torsdags meddelade LUT-universitetet att man kommer att bygga en ny liten reaktor .

Fortum och Helen funderar nu tillsammans på förutsättningarna för att bygga ett nytt kärnkraftverk.

Diskussionen är het också på andra håll. I Sverige beordrade den nya regeringen i höstas energibolaget Vattenfall att påbörja studier om tillbyggnad av kärnkraft.

1 800 megawatt ny vindkraft har byggts per år.
SAMTIDIGT väntar Finland fortfarande på att den nya trippelreaktorn i Olkiluoto, som startades för 17 år sedan, äntligen ska tas i drift. Sprickor som hittats i kraftverkets matarvattenpumpar har försenat driftsättningen av kraftverket med jämna månader igen.

I väntan på Olkiluoto växer ny vindkraft i en enorm hastighet. På bara ett år har 1 800 megawatt ny vindkraft byggts i Finland, medan den elektriska effekten av Olkiluoto-trippeln är 1 600 megawatt.

Vindkraftens och kärnkraftens nominella effekt kan inte direkt jämföras. Vindkraftverk producerar i genomsnitt bara en tredjedel av elen jämfört med ett kärnkraftverk med samma effekt.

SÅ LÅT OSS TA en mer rättvis jämförelsepunkt. Under byggandet av Olkiluoto kärnkraftverk har Finlands vindkraftskapacitet ökat från cirka noll till 5 000 megawatt. I genomsnitt räcker det redan för att producera elen från ett nytt kärnkraftverk.

Byggandet av vindkraftverk har kostat cirka fem miljarder euro. Byggandet av den nya reaktorn i Olkiluoto kostar mer än dubbelt så mycket.

MEN fortfarande är problemet med vindkraft jämfört med kärnkraft att produktionen varierar slumpmässigt beroende på vädret. Den genomsnittliga produktionsvolymen värms inte alls upp när det är lugnt. Därför är vindkraft som sådan inte en stadig grundkraft i elsystemet.

För att vara som kärnkraft behöver vindkraft mycket reglerkraft för att slå in när det inte finns någon produktion.

Reglerkraft erhålls idag från inhemsk vattenkraft och genom import av el från andra nordiska länder. Men dessa källor kanske inte räcker till ens i vinter, än mindre under de kommande åren, då mängden vindkraft kommer att öka ännu mer.

Så var kommer kontrollkraften ifrån?

WÄRTSILÄ, SOM TILLVERKAR MARINMOTORER och elförråd, har tagit fram ett svar. Wärtsiläs experter har räknat ut att det är möjligt att bygga stabil elkraft utifrån vindkraft, och det blir betydligt billigare än ny kärnkraft.

Även om vindkraft kombinerades med vätgasproduktion, motorkraftverk som använder vätgas för att producera styrkraft och batterier, så skulle priset på baskraften som produceras av det hela bli billigare än med ett nytt kärnkraftverk.

”Vi jämförde det med att bygga en ny Olkiluoto 3, det vill säga ett 1 600 megawatt kärnkraftverk. Och att samma stabila kapacitet skulle byggas med vind, en liten mängd batterier, elektrolysatorer och Wärtsilä-motorer”, säger Ville Rimali , chef för affärsutveckling för energi .

RIMALS beräkning bygger på att kombinationen vindkraft-väte-motor kraftverk-batteri kan producera el varje ögonblick på året med en konstant effekt på 1 600 megawatt – precis som kärnkraft.

Därför är mängden vindkraft i beräkningen drastiskt överskattad jämfört med den erforderliga genomsnittliga elproduktionen. Inte mindre än 7 200 megawatt skulle byggas.

”Ändå skulle kostnaden för el med vindalternativet vara 64 euro per megawattimme. Kostnaden för el som produceras av ett liknande kärnkraftverk skulle vara 78 euro per megawattimme. Kostnadsskillnaden är 190 miljoner euro per år, säger Rimali.

DET SLUTLIGA RESULTATET AV BERÄKNINGARNA beror på antagandena. Rimali har använt det antagna slutpriset för Olkiluotos trippelreaktor för kärnkraft, det vill säga cirka 11 miljarder euro. Den är baserad på World Nuclear Reports uppskattning från 2019. Uppskattningen är i alla fall knappast överdriven.

Det franska statliga energibolaget EDF sa i januari att priset på Olkiluotos systerreaktor under uppbyggnad i Flamanville, Frankrike, redan hade stigit till 12,7 miljarder euro