- Rezolv Energy lanserar första fasen av Vifor vindkraftspark på 192 MW
- I mitten av 2027 kommer Vifors 461 MW att göra den till en av EU:s största
- VD lovar batterilagring i slutet av 2027
ENERGIOMSTÄLLNINGEN
omvärldsbevakning med de senaste nyheterna från Sverige och världen
- sol - vind - vatten - bio - geotermik, - våg/tidvatten
- batterier - vätgas - pump -mineraler - CCS
Vill du också få vårt färska
nyhetsbrev varje vardag - fyll i
NYHETER IDAG
måndagen den 12 oktober
Zink-luftbatterier får ny fart med långlivad katalysator
Zink-luftbatterier kan lagra betydligt mer energi än litiumjonbatterier, men har hittills varit i stort sett omöjliga att ladda upp. En forskargrupp ledd av professor Jörg J. Schneider vid institutionen för kemi har nu visat hur ett material bestående av järn, nickel och kol gör det möjligt att ladda och ladda ur batteriet upp till 500 gånger.
Zink-luftbatterier har använts i hörapparater i årtionden. De är tekniskt välbeprövade och vitt spridda, men har en stor nackdel: när de väl är urladdade hamnar de i soporna.
Uppladdningsbara varianter har hittills varit sällsynta på marknaden. Ändå har de stor potential. I teorin kan zink-luftbatterier lagra upp till fem gånger mer energi än de litiumjonbatterier som används i stor utsträckning idag. De största hindren är möjligheten till fullständig uppladdning samt de komplexa kemiska processerna inuti cellen, vilka är tekniskt svåra att kontrollera. Det är just detta som gör ämnet så intressant för grundforskningen.
Var fjärde hyresgäst nekas laddstolpe – hinder för fler elbilar
Möjligheten att ladda hemma är en av elbilens största fördelar. Men för den som bor i lägenhet är det inte alltid lika enkelt. En ny undersökning från Riksförbundet M Sverige visar att många i flerbostadshus fortfarande möter ett motstånd.
I Stora elbilsenkäten 2026 har över 6 400 personer svarat på frågor om sitt bilinnehav och sina laddmöjligheter. Där uppger hela 86,8 procent att de oftast laddar sin bil hemma. Det är kanske inte så förvånande eftersom en stor majoritet av deltagarna också bor i villa eller radhus.
Men bland dem som bor i lägenhet ser förutsättningarna annorlunda ut. Av de svarande som bor i hyresrätt har en fjärdedel begärt att få en laddstolpe installerad men fått nej från hyresvärden.
Även bland boende i bostadsrätt förekommer problem. Sett till samtliga lägenhetsboende som svarat uppger 10,4 procent att de begärt laddstolpe men blivit nekade. Ytterligare 3,3 procent fick sin laddstolpe först efter diskussioner.
Energy Dome öppnar fabrik för tillverkning av koldioxidbatterier i Italien
Det italienska LDES-företaget Energy Dome har öppnat en tillverkningsanläggning i Piacenza, Italien, som ett led i utökningen av produktionen av företagets teknik för koldioxidbaserad energilagring (CO2 Battery) för internationella projekt.
Anläggningen ska tillverka nyckelkomponenter, däribland de stora kupoler som används i företagets koldioxidbaserade energilagringssystem.
Energy Dome meddelar att de har levererat den första kupolen som tillverkats helt i egen regi till Indien för projektet Kudgi (20 MW/160 MWh), som genomförs tillsammans med det statliga energibolaget NTPC. Produktionen pågår även för projektet Columbia Energy Storage (20 MW/200 MWh) i Wisconsin, USA, i samarbete med Alliant Energy. Nästa komponent är avsedd för ett projekt på 23 MW/200 MWh i Rhode på Irland.
Företaget har under det senaste året investerat cirka 2 miljoner euro (2,2 miljoner dollar) i anläggningen i Piacenza för att uppgradera byggnaden, anskaffa maskiner samt förbättra el- och nätverksinfrastrukturen.
Varberg Energi och Novion Energy Solutions skalar upp gemensam energilösning
Varberg Energi och Novion Energy Solutions har som strategiska utvecklingspartners utvecklat en lösning som gör det möjligt att koppla samman storskaliga energiresurser med flera energi- och flexibilitetsmarknader. Resurserna kan samtidigt optimeras utifrån företagets egna energibehov.
Efter sex månaders drift är fem batterilager, tre V2G-laddare och en solpark anslutna. Två externa pilotkunder är uppkopplade och lösningen har verifierats med olika tekniker och fabrikat, inklusive batterilager på upp till 14 MW. Utgångspunkten är att företag ska kunna få ut mer värde av investeringar i exempelvis batterilager och större fordonsflottor. Samma resurs kan användas för företagets egna energibehov och samtidigt optimeras mot spot- och intradagmarknaden, stödtjänster och lokala flexibilitetsmarknader.
Det innebär att en investering kan bidra till att sänka energi- och effektkostnader, skapa nya intäkter och samtidigt bidra med flexibilitet till energisystemet.
Indien installerar 35,2 GW solenergikapacitet på nio månader
Indien installerade 35,2 GW solenergikapacitet under perioden januari–september 2026 – en ökning med 19,5 % jämfört med föregående år – där storskaliga solkraftsanläggningar stod för 24,4 GW och takmonterade anläggningar för 9,8 GW. Bild: JMK Research.
Enligt en rapport från JMK Research installerade Indien cirka 35,2 GW solenergikapacitet mellan januari och september 2026, där storskaliga projekt stod för den största andelen av installationerna.
Rapporten visar att storskalig solkraft stod för 24,4 GW av den tillkomna kapaciteten under perioden januari–september 2026, medan takmonterad solkraft bidrog med 9,8 GW. Utbyggnaden av solenergikapacitet ökade med cirka 19,5 % på årsbasis under perioden.
Den sammanlagda kapaciteten för förnybar energi i Indien uppgick till cirka 299,2 GW i september 2026. Solkraft stod för omkring 57 % av totalen och var därmed den största källan i landets kapacitetsmix för förnybar energi. Siffrorna för solkraft inkluderar storskaliga anläggningar, takmonterade system samt anläggningar utanför elnätet (off-grid) och distribuerade lösningar.
Lantbrukare kammar hem priset ”Årets Drivkraft”
När Lars Paulson tog över familjegården på 1990-talet var verksamheten ett traditionellt lantbruk. I dag är Kvarngården i Halland ett exempel på hur energiomställning, cirkulärt tänk och god lönsamhet kan gå hand i hand. På gården tankas allt från traktorer och lastbilar till personbilar med egenproducerad biogas, vilket ersätter omkring 65 000 liter diesel varje år. Lars har dessutom engagerat andra lokala lantbrukare att gemensamt starta produktion av biogas. Han delar generöst med sig av sina erfarenheter, både genom att ta emot praktikanter och studiebesök från både svenska och utländska aktörer.
– Vi blev väldigt imponerade av Lars resa både som företagare och inspiratör. Med bibehållen lönsamhet har han visat att nytänk, mod och ett starkt engagemang i energiomställningen ger fantastiska resultat som dessutom ger ringar på vattnet långt utanför gården. Lars är en riktigt bra förebild för andra som står inför investeringar för fossilfrihet, säger Maria von Holst, affärschef för företagslösningar på Fortum.
Årets Drivkraft är ett nytt nationellt pris som instiftas av Fortum och delas ut för första gången 2026. Fortum är Företagarnas partner i energifrågor och vill med priset uppmärksamma små och medelstora företags roll för Sveriges utveckling och lyfta fram goda exempel mot elektrifiering och utfasning av fossila bränslen.
Forskare avslöjar fotosyntesens hemligheter
Nu har forskare från Lunds universitet för första gången lyckats visa samtliga steg i fotosyntesen hos en levande organism. Den nya studien sätter ljuset på den extremt höga effektivitet som råder i fotosyntesens första moment.
Nästan allt liv på jorden är beroende av fotosyntes, det vill säga den process som gör att växter, alger och vissa bakterier absorberar solens ljus och sedan omvandlar denna solenergi till kemisk energi. Processen har studerats under ett helt sekel i forskarvärlden, och därmed är de grundläggande principerna för fotosyntesen ganska väl förstådda.
– Men exakt vad som händer direkt efter att solljuset absorberas har däremot hittills varit svårt att studera i detalj, säger Donatas Zigmantas, kemiprofessor vid Lunds universitet.
Tillsammans med sina kollegor har Donatas Zigmantas därför utvecklat en ny spektroskopisk metod som kan hantera de tidigare tekniska utmaningar som uppstått vid denna typ av undersökning. Med hjälp av den nya metoden har forskarna nu lyckats studera samtliga steg i fotosyntesen genom att på detaljnivå följa processens förlopp hos levande purpurbakterier när dessa fotosyntetiserar.
Forskarna har därmed kunnat undersöka hur ljusenergin rör sig steg för steg genom fotosyntesens olika moment, det vill säga från själva absorptionen av solljus via den molekylära antennen och sedan vidare till det reaktionscentrum där den infångade solenergin omvandlas till kemisk energi.
Tyskland: Ineratec från syntetisk råolja till certifierat flygbränsle
BLINQS med Era One i Frankfurt-Höchst har Ineratec byggt upp produktionskapacitet i industriell skala för syntetiska bränslen. Anläggningen har varit i drift sedan juni 2025 och har en kapacitet på upp till 2 500 ton e-bränslen och syntetiska vaxer per år. Nya milstolpar kommer att följa 2026: bränsle från anläggningen kommer att användas på en KLM-passagerarflygning och fabriken kommer att få en europeisk hållbarhetscertifiering.
Era One öppnas officiellt den 3 juni 2025 på industriparken Frankfurt-Höchst. Anläggningen omvandlar biogen CO₂ och grön vätgas till syntetiska kolväten, som kan vidarebearbetas till bränslen och kemiska produkter. Ineratec beskriver Era One som den största kommersiella kraft-till-vätska-anläggningen i Europa. Kapaciteten är maximalt 2 500 ton per år.
Innovationen ligger främst i produktionsenheternas kompakta, modulära design. Fischer-Tropsch-processen i sig är redan ett sekel gammal. Fram tills nu har effektiv drift krävt mycket stora, skrymmande och relativt långsamt reagerande reaktorer. Denna långsamhet står i strid med användningen av hållbara råvaror och grön energi. Ineratec har utvecklat högeffektiva reaktorer med liten volym och låg vikt. För att uppnå önskad produktionskapacitet kombinerar företaget flera reaktorer.
Denna modulära metod erbjuder fördelar för drift och underhåll: vid ett fel behöver endast en del av anläggningen stängas av. Konstruktionen måste också möjliggöra produktion på olika platser.
Värdlandet för COP31 uppmanar rika länder att satsa ”mycket mer” på klimatet än på försvaret.
Världens rika länder bör lägga betydligt mer resurser på att hantera klimatkrisen än de 5 procent av BNP som Nato-medlemmarna lovat avsätta till försvaret, eftersom ”klimatfrågan är säkerhetsfrågan” – det menar värden för nästa FN-toppmöte.
Men i uttalanden som sannolikt kommer att väcka debatt var Murat Kurum – den tillträdande ordföranden för Cop31 – undvikande gällande frågan om länderna bör försöka upprepa ett tidigare åtagande om att ”ställa om bort från fossila bränslen” (vilka är den främsta orsaken till klimatkrisen) när de möts i Turkiet nästa månad.
Kurum, som är Turkiets klimatminister, sade till The Guardian att världen ”redan befinner sig i en omställning” och antydde att användningen av fossila bränslen skulle kunna hanteras indirekt genom andra åtgärder.
Kurum befann sig denna vecka på Fiji tillsammans med statsledare, ministrar, tjänstemän och företrädare för civilsamhället för att förbereda Cop31, som ska hållas i den turkiska staden Antalya i november. Australien, som har den nya rollen som ”förhandlingsordförande” för Cop31, hade drivit på för att förberedelsemötet skulle hållas i Stillahavsområdet för att rikta uppmärksamheten mot ö-nationerna.
Solboomen överträffar elnätet
Sommaren 2025 blev solenergi Pakistans enskilt största elkälla och genererade ungefär en fjärdedel av landets el under högtrafik. Ett decennium tidigare bidrog solenergi med mindre än 1 procent till elproduktionen i Pakistan. Detta drevs inte av ett större subventionsprogram. Människor och företag gjorde det till stor del själva som svar på opålitlig och dyr el.
Pakistan är förmodligen det mest dramatiska och mest välkända exemplet på en bottom-up solrevolution, men det är inte unikt, och versioner av samma historia utspelar sig över hela världen just nu: Länder med varma klimat, snabbt växande ekonomier, dyr energi och bräckliga elnät är de som i allt högre grad vänder sig till solenergi. Inte på grund av politik, utan för att människor och företag röstar med fötterna.
Omfattningen av denna förändring syns redan i data . I sex länder – Pakistan, Nigeria, Libanon, Sri Lanka, Zambia och Jemen – har den registrerade solenergiproduktionen ökat mer än sexfaldigt sedan 2019, även om Pakistan står för merparten av ökningen. …….
fredag 9 oktober
torsdag 8 oktober
Finland: BESS-intäkterna har på några år minskat dramatiskt
Finland är för närvarande den mest omskrivna marknaden i Norden, med projektavtal och annan utvecklingsverksamhet inom batterilagring från både lokala och internationella aktörer.
Intäkterna från BESS-anläggningar (batterilagringssystem) har sjunkit kraftigt under de drygt tre år som gått sedan utvecklingen inleddes i Finland.
Enligt Clean Horizon Storage Index kunde en BESS-anläggning med en timmes lagringskapacitet i Finland – när intäkterna var som högst i september 2023 – generera årliga bruttointäkter på i genomsnitt 645 000 euro per MW (724 451 USD/MW), medan en anläggning med två timmars kapacitet genererade cirka 810 000 euro per MW och en med fyra timmars kapacitet 845 000 euro per MW.
I augusti 2026 såg läget helt annorlunda ut; konsultföretaget Clean Horizon beräknade då intäkterna för en anläggning med en timmes kapacitet till endast 50 000 euro per MW, för en anläggning med två timmars kapacitet till 78 000 euro per MW och för en anläggning med fyra timmars kapacitet till 111 000 euro per MW.
Kubas bränslekris gör ön till en solenergiö
- USA:s export av solenergi till Kuba ökade med 1 070 % till 6,3 miljoner dollar under de första sju månaderna 2026, i takt med att den amerikanska bränsleblockaden accelererar öns övergång till solenergi.
- Kuba har nu 1 418 MW solkapacitet fördelat på 144 installationer, vilket enligt uppgift täcker 20 % av elbehovet, men otillräcklig batterilagring begränsar tillförlitligheten.
- Amerikanska sanktioner fortsätter att begränsa importen av bränsle och batterier, vilket gör Kuba alltmer beroende av solenergi trots att landet inte kan tillhandahålla tillförlitlig elektricitet dygnet runt.
Kuba håller på att förvandlas till en solcellsdriven ö på grund av den amerikanska marinblockaden som hindrar bränsle från att nå dit. Importen av solenergiteknik från samma USA ökar kraftigt trots det årtionden gamla amerikanska embargot mot Kuba, och stärker argumenten för solenergi – i avsaknad av alternativ.
Bloomberg citerade tidigare i veckan amerikanska folkräkningsdata som visade att exporten av solceller och moduler från USA till Kuba översteg 6,3 miljoner dollar under årets första sju månader. Detta är en årlig ökning med hela 1 070 %, medan importen av solenergi från Kina har minskat med så mycket som 83 % jämfört med ett år tidigare, enligt uppgifterna.
Kina är fortfarande Kubas största leverantör av solpaneler och moduler, noterade rapporten, men nu framstår USA som ett alternativ för enskilda hushåll och företag på ön.
Tyskland ska auktionera ut 4 GW havsbaserad vindkraftskapacitet år 2027 enligt reviderad platsplan
Tyskland kommer att auktionera ut 4 GW havsbaserad vindkraftskapacitet på fem platser i Nordsjön 2027, efter ändringar i landets utvecklingsplan.
Den tyska federala sjöfarts- och hydrografiska byrån (BSH) har publicerat det andra tillägget till 2025 års platsutvecklingsplan (Flächenentwicklungsplan, FEP), som reviderar layouten och tidpunkten för flera områden som är utsedda för havsbaserad vindkraftsutveckling.
Förändringarna fokuserar särskilt på N-10-området i tyska Nordsjön, som har utökats och uppdelats i tre platser: N-10.1, N-10.2 och N-10.3.
BSH sa att den reviderade planen ger planeringsgrunden för anbud, med fem platser på totalt 4 GW i kapacitet som ska läggas ut på auktion av Federal Network Agency 2027: N-10.1, N-10.2, N-10.3, N-13.1 och N-13.2.
Ändringen av platsutvecklingsplanen skjuter även upp auktionerna och driftsättningen av platserna N-12.4 och N-12.5 tills vidare, vilket gör det möjligt för närliggande vindkraftsparker att bättre utnyttja tillgängliga vindresurser. Auktions- och driftsättningsschemat för sajten N-6.8 har flyttats tillbaka med två år till 2030.
"Fyra timmars lagring slår gas på 43 marknader"
Fyra timmars batterilagring är nu billigare än gasturbiner med öppen cykel på alla 43 marknader där båda teknikerna modellerades, enligt en ny analys från Wood Mackenzie.
Konsultföretaget sa att deras senaste globala rapporter om leveliserad elkostnad (LCOE) visar att brist på gasturbiner och volatilitet i bränslepriserna ökar kostnaden för produktionstoppar, medan den utökade batteritillverkningen fortsätter att driva ner lagringskostnaderna.
Wood Mackenzie tillade att solenergi med en axel är den billigaste generationstekniken på 43 av de 48 modellerade marknaderna, vilket belyser den växande konkurrenskraften hos förnybar energi.
”Denna ekonomiska förändring är avgörande och vidgas”, säger Wood Mackenzies huvudanalytiker Ahmed Jameel Abdullah.
”Brist på gasturbiner och ökande bränslevolatilitet driver upp kostnaderna vid toppar, medan den utökade batteritillverkningen fortsätter att pressa ner lagringskostnaderna.”
Hybridanläggning i nordvästra Kina på 1 GW
PowerChina har slutfört nätanslutningen och påbörjat elproduktion vid ett 1 GW hybridprojekt för solceller och koncentrerad solenergi (CSP) i Gonghe-länet, Qinghai-provinsen, nordvästra Kina.
Projektet nådde full kapacitetsanslutning till nätet den 1 oktober, enligt det kinesiska ingenjörs-, bygg- och infrastrukturföretaget. Det kombinerar en solcellsanläggning på 900 MW med en CSP-anläggning för smält salt på 100 MW, vilket integrerar solenergiproduktion, termisk energilagring och omvandling från el till termisk energi. Kinesiska statliga medier beskrev det som landets första projekt i gigawattskala som kombinerar de tre teknikerna.
PV-installationen omfattar cirka 1,9 miljoner solmoduler, med 900 MW växelströmskapacitet och cirka 1,25 GW installerad likströmskapacitet. Projektet är en del av Kinas andra omgång storskaliga vind- och solenergibaser, främst belägna i resursrika norra och västra regioner.
CSP-anläggningen har ett 219 meter högt solcellstorn omgivet av 10 310 femkantiga heliostater med en sammanlagd reflektionsyta på cirka 500 000 m2. Speglarna spårar solen och koncentrerar solstrålningen till en mottagare högst upp i tornet, där smält salt värmes upp som kan lagras och senare användas för att producera ånga för att driva en 100 MW-turbin.
Kanada erbjuder rabatter på värmepumpar på upp till 10 000 kanadensiska dollar
Kanadas premiärminister Mark Carney har tillkännagivit en investering på 2 miljarder kanadensiska dollar för att genomföra renoveringar av 1 miljon bostäder, inklusive en ny nationell värmepumpsrabatt för upp till 820 000 hushåll.
Berättigade hushåll med inkomster under medianinkomsten kommer att få rabatter på upp till 10 000 kanadensiska dollar för köp av en elektrisk värmepump, medan andra berättigade hushåll kommer att få 2 000 kanadensiska dollar, enligt regeringen. Båda rabatterna kan kombineras med befintliga provinsiella program.
Rabatten kommer att vara tillgänglig via en onlineportal, med godkännande inom 24 timmar och inga energibesiktningar krävs före eller efter installationen. Regeringen uppgav att cirka 1 miljon kanadensiska hushåll byter ut sina värmesystem varje år, och mer än 80 % av tiden beror det på att det gamla systemet har gått sönder utan förvarning.
Enligt regeringen värmer mer än 7 miljoner kanadensiska hushåll fortfarande sina hem med olja, propan, diesel, elektriska golvlister eller föråldrade ugnar.
Volvo först i Europa med ny gjutteknik
I april i år startade Volvo Cars massproduktionen i det nya gjuteri i Torslanda – det första i Europa för megacasting, en teknik för att pressgjuta stora karossdelar till personbilar.
Gjuteriet är byggt för att kunna tillverka det bakre golvet till bilmodellen EX60 i ett enda stycke, pressgjutet i aluminium. Tidigare sammanfogades ett stort antal klippta plåtdetaljer genom svetsning och klampning (klämning) till den bakre delen av golvet i personbilen. Nu kan Volvo Cars i stället pressgjuta delen i ett stycke – något som sparar både tid, pengar och inte minst miljön för biltillverkaren.
– Tidigare blev ungefär 50 procent av materialet skrot som skickades tillbaka till tillverkaren och vi fick köpa nytt material. Nu kan vi utnyttja allt material vi köper in genom att smälta om det i vår egen produktion, säger Peter Schüler, fabrikschef för megacasting, Volvo Cars i Torslanda.
Megacasting används av en del kinesiska fordonstillverkare, men först ut var Tesla. Över tid tror Peter Schüler att megacasting kommer bli ny branschstandard.
– Tekniken har flera fördelar, varav ökad produktivitet och bättre nyttjandegrad av materialet är två exempel, men det innebär också att vi snabbare kommer att kunna göra anpassningar och ändringar av delarna vi gjuter, vilket kommer göra utvecklingsförfarandet för Volvo Cars mycket snabbare, säger Peter Schüler.
Gruvan i Malmberget tar täten i LKABs elektrifieringsprocess
Till år 2035 ska förbränningsmotorerna vara borta från LKABs gruvverksamhet. Längst på elektrifieringsresan har gruvan i Malmberget kommit.
– Vi har börjat med största dieselförbrukarna – truckar och lastmaskiner, säger Pär Sundqvist som leder LKABs elektrifieringssatsning. Hand i hand med elektrifieringen går automatiseringen av underjordsmaskinerna. Även på den punkten finns många stora utmaningar.
LKAB ska ställa om hela produktionen till fossilfritt. Redan 2027/2028 ska 30 procent av produktionen vara elektrifierad.
– Lastmaskiner står för över 50 procent av vår dieselförbrukning, truckarna för runt 25 procent. På årsbasis har vi gjort av med drygt två miljoner liter diesel, säger Pär Sundqvist.
Den största utmaningen med att elektrifiera fordonsparken är att bibehålla produktionskapaciteten när det inte finns elektriska maskiner i samma storlek som man använder idag.
– Vi kör 21-tons lastmaskiner med diesel idag, men det finns inga batterielektriska alternativ i samma storlek. Vi har scanat marknaden noga och kommit fram till att testa 18-tons maskiner, säger Pär Sundqvist.
Australien: Hembatterier och tidsdifferentierade tariffer kan vara den bästa kombinationen för att styra bort hushåll från effekttoppar under kvällstid.
De som noga följer hushållens elanvändning har länge förundrats över att konsumenter ofta klagar på höga elpriser, men sällan ändrar sitt beteende när de omfattas av tidsdifferentierade tariffer.
Om man däremot inkluderar batterier kan den slutsatsen behöva omprövas. Detta är den viktigaste slutsatsen i en ny rapport av Bruce Mountain, chef för Victorian Energy Policy Centre, med titeln ”Storage and Signals: Solar and Battery Storage, Time-of-Use Pricing, and Household Peak Demand in the Australian NEM”.
Elbolaget AGL gav Mountain tillgång till anonymiserad förbrukningsdata från 5 096 hushåll i delstaterna New South Wales, Queensland, South Australia och Victoria. Uppgifterna omfattade volymer för elimport och -export till och från elnätet i 30-minutersintervall, vilket resulterade i över 3 miljoner observationer (fördelade på hushåll och dygn) under en treårsperiod fram till augusti 2025.
Resultaten kan hjälpa nätoperatörer och energibolag att tänka nytt kring hur man kan påverka konsumenternas beteende för att minska belastningen på elförsörjningen under perioder med hög efterfrågan. Att maximera nyttan av de drygt 540 000 hushåll som har utnyttjat den federala regeringens stödprogram för billigare hembatterier skulle också kunna vara en viktig sidoeffekt.
Antalet energigemenskaper i Spanien uppgår till 837
Siffran 837 energigemenskaper kommer från den tredje lägesrapporten från Observatorio Energía Común, som drivs av den spanska hållbarhetsstiftelsen Ecodes. Enligt rapporten har nu var tionde spansk kommun en energigemenskap, och 65,5 procent av dessa är verksamma på landsbygden. Mer än hälften genomför redan åtgärder, eller planerar sådana, för att motverka energifattigdom.
Andalusien tilldrog sig särskild uppmärksamhet under toppmötet. Enligt Jorge Paradela, regionråd med ansvar för universitet, industri, energi och innovation i den andalusiska regeringen, har regionen nu nästan 2 000 anläggningar för kollektiv egenförbrukning och har redan överträffat sitt kapacitetsmål för 2026.
Andalusien har också tagit fram en egen färdplan för utvecklingen av energigemenskaper. Paradela menade att tiden nu är mogen att ta nästa steg gällande kollektiv egenförbrukning och energigemenskaper. Enligt honom sänker decentraliserad energiproduktion kostnaderna för hushåll samt små och medelstora företag, samtidigt som den bidrar till att göra industrin mer konkurrenskraftig.
UNEF:s ordförande Rafael Benjumea betonade modellens sociala dimension. Energigemenskaper, sade han, är viktiga verktyg mot avfolkning på landsbygden och står för det Spanien vi vill ha: ett deltagande och hållbart Spanien som utnyttjar sina förnybara resurser för att skapa nytta för regionen. Det är dags att främja deras utveckling genom att undanröja de regleringsmässiga, administrativa och ekonomiska hinder som fortfarande begränsar deras potential.
fredag 9 oktober
torsdag 8 oktober
Linux Foundation lanserar OpenGrid för att bygga en öppen, gemensam infrastruktur för världens elnät.
Den ideella organisationen Linux Foundation, som främjar massinnovation genom öppen källkod, har tillkännagivit lanseringen av OpenGrid, ett nytt initiativ som bygger öppen källkodsinfrastruktur för att modernisera elnätsplanering över hela världen.
OpenGrid, som drivs av Linux Foundation, skapar en neutral, interoperabel grund som gör det möjligt för planerare att arbeta över den kommersiella och öppna källkodsprogramvara de redan använder, vilket hjälper till att minska tiden, kostnaderna och de tekniska hindren som är förknippade med att planera den infrastruktur som behövs för att möta den snabbt växande elefterfrågan.
Nätplanering har blivit en kritisk flaskhals i takt med att elefterfrågan växer, nya datacenter- och industriella laster tas online och mer produktion och lagring söker anslutning. Mer än 2 500 gigawatt av produktions-, lagrings- och storlastprojekt väntar för närvarande i nätanslutningsköer över hela världen, medan de årliga nätinvesteringarna behöver ungefär fördubblas till mer än 600 miljarder dollar år 2030. För att möta långsiktiga energibehov kommer det att krävas att 80 miljoner kilometer kraftledningar läggs till eller byts ut år 2040, men planeringen begränsas fortfarande av fragmenterad data, inkompatibel programvara och modelleringsmöjligheter som är otillgängliga för många institutioner och länder.
Frigör nätkapacitet genom dynamisk distribution
I årtionden har energibolag förlitat sig på utbyggnad och utbyggnad av fysisk infrastruktur som sitt främsta sätt att möjliggöra motståndskraft och tillförlitlig leverans av kraft. Men i takt med att lastökningen accelererar och extrema väderhändelser blir allt vanligare har det visat sig vara begränsat, kostsamt eller opraktiskt att enbart förlita sig på tunga utbyggnader eller metoder som jordläggning. Eller alla tre.
”Det finns en enorm mängd kapacitet i elnätet som vi helt enkelt inte använder”, berättade Murray för Factor This. ”Kraftelektroniken som fungerar som frontend för energilagringssystem kan faktiskt användas på egen hand. Det gör att vi kan utnyttja den underutnyttjade kapaciteten och få exakt samma fördelar med strömflödet – utan den extra kostnaden eller komplexiteten hos själva batteriet.”
En primär orsak till denna förlorade kapacitet är fasbelastningsobalans, där 20 % till 50 % av distributionskretsarna arbetar utanför etablerade designparametrar. När enfasbelastningar drar ojämn effekt över trefasiga stamnät stiger neutralströmmarna, spänningsprofilerna försämras och den totala kretsgenomströmningen stryps artificiellt. Genom att distribuera snabbverkande kraftelektronik och dynamiska effektflödesregulatorer direkt på distributionskretsarna kan energibolag automatiskt balansera fasbelastningen och styra strömmen dynamiskt. Genom att göra det frigörs latent kapacitet som redan är inbyggd i befintliga ledningar utan att kräva kostsamma fysiska ombyggnader eller batterihårdvara.
Det är ett utmärkt exempel på vad det innebär att lösa ett etablerat problem med ett nytt sätt att tänka som kan vara en baslinje för ännu större effektivitet med AI-drivna automatiseringsfunktioner och prediktiva programvaruverktyg. Som alltid är tillvägagångssättet och integrationen av dessa nya verktyg avgörande.
Installationen av hembatterier i Australien uppgick till 966,5 MWh i september.
Den senaste rapporten från dataanalysföretaget SunWiz visar att 311,8 MW småskalig solkraft (0–100 kW) registrerades i Australien i september 2026, vilket är en ökning med 7,29 % jämfört med de 290 MW som installerades månaden innan.
Siffran för september är en av årets högsta månadsnoteringar och överträffas endast av de 505 MW som registrerades i april 2026 och de 320 MW som installerades i juli. Resultatet för september 2026 ligger också klart över de cirka 240 MW som registrerades samma månad föregående år.
Warwick Johnston, vd för SunWiz, säger att marknaden fortsätter att gynnas av den federala regeringens stödprogram för billigare hembatterier (”Cheaper Home Batteries Scheme”), som kräver att batterier för hemmabruk installeras i samband med nya eller befintliga solcellsanläggningar för att berättiga till bidraget.
– Tack vare batteribidraget, som driver på installationen av solceller, har det hittills under 2026 installerats mer solkraft i storleksklassen under 100 kW än under hela 2025, säger han och påpekar att siffrorna för perioden januari–september ligger 43 % högre än vid samma tidpunkt 2025.
Energikooperativ i Pfaffenhofen använder överskottsel från vind- och solenergi för AI-beräkning
Medborgarnas energikooperativ i Pfaffenhofen-distriktet planerar att använda överskottsel från vind- och solenergi för AI-beräkning. Kooperativet har nu lanserat ett pilotprojekt för detta ändamål. Ett decentraliserat, modulärt AI-datacenter byggs för närvarande mellan en vindkraftverk och ett planerat markmonterat solcellssystem. IT-specialisten Prior1 tillverkar två sammankopplade containrar för detta ändamål: en för IT med en planerad effekt på 80 kilowatt och en för kylning. Batterilagring, nätanslutning, avbrottsfri strömförsörjning (UPS) och två internetanslutningar kommer att säkerställa att AI-tjänsterna är tillgängliga även när ingen överskottsel genereras. Idrifttagning är planerad till senhösten 2026.
Med en investeringsvolym på mer än fem miljoner euro fokuserar Pfaffenhofens energikooperativ på en ny form av regionalt värdeskapande: el från vind- och solenergi kommer att användas för att generera AI-datorkraft. Regios AI-plattform kommer att rikta sig till medelstora företag, forskningsinstitut och i framtiden även offentliga användare. Kooperativet genomför projektet utan offentlig finansiering.
Detta utökar den befintliga modellen för energiproduktion och eldistribution till att omfatta ett digitalt affärsområde. Decentraliserad, medborgarägd el genererad från vind- och solkraft kommer att utgöra grunden för efterfrågestyrd, omsättningsbar datorkapacitet. Detta är särskilt attraktivt när överskottsproduktion av el annars skulle begränsas eller endast minimalt kompenseras.
Irankriget tvingar 25 länder att införa nya elektrifieringsregler
- COP31 i Turkiet kommer att uppmana länder att möta 35 procent av den globala energibehovet med elektricitet senast 2035, en ökning från 23 procent idag.
- Hormuz-stängningen som följde Irankriget har drivit cirka 25 länder att anta strukturella elektrifieringspolicyer sedan mars, där tillväxtekonomier överträffar USA på ren energi.
- Näten är flaskhalsen: IEA säger att 80 miljoner kilometer nya eller ombyggda ledningar behövs till 2040, och 50 till 60 procent av förnybara energiprojekt i Vietnam, Thailand och Indonesien ställdes in eller försenades från 2021 till 2025.
Elektrifiering har blivit fokus för globala klimatsamtal i takt med att COP31 närmar sig. Vi har redan tekniken för att övergå från direkt förbrukning av fossila bränslen till elektricitet i våra fordon, hem, företag och industrier – nu handlar det bara om att skala upp dessa tekniker och göra det i en aldrig tidigare skådad takt, med stöd av starka politiska åtgärder från globala ledare.
Det centrala löftet som kommer att läggas fram vid den kommande 31:a årliga FN-klimatkonferensen, som ska äga rum i Turkiet i november, kommer att uppmana deltagande stater att åta sig att möta 35 procent av den globala energiefterfrågan med el senast 2035. I dagsläget står el för 23 procent. Även om detta mål är ambitiöst, hävdar ledarna att det är inom ” räckhåll ” om globala ledare gör en riktad insats för att påskynda sina elektrifieringsövergångar.
Och den faktor som har gjort detta mål inom räckhåll är kanske en överraskande sådan – kriget i Iran . När USA och Israel inledde sin militära offensiv mot Iran i februari i år, svarade Iran genom att stänga Hormuzsundet – genom vilket en femtedel av världens olje- och gashandel flödade varje dag – i princip över en natt. Det plötsliga försvinnandet av 18 miljoner fat per dag från den globala marknaden orsakade enorma energichocker runt om i världen, och särskilt i kontantfattiga, importberoende utvecklingsländer.
Halmstad tar täten med fjärde generationens fjärrvärme
I den nya stadsdelen Ranagård i Halmstad har det kommunala energibolaget HEM byggt fjärde generationens fjärrvärme med lägre temperaturer än i traditionella system. Erfarenheterna är så goda att bolaget nu planerar för fler satsningar med samma teknik i kommande stadsutvecklingsprojekt.
Fjärde generationens fjärrvärme är en systemlösning som är utvecklad vid Högskolan i Halmstad och är anpassad för lägre distributionstemperaturer än traditionell fjärrvärme. Lösningen minskar förlusterna i nätet och skapar nya möjligheter att använda restvärme.
Till skillnad från konventionella system används tre rör: framledning, returledning samt ett separat cirkulationsrör som håller framledningen varm och säkerställer rätt leveranstemperatur hos kunden.
Stadsdelen Ranagård började byggas för fem år sedan och ska omfatta omkring 600 nya bostäder. De nybyggda husen är energisnåla och lämpar sig därför bra för fjärrvärme med lågtemperatursystem.
I området har Halmstads Energi och Miljö (HEM) numera två fjärrvärmesystem – ett med traditionell teknik för lågtemperatur (två rör) och ett med den fjärde generationens fjärrvärme, vilket man är först i världen med. Systemen värmer upp ungefär lika många villor och flerbostadshus, vilket gör dem enkla att jämföra.
Norge förbättrar stödpaketet för flytande vindkraft
Den norska regeringen har förbättrat villkoren för utvecklarna i stödpaketet på 35 miljarder norska kronor (3,7 miljarder euro) för projektet Utsira Nord, en anläggning för flytande havsbaserad vindkraft med en effekt på 500 MW.
Staten meddelade idag att avgiften för att avbryta projekt i området innan utvecklarna fattat det slutgiltiga investeringsbeslutet (FID) kommer att sänkas, och att utbetalningar kommer att ske tidigare i utvecklingsprocessen.
Taket för stödet på 35 miljarder norska kronor ligger kvar på samma nivå. Två konsortier driver projekt i området; det ena stöds av Equinor och det andra av EDF.
Justeringarna sker efter att det norska Stortinget begärt en översyn av stödsystemet för landets första kommersiella projekt inom flytande havsbaserad vindkraft.
Bangladesh godkänner solenergiprojekt på 442 MW med batterilagring för åtta timmar.
Bangladesh har godkänt en nätansluten solkraftspark på 442 MW med batterilagring, som ett led i landets strävan att åtgärda den ihållande elbristen och öka produktionen av förnybar energi.
Projektet godkändes i onsdags av det nationella ekonomiska rådets verkställande utskott (ECNEC), under ledning av premiärminister Tarique Rahman.
Bangladesh Power Development Board (BPDB) ska genomföra projektet till en totalkostnad av 25 miljarder taka (200 miljoner dollar), vilket gör det till landets största solkraftspark.
Anläggningen ska byggas i anslutning till det koleldade kraftverket Rampal (1,32 GW) i distriktet Bagerhat i sydvästra Bangladesh. Omkring 371,7 hektar mark, som tidigare var avsatt för en andra blockenhet vid det koleldade kraftverket, kommer i stället att användas för solenergiprojektet.
Elbilsbatterier får ökad livslängd när svaga celler kopplas förbi
I dagens elbilsbatterier kan en enda svag cell begränsa hela batteripaketet, även när övriga celler fungerar bra. Framtidens batterier kan i stället koppla förbi svaga celler, och därmed ta bättre vara på den återstående kapaciteten. En Chalmersledd studie visar nu att den smarta batteriarkitekturen, vid optimala förhållanden, kan ge elbilsbatterier över 20 procent längre livslängd i vissa fordon. Samtidigt minskar de totala kostnaderna under hela batteriets livslängd.
Batteripaket i elfordon består av många sammankopplade celler som inte åldras likadant. I dagens batteristruktur kan därför den svagaste cellen sätta gränsen för hela paketet. Albert Škegro, doktorand vid institutionen för elektroteknik på Chalmers, tecknar en liknelse, och beskriver strukturen som att cellerna är sammanbundna med ett rep samtidigt som de alla försöker röra sig framåt.
– Eftersom de är bundna till varandra måste alla hålla samma takt som den långsammaste cellen, och stanna när den cellen stannar. Med lösningen i vår studie kan batteriet i stället koppla förbi cellen som orsakar problem och fortsätta framåt, säger Albert Škegro, försteförfattare till den nya studien, som har publicerats i Nature Communications och genomförts i samarbete med industrin.
Tidigare forskning har visat hur stor betydelse skillnader mellan celler kan få för elbilsbatteriers prestanda och livslängd. I en nyligen publicerad studie, med Chalmersforskaren Changfu Zou som medförfattare, konstaterade forskarna att de svagaste cellerna tydligt begränsar hela batteripaketet.
Göteborg Energi elnät testar timpris på elnätsavgiften
Kan timpris på elnätsavgiften bidra till ökad elektrifiering och lägre kostnader för kund? Göteborg Energi elnät kommer i vinter att starta ett pilotprojekt där kunder under ett år erbjuds att testa en ny prognosbaserad prismodell med ett timpris på elnätsavgiften som speglar elnätets verkliga belastning.
– Tanken är att den aktiva kunden enklare ska få en överblick av totalkostnaden för el och minskad risk för onödiga kostnadssmällar när prissignaler för el och elnät pekar åt olika håll, säger Jennie Sjöstedt, chef för Kund och affär vid Göteborgs Energi elnät.
Bakgrunden till testet är att elnätet är maximalt belastat endast 1–2 procent av årets timmar. När belastningen är hög, blir det rörliga priset högt. Övriga tider när finns det gott om kapacitet att använda är priset lågt, något som också gynnar en snabb elektrifiering av energi och transporter. Pilotprojektet ska genomföras med företags- och privatkunder och omfatta omkring 100 anläggningar.
torsdag 8 oktober
onsdag 7 oktober
Turbininstallation slutförd på 1,1 GW Baltic Power
Baltic Power har slutfört installationen av alla 76 Vestas 15 MW-turbiner vid det 1,1 GW stora havsbaserade vindkraftsprojektet i Polen, och mer än en tredjedel producerar redan el.
Northland Power meddelade att projektet, som ägs gemensamt av Northland och ORLEN, fortskrider genom driftsättning och är fortsatt på rätt spår för kommersiell drift under 2026.
Företaget tillade att projektkostnaderna ligger kvar i linje med ursprungliga förväntningar efter den första kraftöverföringen i juli 2026.
Baltic Power är beläget cirka 20 kilometer utanför kusten i Östersjön och stöds av en 25-årig kontraktsmekanism (contract-for-difference).
När projektet väl är i drift förväntas det generera cirka 4 terawattimmar el årligen, vilket motsvarar cirka 3 % av Polens nuvarande elbehov och tillräckligt för att förse mer än 1,5 miljoner polska hushåll med ström.
”Installationen av alla 76 turbiner på Baltic Power visar Northlands förmåga att säkert genomföra komplexa, storskaliga havsbaserade vindkraftsprojekt”, säger Christine Healy, VD och koncernchef för Northland.
Amerikanska solcellstillverkare satsar på smartare solpaneler av olika sammansatta materiel
Smartare solpaneler är USA:s ess i rockärmen för att utmana den kinesiska dominansen. Men det kommer inte att bli enkelt, menar experter. Sedan några år dominerar Kina den globala marknaden för solceller. Amerikanska solcellstillverkare hoppas nu att en ny generation solpaneler ska ge USA ett tekniskt försprång. Den nya tekniken kan samtidigt göra det möjligt att producera betydligt mer el från samma yta.
Så kallade tandemsolceller består av flera lager material som tillsammans kan omvandla mer av solljuset till elektricitet. Tillverkarna räknar med att tekniken kan ge omkring 25 procent mer energi än de vanligaste solpanelerna på marknaden, skriver New York Times. Flera företag, däribland Tandem PV, First Solar och Hanwha Qcells, uppger att deras produkter närmar sig kommersiell lansering efter tester och certifieringar.
Qcells har testat sina paneler både i laboratorier i Tyskland och på testanläggningar i USA, Australien, Cypern och Sydkorea. Tester har bland annat omfattat exponering för starkt ljus och extrema väderförhållanden. Panelerna har utsatts för hagel med hög hastighet för att undersöka om de klarar de påfrestningar som kan uppstå under flera decennier i drift.
Tillverkarna måste visa att tekniken är tillräckligt hållbar för att övertyga energibolag, investerare och banker.
Solceller kommer i princip att kunna närma sig effektivitet nära 43%
Boltzmannförluster uppstår eftersom material som absorberar ljus också kan avge ljus, och i en solcell är denna emission en oundviklig del av energiomvandlingsprocessen. Problemet med solceller ligger i hur detta sker. Eftersom solen ser väldigt liten ut på himlen når solljuset cellen inom en smal kon av olika riktningar.
Solcellen, däremot, avger ljus i alla riktningar, över en bred kon som praktiskt taget täcker hela halvklotet ovanför. Denna obalans mellan den smala konen av inkommande ljus och den breda konen av utsänt ljus leder till en minskning av det användbara arbete som kan utvinnas från enheten.
”Om emissionskonen kan smalnas av för att bättre matcha absorptionskonen för inkommande solljus, vilket är precis vad vårt arbete visar experimentellt, kommer solceller i princip att kunna närma sig effektivitet nära 43%.” säger forskarna ICFO-forskarna Dr. Francisco Bernal Texca, Chiara Cortese, Dr. Mariia Kramarenko och Dr. Quan Liu, under ledning av ICFO- och UPC-professor Jordi Martorell
Polen introducerar betydande bidragsstöd för energilagring i hemmet
Polens klimat- och miljöministerium har tillkännagett ett stödsystem värt 257,9 miljoner dollar (1 miljard PLN) för hembatterier och värmelager, i syfte att öka egenanvändningen av el från solcellsanläggningar och andra anläggningar för förnybar energi i hemmet.
Programmet vänder sig till privatpersoner med nätanslutna solcellsanläggningar eller andra småskaliga system för förnybar elproduktion i hemmet. Stödet omfattar batterier med en kapacitet på minst 10 kWh och värmelagringstankar med en volym på minst 100 liter. Batterierna måste ha en lagringskapacitet på minst 2 kWh per kWp installerad solcellseffekt.
Systemet täcker kostnader för inköp och installation av lagringssystem för hemmet. Bidraget för batterier täcker upp till 30 % av de stödberättigande kostnaderna, med ett tak på cirka 206 dollar (800 PLN) per kWh. ”Prosumenter” (producenter och konsumenter) som omfattas av systemet för nettodebitering (net-billing) kan erhålla upp till cirka 4 126 dollar (16 000 PLN), medan de som omfattas av systemet för nettomätning (net-metering) kan få upp till cirka 2 063 dollar (8 000 PLN).
Sökande kan få ersättning för upp till 30 % av de stödberättigande kostnaderna för värmelagringssystem tillverkade inom EU, med ett tak på cirka 258 dollar (1 000 PLN).
Elbilsbatteriet får ett nytt liv i hemmet
Svenska Rebaba lanserar ett hemmabatteri på hela 40 kWh byggt av begagnade elbilsbatterier. Batterier som inte längre används i bilen testas och får ett andra liv som stationärt energilager med tio års eller 10 000 cyklers garanti. Rebaba har sedan tidigare byggt energilager av uttjänta elbilsbatterier för företag, fastigheter och laddinfrastruktur. Efter ett antal pilotinstallationer, bland annat en anläggning i Danmark, lanseras tekniken nu även för villamarknaden.
Kapaciteten på 40 kWh är stor för ett hemmabatteri. Enligt Rebaba är det ett medvetet val. Systemet riktar sig framför allt till hushåll med solceller och hög elförbrukning, exempelvis genom elbilsladdning eller värmepump.
– 40 kWh är stort för ett hushåll, så det är riktat till dem som vill nyttja all sin egenproducerade solenergi och få lång backup. Vi planerar inget mindre i dagsläget, säger Rebabas kommersiella chef Pontus Lund till Elektroniktidningen.
Storbritannien blir Europas största flytande havsvind-marknad
Vår senaste marknadsundersökningsrapport från EnergyPulse, som publicerades igår (6 oktober), visar en enorm ökning av utbyggnaden av flytande projekt under de senaste tolv månaderna, med nästan 400 MW nu i full drift världen över – en ökning med 38 % under de senaste tolv månaderna. Få andra branscher skulle kunna matcha den tillväxttakten.
Tre europeiska länder, Norge, Frankrike och Storbritannien, leder vägen och står för nästan 70 % av den operativa flytande vindkraftskapaciteten världen över, med Kina tätt bakom på fjärde plats. Vår rapport belyser också det faktum att 2026 redan har varit det starkaste kalenderåret för global utbyggnad av flytande vindkraft, med mer än 100 MW i drift.
Konsekvent utbyggnad av ny kapacitet är avgörande eftersom det placerar flytande vindkraft tydligt på en kostnadsreduceringskurva, som vi såg med havsbaserad vindkraft med fasta fundament. En ny rapport från Offshore Renewable Energy Catapult visar i detalj hur detta kan göras, med början i standardiseringen av stora komponenter som flytande fundament, eftersom det för närvarande finns över hundra olika designer på marknaden. Bara detta skulle minska kostnaderna med upp till 17 %.
OREC-rapporten betonar vikten av att branschen går samman kring standardiserade konstruktioner så snart som möjligt, för att skapa förtroende bland företag i leveranskedjan att komma in på marknaden. Den identifierar också åtgärder för att sänka kostnaden för finansiering av nya projekt, vilket är en av nycklarna till att göra dem billigare att bygga.
Uppsala: Batterilager med återbrukade batterier i Gränbystaden
Omexom, VINCI Energies varumärke inom infrastruktur, har fått i uppdrag av norska ReCube AS att genomföra installationen av ett nytt batterilager i Gränbystaden i Uppsala. Anläggningen består av två batterisystem med en sammanlagd effekt på 1,44 MW och bygger på återbrukade batterier från elfordon.
Omexoms uppdrag omfattar projektering, markarbeten, jordning samt elinstallation och anslutning av batterisystemen till nätstation och nytt ställverk. Elarbetena genomförs tillsammans med Actemium, VINCI Energies varumärke inom industri, vilket gör projektet till ytterligare ett exempel på samarbete mellan verksamheterna inom VINCI Energies.
– Det här är ett bra exempel på hur cirkulär ekonomi kan omsättas i praktiken. Genom att återanvända batterier från elfordon och ge dem en ny funktion i energisystemet tar vi bättre vara på redan tillverkade resurser. Det ligger helt i linje med hur vi inom Omexom vill arbeta, att utveckla lösningar som både möter framtidens energibehov och bidrar till en mer hållbar användning av material och resurser, säger Kristoffer Ekman
Western Australia: Nu utvidgas delstatens största vindkraftspark med fler snurror och 6-timmars batteri
Collgar Renewables, ägaren till det som kommer att finnas kvar – åtminstone en kort tid längre – den största vindkraftsparken i västra Australien, har avslöjat planer på ett ännu större vindprojekt intill, som ska kombineras med ett stort batteri.
Det nya Tandegin-vindprojektet på 310 megawatt (MW) kommer att byggas – om det godkänns – söder om den befintliga 207 MW Collgar vindkraftsparken, som har varit den största vindkraftsparken i delstaten på många år, men som snart kommer att omköras av den nyligen utvidgade vindkraftparken Warradarge.
Collgar och Tandegin ligger nära den östra wheatbelt-staden Merredin, cirka 260 km öster om Perth, och kommer att dela samma transformatorstation. Batteriet kommer att ha en kapacitet på cirka 300 MW och 1 800 MWh – eller sex timmars lagring, det minimum som krävs för att nya projekt ska kvalificera sig för vissa kapacitetsbetalningar som är avgörande för deras affärsmodell.
Spanien och Portugal noterade flest timmar med negativa elpriser i Europa under andra kvartalet.
Den europeiska elproduktionen från solkraft överträffade det tidigare rekordet med nästan 20 procent, understödd av långvariga högtrycksperioder och rikligt med solsken. Den ökade produktionen ledde till återkommande elöverskott mitt på dagen, vilket pressade ned priserna på intradagsmarknaden till rekordlåga, negativa nivåer på flera marknader.
Fördelningen av perioder med negativa priser skilde sig också från föregående år. Spanien noterade flest timmar med negativa elpriser – 596 stycken – följt av Portugal (462), Frankrike (370) och Grekland (317). De nordiska marknaderna upplevde däremot färre sådana perioder. Rapporten tillskriver dessa skillnader variationer i utbyggnaden av solkraftskapacitet och mönster för elförbrukning runt om i Europa.
I Spanien steg de dagliga och veckovisa elpriserna upprepade gånger över 100 euro (112,3 dollar) per MWh under värmeböljan i slutet av juni, efter en period av hög produktion från förnybara källor och negativa priser mitt på dagen. I Tyskland rusade elpriserna till över 600 euro per MWh under kvällens timmar med högst belastning.
Denna utveckling tydliggjorde kontrasterande marknadsförhållanden. Medan den höga solkraftsproduktionen skapade elöverskott under vissa timmar, drev den ökande efterfrågan under perioder av extrem värme upp priserna vid tidpunkter för högsta förbrukning.
Australien lovar 13 miljoner dollar för att hjälpa Stillahavsnationer att sluta använda diesel, gå över till förnybar energi och elektrifiera.
Australien satsar 13 miljoner dollar för att hjälpa stillahavsnationer att sluta använda fossila bränslen, elektrifiera sin energiförsörjning och ställa om till förnybar energi, samtidigt som länder i regionen skyndar sig att minska beroendet av fossilbränsleimport som slukar deras budgetar.
Vid förberedande samtal inför klimattoppmötet (COP) på Fiji i måndags tillkännagav Australiens energiminister Chris Bowen en fond på 7,29 miljoner dollar för att stödja ingenjörer som arbetar med nätmodellering, samt ett utbildningsprogram för yrkesverksamma inom energisektorn som ska leda regionens omställning.
Bowen utlovade även ytterligare 1 miljon dollar till solenergi i skolor på Fiji, 2,2 miljoner dollar för att öka tillgången till förnybar energi i provinsen Oro i Papua Nya Guinea, samt 2,5 miljoner dollar till projekt i norra Bougainville.
– Vissa länder i Stillahavsområdet lägger 25 procent av sin BNP på diesel, sade Bowen vid en presskonferens i eftermiddags. – Det är förödande för utsläppen. Det är förödande för luftvägshälsan, för ekonomin och för leveranssäkerheten.
– Vi vill hjälpa länderna i Stillahavsområdet med detta. Batterianläggningen vi nyligen invigde i Palau kommer till exempel att göra att landet sparar in en miljon liter diesel per år och höja andelen förnybar energi i elnätet till 25 procent.
onsdag 7 oktober
måndag 5 oktober
Ny fabrik för solmoduler på 1 GW öppnar i Kardzhali, Bulgarien
VESS Modules, en bulgarisk tillverkare av solcellsmoduler, har öppnat en helautomatiserad fabrik för solcellsmoduler i Kardzhali i södra Bulgarien.
Anläggningen har byggts med en investering på 15 miljoner euro (cirka 16,9 miljoner dollar) och har redan skapat 200 jobb.
Dess initiala årliga kapacitet är 1 GW, som företaget avser att öka till 3 GW. Enligt Tsvetelina Borislavova, en investerare i VESS Modules, är det den första helautomatiserade modulanläggningen av den storleken i Europeiska unionen.
Företagets ordförande har sagt att dess produktionscykel på under 18 sekunder per panel gör det möjligt för dem att konkurrera med kinesiska tillverkare.
Produktionen kommer att levereras till europeiska marknader och till tredjeländer, och köpare från Turkiet, Afrika och USA har redan uttryckt intresse.
Vissa LEGO-delar tillverkas nu med e-metanol
Den danska leksakstillverkaren LEGO Group har börjat använda e-metanol vid tillverkningen av vissa LEGO-delar, till följd av ett avtal från 2023 med European Energy A/S.
Det familjeägda företaget har infört det förnybara materialet i produktionen av fler än 90 robusta och styva delar – däribland korsaxlar, kopplingar, rattar och händer till minifigurer – vilket meddelades förra veckan.
European Energy framställer e-metanolen vid anläggningen i Kassø i danska Aabenraa, som drivs genom ett samriskföretag mellan det danska förnybar-energiföretaget och Mitsui & Co.
LEGO Group uppger att övergången till att använda e-metanol i plastproduktionen är resultatet av mer än fem års samarbete, tester, lärande och uppskalning. Företaget har samarbetat med leverantörer för att integrera det nya materialet i befintlig tillverkningsinfrastruktur och produktionsmetoder. E-metanolen matas nu in i en kontinuerlig produktionsprocess tillsammans med jungfrulig fossil råvara, vilket gör det möjligt för företaget att börja skala upp det gröna alternativet samtidigt som användningen av jungfrulig fossil råvara minskar.
EU ger gränsöverskridande sol- och vindkraftsprojekt prioriterad status
Ett hybridprojekt för sol- och vindkraft som kopplar samman Polen och Tyskland är ett av tre projekt som av Europeiska kommissionen har tilldelats status som gränsöverskridande projekt för förnybar energi (CB RES).
CB RES-statusen, som infördes 2021, stödjer projekt inom förnybar energi som omfattar gränsöverskridande samarbete – antingen mellan EU-länder eller mellan EU-länder och länder utanför EU.
Att erhålla CB RES-status ger projekten möjlighet att få tillgång till EU-finansiering för studier och anläggningsarbeten via en särskild kanal inom programmet Fonden för ett sammanlänkat Europa (CEF) för energi.
Hybridprojektet, som går under namnet Deploy, planerar att uppföra ett integrerat kraftverk i den polska staden Gubin, belägen vid gränsen mot Tyskland. Anläggningen kommer att bestå av en vindkraftspark och solcellsinstallationer med en sammanlagd effekt på 180 MW.
Forskning: Ölbryggning med solvärme, solceller och värmepumpar
Koncentrering av solvärmeenergi, i kombination med högtemperaturvärmepumpar och solceller, är avsett att förse bryggeriet i Norderney med ånga. Fachhochschule Hannover har nu lanserat ett forskningsprojekt om detta ämne.
Hur kan öl bryggas på ett mer klimatvänligt sätt i framtiden? Forskningsprojektet ”RenewBrew”, som startade vid forskningscentret för energi – mobilitet – processer vid Fachhochschule Hannover (HsH), tar upp denna fråga. Målet är att utveckla ett hållbart energisystem som genererar den ånga som krävs för bryggningsprocessen i stort sett utan fossila bränslen.
Kärnan i projektet är utvecklingen av ett system som består av högtemperaturvärmepumpar, termisk lagring, solceller och koncentrerad solvärmeenergi, där paraboliska trågkollektorer använder speciella speglar för att fokusera solljus och generera höga temperaturer. Tillsammans möjliggör dessa tekniker produktion av ånga vid temperaturer långt över 100 grader Celsius – en avgörande del av bryggningsprocessen.
Pentagon stöder ambitiös plan för att stråla solenergi från rymden
- Översikt Energy fick ett militärt kontrakt för att designa, bygga och testa en målsökande fyr som skulle göra det möjligt för dess satelliter att exakt rikta nära-infraröd energi mot solpaneler på jorden.
- Företaget planerar en demonstration i låg omloppsbana mot jorden år 2028 och siktar på en initial kommersiell driftsättning i geostationär omloppsbana år 2030.
- Meta undertecknade separat ett avtal som gav dem tidig tillgång till upp till 1 GW kapacitet från Overviews föreslagna rymd-solsystem.
Rymdbaserad solenergi har just fått ytterligare ett starkt förtroende. Det amerikanska försvarsdepartementet har precis skrivit kontrakt med solenergiföretaget Overview Energy för att ”designa, bygga och testa en målsökande fyr som gör det möjligt för deras rymdbaserade solenergisystem att exakt stråla ut energi från omloppsbana till mottagande solpaneler på jorden”, enligt en helt ny rapport från Interesting Engineering.
Tanken är att solpaneler skulle kretsa kring jorden, samla solljus direkt från källan och sedan stråla tillbaka ner till jorden antingen genom kraftfulla lasrar eller mikrovågsstrålar, beroende på vilken teknik som används.
Att placera solpaneler i yttre rymden skulle ge en rad fördelar. Avgörande är att solen, till skillnad från jordbaserade modeller, aldrig skulle gå ner på dessa solpaneler, vilket skulle göra det möjligt för dem att generera ren energi 24 timmar om dygnet, sju dagar i veckan. Detta skulle lösa ett enormt problem inom sektorn för ren energi, som ser ökande fall av energislöseri och till och med negativa energipriser eftersom topptimmar i produktion och topp efterfrågan oundvikligen inte stämmer överens, och energilagringskapaciteten har halkat långt efter produktionskapaciteten.
Norges oljefond investerar 1,2 miljarder euro i CIP
Den norska oljefonden Norges Bank Investment Management har åtagit sig att investera 1,2 miljarder euro i Copenhagen Infrastructure Partners sjätte flaggskeppsfond för förnybar energi, CI VI.
Norges Bank Investment Management uppgav att avtalet undertecknades den 1 oktober 2026. Fondförvaltaren tillade att man under 2024 åtog sig att investera 900 miljoner euro i CIP:s femte flaggskeppsfond, CI V.
CI VI kommer främst att investera i projekt för produktion och lagring av förnybar energi i OECD-länder i Nordamerika, Västeuropa och Asien-Stillahavsområdet.
”CI VI gör det möjligt för oss att fortsätta investera i projekt för förnybar energi i utvecklingsskedet, och bygger vidare på ett partnerskap som har fungerat väl för fonden sedan 2024”, sade Harald von Heyden, global chef för energi och infrastruktur på Norges Bank Investment Management.
Norges Bank Investment Management är Norges Banks förvaltningsenhet för fondverksamhet, där alla onoterade investeringar i fastigheter och infrastruktur för förnybar energi görs och förvaltas av dotterbolagsstrukturer som upprättats av Norges Bank.
Argumenten för järnvägsintegrerad solenergi i Sydkorea
Ett internationellt forskarteam har undersökt potentialen i att installera solcellssystem mellan järnvägsspår i Sydkorea som ett sätt att utöka solenergiproduktionen utan att konkurrera om knapp mark. Forskarna fann att lämpliga sektioner av fem järnvägskorridorer skulle kunna rymma mer än 8,5 MW solcellskapacitet, vilket belyser potentialen hos befintlig transportinfrastruktur för att stödja solcellsutbyggnad i tätbefolkade områden.
”Täta storstadsregioner behöver strategier för förnybar energi som inte konkurrerar om mark. Järnvägskorridorer erbjuder ett sådant alternativ eftersom de redan upptar linjära offentliga utrymmen och är nära anslutna till dragkrafts- och distributionsinfrastruktur”, sa forskarna.
”Vår studie undersöker om transportsystemet kan använda solcellsenergi som genereras inom järnvägskorridorer, hur mycket el som måste exporteras eller begränsas, vilken lagringskapacitet som behövs och hur ekonomisk osäkerhet påverkar sannolikheten för återbetalning”, tillade de.
Forskarna bedömde fem järnvägskorridorer: Gaya- och Donghae-linjerna i Busan, ovanjordiska sektioner av Seouls tunnelbanelinje 1 och Daegu tunnelbanelinje 1, och utvalda öppna sektioner av Gyeongbu-linjen, som förbinder Seoul och Busan.
Rysslands kärnkraftverk åldras. Vem ska betala för att montera ned dem?
Omvärlden diskuterar ofta det kärnvapenhot som Ryssland utgör, men betydligt mindre uppmärksamhet ägnas åt de kärntekniska riskerna inom själva Ryssland – i synnerhet de risker som är kopplade till åldrande kärnkraftverk, där vissa reaktorer redan har passerat 50 års ålder.
Samtidigt bygger Ryssland kärnkraftverk runt om i världen, från Turkiet till Bangladesh, och marknadsför kärnkraft som ett ”hållbart” alternativ till fossila bränslen. Rysslands president Vladimir Putin träffar regelbundet utländska ledare för att diskutera såväl pågående som potentiella kärnkraftsprojekt. Ändå finns det en fråga som till stor del har förbisetts: vad händer med dessa anläggningar när deras livslängd har löpt ut?
Under sovjettiden byggdes kärnkraftverk över hela Sovjetunionen, bland annat i Litauen. Som ett villkor för Litauens inträde i EU krävdes att landet skulle stänga de två sovjetbyggda reaktorerna vid kärnkraftverket Ignalina. Den första reaktorn stängdes 2004 och den andra 2009. Avvecklingsprocessen har visat sig vara både extremt kostsam och tidskrävande. År 2020 uppgick den beräknade kostnaden till 3,3 miljarder euro (3,7 miljarder dollar), trots att endast 49 procent av det planerade arbetet hade slutförts. Processen, som ursprungligen var tänkt att vara klar 2038, förväntas nu pågå fram till 2049.
Rumäniens nyaste vindkraftspark kan komma att kompletteras med solkraft och energilagring i takt med att landet står inför en energibrist.
POGOANELE, Rumänien, 2 oktober (Reuters) – Rezolv Energy planerar att lägga till batterilagring till vindkraftsparken Vifor som lanserades denna vecka i Rumänien och kan även lägga till solenergikapacitet, säger dess VD, då landet står inför en elförsörjningskris efter att dess enda kärnkraftverk ställts in på tomgång.
Rumänien stängde av sin sista fungerande kärnreaktor under sommaren på grund av låga vattennivåer i Donau, vilket slog ut en femtedel av landets elkapacitet. Under hela augusti utlyste man ett energikristillstånd och uppmanade konsumenterna att minska elförbrukningen under rusningstid.
Rezolv , med stöd av den brittiska investeraren Actis, lanserade formellt den första fasen av Vifor på 192 MW i Buzau län på torsdagen efter att byggnationen var slutförd, och anläggningen matar nu el till elnätet.
Nu planerar man att lägga till ytterligare en källa för kraftproduktion och lagringskapacitet, potentiellt genom att kombinera vindkraft, solpaneler och batterier – så kallad ”hybridisering” – för att skapa en mer stabil försörjning, berättade VD Alastair Hammond för Reuters.
Australien: Eraring-batteriet skall bli ännu större - 1,2 GW / 8,6GWh
Origin Energy planerar att fördubbla storleken på det stora batteriet som redan byggs i skuggan av kolkraftverket Eraring på 2,88 gigawatt (GW), med en utbyggnad som i slutändan kommer att leverera en anläggning med en kapacitet på 1 200 megawatt (MW) respektive 8 600 megawattimmar.
Australiens största energibolag söker godkännande för att lägga till ett tillskott på 500 MW och 4 942 MWh, känt som Eraring North, till batteriområdet Eraring som byggs i fyra etapper och som redan konkurrerar som ett av de största i landet.
Origin hoppas kunna påbörja byggnationen av Eraring North år 2028, ett år före det senaste stängningsdatumet för kolgeneratorn i Eraring, och förväntar sig att det tar cirka 2,5 år att bygga med full kommersiell drift i början till mitten av 2031. Medan det finns ett antal enorma batteriprojekt som föreslås runt om i landet, är Collie-batterierna i västra Australien – Synergys installationer på 500 MW och 2 400 MWh och Neoens installationer på 560 MW och 2 240 MWh – de största operativa enheterna, där Eraring konkurrerar med Quinbrooks Supernode-batteri i Brisbane bland dem som fortfarande byggs.
måndag 5 oktober
fredag 2 oktober
Den turkiska staden Kayseri har sin egen vindkraftspark som driver kollektivtrafiken
Kayseri storstadskommun har varit pionjär inom investeringar i vindkraft för transporter bland lokala myndigheter i Turkiet. Staden och provinsen bygger också solcellsparker för att driva vattenverk och avlopp.
Solpaneler på taken till administrativa byggnader och skolor i Turkiet har länge blivit konventionella – ett enkelt och prisvärt sätt att sänka energikostnaderna. Dessutom investerar hundratals lokala myndigheter i eller driver redan större markmonterade solcellsanläggningar som också ger intäkter. Kayseri storstadskommun gick ett stort steg längre, och till och med längre än så.
Staden och provinsen i centrala Anatolien tog sin egen vindkraftspark i drift förra året. Det är den första i sitt slag i Turkiet. Sådana investeringar är sällsynta även i Europeiska unionen. De tre turbinerna på totalt 21 MW har genererat 45 GWh under de första 12 månaderna i drift. Det täckte 100 % av behovet för alla elektriska järnvägssystem och bussar.
Kayseri, som också styr den självbetitlade provinsen med 1,5 miljoner invånare, har även flera solcellsanläggningar. Själva staden har en uppskattad befolkning på 1,2 miljoner år 2024.
Kayseri Ulaşım, det kommunala transportföretaget, har genomfört vindkraftsprojektet. Kommunen kom på andra plats i år i Productivity Project Awards i kategorin grön offentlig omvandling. Evenemanget arrangeras av generaldirektoratet för strategisk forskning och produktivitet vid industri- och teknikministeriet.
Rapport: Eldrivna lastbilar slår diesel på kostnad i Sverige
Dieselpriset har återigen blivit en dyr påminnelse om hur känsliga Europas åkerier är för svängningar på oljemarknaden. Men för allt fler transportföretag finnas det ett mer ekonomiskt alternativ. Den eldrivna lastbilen är redan billigare att äga och köra än motsvarande diesellastbil på flera av Europas största marknader.
Det visar en ny rapport från miljöorganisationen Transport & Environment (T&E). Organisationen har räknat på den totala ägandekostnaden (TCO) för tunga lastbilar i nio stora EU-länder. I sex av de nio utvalda länderna är ellastbilen redan billigare än dieselalternativet. Dessa marknader står tillsammans för 46 procent av alla nya tunga lastbilar som säljs inom EU.
Störst är skillnaden i Nederländerna och Tyskland. I Nederländerna kan ett åkeri enligt beräkningarna spara upp till 100 000 euro (motsvarande 1,1 miljon kronor) under fem år genom att välja elektriskt. I Tyskland är besparingen upp till 85 000 euro (strax under miljonen).
Även Sverige hör till de marknader där eldrivna lastbilar redan har en lägre total ägandekostnad än dieselalternativet. Enligt T&E:s beräkning kostar en eldriven tung lastbil omkring 305 000 euro (3,45 miljoner kronor) att äga och köra under fem år jämfört med omkring 345 000 euro (3,9 miljoner) för diesel. Det motsvarar en besparing på ungefär 40 000 euro, eller drygt 450 000 kronor, under fem år
Tyskland godkänner regler för lagring och dubbelriktad laddning
Tysklands Bundesnetzagentur har godkänt länge efterlängtade regler för marknadsintegration av ellagringssystem och laddstationer (MiSpeL). Reglerna skapar förutsättningar för en mer flexibel användning av lagringssystem på elmarknaden samtidigt som de behåller rätten till stöd för förnybar el lagrad i batterier. Dubbelriktade laddstationer kommer generellt att behandlas på samma sätt som ellagringssystem.
Fram tills nu har stöd för förnybar el och el från nätet i allmänhet varit tvungna att hållas separerade i lagringssystem. Enligt MiSpeL kan lagringssystem nu även ta el från nätet och mata tillbaka den till nätet senare utan att förlora rätten till stöd för den förnybara el som lagrats i batteriet. För el som tidigare hämtats från nätet och senare återförts, föreskriver reglerna även balansering. Detta innebär att lägre avgifter och nätavgifter kommer att tillämpas på motsvarande elvolymer som hämtas från nätet.
Målet är att lagringssystem ska kunna reagera mer flexibelt på marknadspriser både på konsumtions- och produktionssidan. De kan till exempel ta el från nätet när priserna är låga och mata tillbaka den till nätet när priserna är högre. Detsamma gäller generellt för dubbelriktade laddningsstationer för elfordon.
Batteriproduktionslinje på 50 MWh ersätter torkugnar med elektronstrålar – drivs till en femtedel av kostnaden.
En ny produktionslinje för beläggning av batterielektroder i Indiana kan tillverka elektroder i hastigheter på upp till 30 meter per minut, samtidigt som den eliminerar behovet av de torkugnar för lösningsmedel som vanligtvis används vid tillverkning av litiumjonbatterier.
Ateios Systems har installerat linjen – med en kapacitet på 50 MWh per år – vid sin anläggning i Newberry och uppger att de redan tillverkar och levererar elektroder för tillämpningar inom konsumentelektronik, försvar, flyg- och rymdindustri samt mobilitet.
Linjen använder företagets RaiCure-plattform, som ersätter konventionell lösningsmedelsbaserad beläggning och termisk torkning med elektronhärdande polymerer. Flytande monomerer appliceras som ett skikt, varefter en elektronstråle snabbt härdar dem till en färdig elektrod.
Under härdningen tvärbinds lågmolekylära polymerer till ett polymernätverk med högre molekylvikt. Enligt Ateios förbättrar detta sammanhållningen mellan elektrodpartiklarna och vidhäftningen mot strömsamlaren, samtidigt som processen kräver mindre än 1 % bindemedel.
Ateios uppger att processen möjliggör beläggningshastigheter på 30 meter per minut på en 300 millimeter bred bana. Utrustningen kan producera enkelsidiga eller dubbelsidiga beläggningar, antingen kontinuerliga eller med skräddarsydda mellanrum.
Batteribaserad teknik kan sänka kostnaderna för koldioxidavskiljning till under 100 dollar per ton.
Koldioxid (CO2) är en av de viktigaste gaserna som bidrar till klimatförändringarna på jorden. Att avlägsna denna gas direkt från luften skulle kunna bidra till att begränsa klimatförändringarna, tillsammans med andra insatser för att minska utsläpp från industriella processer och annan mänsklig aktivitet.
Många befintliga tekniker för direkt luftinfångning förlitar sig på material som tillfälligt binder CO2 och sedan värms upp för att frigöra den, så att den kan samlas upp. Denna upprepade uppvärmnings- och kylningsprocess kan förbruka avsevärd energi.
Forskare vid University of Delaware och RepAir DAC Ltd. utvecklade nyligen en ny batteribaserad anordning som skulle kunna minska energiförbrukningen och kostnaderna som vanligtvis är förknippade med koldioxidinfångningstekniker.
Deras föreslagna system, som introduceras i en artikel publicerad i Nature Energy, förlitar sig på elektricitet för att påskynda koldioxidinfångning istället för upprepade uppvärmnings- och kylprocesser.
”Elektrokemisk koldioxidinfångning är en lovande lågkostnadslösning för direkt luftinfångning (DAC) genom att använda förnybar elektricitet och undvika traditionell, energiintensiv termisk svängsorption”, skrev James R. Buchen, Teng Wang
Finskt 300 MW kraftverk ska splittra naturgas och endast förbränna vätgas
I Kotka, Finland, planerar GEN-H Energy att generera el från naturgas utan koldioxidutsläpp. En Hycamite-anläggning klyver först metanen till väte och fast kol, varefter endast vätet förbränns i en kontrollerbar anläggning på 200 till 300 MW. Företagen har skrivit under en avsiktsförklaring om detta, rapporterar Hycamite.
Hycamites anläggningar är anslutna till ett gaskraftverk på platsen för en tidigare massafabrik. Till skillnad från konventionell gasförbränning uppger företaget att kolet inte frigörs som CO2 utan förblir i fast form. Förbränningen av väte producerar endast vattenånga. Kolet kan säljas som industriellt råmaterial. Hycamite utvecklar också högvärdiga tillämpningar, inklusive grafit för elbilsbatterier.
Enligt företaget kräver metanpyrolys bara en bråkdel av den energi som behövs vid elektrolys, vilket innebär att vätgasproduktion inte är beroende av tillgången på förnybar energi.
Projektet kommer att ligga på Sunila industriområde, som, som en tidigare massafabrik, fortfarande är anslutet till det finska gasnätet. Anslutningspunkten har en kapacitet på 145 till 270 MW och ger tillgång till överföringsnätet, inklusive importterminaler och gaslagring. Enligt parterna kommer denna anslutning och en eventuell uppgradering av de befintliga produktionsanläggningarna på platsen att möjliggöra en påskyndad förstudie, och eventuellt även ett snabbt investeringsbeslut. De nämner inget datum.
Vattenfall utforskar 56MW Adlingfleet vindkraftspark
Vattenfall utreder planer för vindkraftsparken Adlingfleet (56 MW), som sträcker sig över områdena East Riding of Yorkshire och North Lincolnshire.
Enligt företaget omfattar det framväxande förslaget upp till åtta vindkraftverk på mark nära orterna Adlingfleet, Garthorpe, Fockerby och Luddington.
Vattenfall uppger vidare att projektet skulle kunna generera tillräckligt med el för att försörja cirka 45 000 till 50 000 hushåll årligen.
Varken slutgiltig placering eller modell för vindkraftverken har ännu fastställts; utformningen kommer att baseras på miljömässiga och tekniska studier samt synpunkter från lokalsamhället och andra intressenter.
I utrednings- och planeringsprocessen kommer hänsyn att tas till bland annat landskapsbild och visuell påverkan, ekologi och biologisk mångfald, fågelliv, hydrologi och översvämningsrisk, buller, trafik, flygtrafik, kulturarv samt kumulativa effekter.
Vattenfall lämnade i september 2026 in en avgränsningsrapport till East Riding of Yorkshire Council och North Lincolnshire Council, där omfattningen av den planerade miljökonsekvensbeskrivningen redovisas.
Svenska Alight köper upp mera svenska projekt på 2 GW
Alight har förvärvat 40 storskaliga solenergiprojekt i södra Sverige från Soltech Energy Solutions. Projekten omfattar en total planerad kapacitet på cirka 2 GW, med optioner för samlokaliserad batterilagring på de flesta platserna.
Enligt Alight innebär förvärvet att bolagets projektportfölj för solenergi och lagring i Norden nu överstiger 5 GW.
Soltech Energy Solutions meddelar att transaktionen har slutförts efter godkännande från Inspektionen för strategiska produkter (ISP).
Portföljen omfattar elområdena SE3 och SE4, och Alight kommer att leda den fortsatta utvecklingen – inklusive tillståndsprocesser och nätanslutning – fram till byggstart.
Projekten ska utvecklas för långsiktiga elköpsavtal (PPA:er), där Alight bygger, äger och driver solparkerna samt säljer el till kommersiella och industriella kunder till ett fast, långsiktigt pris.
”Detta förvärv befäster ytterligare Alights position som en av de ledande aktörerna inom solenergi i Norden. Med en projektportfölj på över 5 GW har vi den storlek som krävs för att fortsätta växa i Sverige under många år framöver”, säger Warren Campbell, vd för Alight.
Sydkoreas elnätsuppgradering ska ansluta över 100 GW förnybar energi
Sydkoreas ministerium för klimat, energi och miljö (MCEE) har hävt restriktionerna för anslutning av ny förnybar energi i Honam-regionen, som omfattar staden Gwangju samt provinserna Norra och Södra Jeolla i landets sydvästra del.
Enligt ministeriet kommer projekt som redan väntar på anslutning att prioriteras vid ansökningar om tidig anslutning, medan nya projekt kommer att omfattas av ett reviderat regelverk från och med januari 2027. Även delar av Chungcheong-regionen, som tidigare varit stängda för ny elproduktion, kommer att öppnas upp igen. Restriktionerna längs östkusten kommer att hävas under första halvåret 2027, då den första fasen av en högspänd likströmsledning (HVDC) från östkusten till Singapyeong står klar.
Genom ett nytt system för flexibel anslutning kan projekt anslutas även när en nätdels normala kapacitetsgräns överskrids; produktionen begränsas då i de fall då elinmatningen överstiger nätets mottagningskapacitet. Ministeriet uppger att detta höjer gränsen för solenergianslutning från 14 MW till 16 MW för distributionsledningar och från 50 MW till 60 MW för transformatorstationer. Man bedömer att förändringen kommer att möjliggöra ytterligare 2,6 GW solenergi enbart i Honam-regionen, utan att nya nätutbyggnader krävs.
Sungrow färdigställer ett 108 MW-batterilagringssystem med nätbildande förmåga och svartstartskapacitet i Kambodja.
Sungrow har slutfört nätanslutning och fullständiga godkännandetester av ett nätbildande (grid-forming) batterilagringssystem (BESS) med en effekt på 108,4 MW och en kapacitet på 215,6 MWh vid transformatorstationen EDC Kandal Stueng i Takmao, i provinsen Kandal i Kambodja.
Sungrow – en tillverkare av växelriktare för solenergi och systemintegratör för batterilagring (BESS) med huvudkontor i Kina – levererade projektet till Electricité du Cambodge (EDC), det statliga energibolag som ansvarar för elproduktion, överföring och distribution i hela landet.
Systemet använder teknik för nätbildande växelriktare (GFM), vilket gör att batterilagringssystemet kan fungera mer likt turbinen i ett konventionellt kraftverk än ett typiskt batterilagringsprojekt.
Konventionella, nätföljande batterilagringssystem kräver en befintlig, stabil nätsignal för synkronisering innan de kan tas i drift. Nätbildande BESS kan däremot skapa egna spännings- och frekvenssignaler, vilket gör att de kan stötta eller till och med återuppbygga delar av ett elnät utan extern referens.
Denna förmåga demonstrerades vid anläggningen i Kandal Stueng. Enligt Sungrow användes 516 nätbildande enheter för effektomvandling (PCS) för att spänningssätta hela anläggningen från nollspänning – en process som kallas svartstart – och därefter stötta återställandet av cirka 240 km överföringsledningar och fem transformatorstationer.
fredag 2 oktober
torsdag 1 oktober
Kritiska mineraler: Varför bearbetningskapaciteten är lika viktig som fyndigheterna
En mineralfyndighet kan dra till sig internationell uppmärksamhet långt innan den levererar till en tillverkare. Mellan malm i marken och ett material som är klart för användning finns en annan utmaning: att bearbeta den till den form och kvalitet som kunderna kräver.
För regeringar som söker säkra kritiska mineralförsörjningar förtjänar den mellersta delen av kedjan lika mycket granskning som prospektering. En ny gruva kan diversifiera utvinningen samtidigt som nästa steg blir beroende av samma utländska bearbetningsanläggningar.
Bearbetning är inte en enda utbytbar operation. Olika resurser och avsedda produkter kräver olika vägar. En artikel listad av US Geological Survey belyser utmaningen med kemisk separation vid utvinning av sällsynta jordartsmetaller och förklarar varför efterfrågan på specifika metaller påverkar råmaterial- och processval.
Termen ”projekt med sällsynta jordartsmetaller” kan därför omfatta väldigt olika aktiviteter. Råvaran, den färdiga produkten och den avsedda kunden avgör vilken del av leveranskedjan en anläggning betjänar. Ett projekt som producerar ett mellanmaterial intar en annan position än ett som levererar material som är färdigt för tillverkning.
Octopus Energys plug-in solcellspaket säljer slut på två veckor då brittiska energikostnader skjuter i höjden
Octopus har varit tvungna att fylla på sina solpaneler för andra gången på mindre än fyra veckor, och de första 500 satserna såldes på bara två veckor. Solpaneler för anslutning legaliserades av den brittiska regeringen i slutet av augusti, och sedan dess har tusentals hushåll försökt köpa satser från Octopus.
Fördelen med solcellsuttag är att hushållen kan installera paketen själva, utan hjälp från elektriker eller andra yrkesverksamma. Panelerna kan sedan omedelbart börja driva apparater som tv-apparater, tvättmaskiner och bärbara datorer. Detta gör solpanelspaketen särskilt idealiska för hyresgäster och lägenhetsinnehavare, som nu kan börja spara på sina räkningar via solcellsuttag, vilket eliminerar behovet av ett eget tak eller en lämplig utomhusplats för en liten solcellsram. Kunderna kan till och med ta med sig solpanelspaketen när de flyttar.
Precis som med mer permanenta solpaneler på taket kan all el som genereras av plug-in solenergi som förblir oanvänd säljas tillbaka till nätet via Octopus utgående exporttaxa, vilket ger kunderna cirka 150 pund per år.
VW-stödda Gotion rapporterar genombrott inom solid-state-batterier – siktar på 150 USD/kWh och 400 Wh/kg.
Vid World Manufacturing Convention 2026 i Hefei meddelade batteritillverkaren Gotion – som backas upp av Volkswagen – att man gjort stora framsteg i tillverkningen av sina solid-state-batterier (SSB).
Företaget presenterade även mål för kommersialiseringen och siktar på en energitäthet på 400 Wh/kg samt ett pris på 150 USD/kWh.
CarNewsChina har tidigare rapporterat att Gotion fastställde utformningen av en produktionslinje för SSB med en kapacitet på 2 GWh i mars 2026. Företaget uppger att arbetet med att förbereda deras Jinshi-celler (Gold Rock) för kommersiell användning har fortsatt, inklusive säkerhetstester.
Gotion meddelar att deras SSB-celler har klarat ”extrema testscenarier”, däribland tester som involverar genomträngning och höga temperaturer. Enligt företaget uppstod varken rök eller lågor, vilket visar att hög säkerhet och hög energitäthet kan förenas i SSB-celler.
Batteritillverkaren har även offentliggjort sina finansiella mål för de nya cellerna, med den slutgiltiga ambitionen att ta SSB-tekniken in i ”en-yuan-eran” – en referens till riktmärket 1 yuan per Wh. Detta motsvarar 150 USD/kWh, vilket är mer än dubbelt så mycket som det nuvarande genomsnittspriset för LFP-celler i Kina.
Mercedes testar solid state-batteri från Prologium
Den senaste tiden har en rad kinesiska batteritillverkare gått ut och sagt att de kommer inleda masstillverkning av solid state-batterier de närmaste åren. I den nya femårsplanen för landets batteribransch är det också stort fokus på att få igång tillverkning av solid state-batterier. Alltså batterier med fast i stället för flytande elektrolyt som gör att de har högre energitäthet, snabbare laddning och mer säkerhet än dagens batterier.
Men på ön Taiwan utanför Kina tillverkar utvecklaren Prologium redan idag solid state-batterier. Och nu står det klart att Mercedes blir en av de första biltillverkarna som får tillgång till Prologiums senaste generation av batterier för tester i fordon.
Det är den fjärde generationen av celler som har det officiella namnet Superfluidized All Inorganic Solid State Battery Cell Technology. Enligt tidigare uppgifter från Prologium har cellen en hög energitäthet på 380 Wh/kg. Som jämförelse har de bästa LFP-batterierna idag en energitäthet som kan närma sig 200 Wh/kg och med NMC-kemi drygt 260 Wh/kg. Högre energitäthet ger ökad räckvidd eller möjligheten att bygga elbilar med samma räckvidd som idag med mindre och lättare batterier.
Elbilar tar nästan halva svenska bilmarknaden – ökar 45 procent
Elbilarna fortsätter starkt framåt på den svenska nybilsmarknaden. I september blev det återigen en hög andel elbilar bland alla nya bilar. Därmed fortsätter årets tydligt ökande trend och det är tydligt att elbilsmarknaden håller på att återhämta sig efter att ha stått ganska still i några år.
– Utvecklingen för elbilar har hittills i år varit positiv och september månad stärker elbilstrenden. Om trenden ska hålla i sig förutsätter det långsiktiga spelregler, träffsäkra styrmedel som sänker trösklarna till elbil för fler hushåll men även en laddinfrastruktur som fungerar i vardagen, kommenterar Jessica Alenius, vd på Mobility Sweden.
Statistiken för september sammanställd av branschorganisationen Mobility Sweden visar att det registrerades totalt 14 034 nya elbilar i september. Det är den högsta siffran i år och en ökning på 45 procent jämfört med samma månad förra året.
Tyska Reverion som kan producera vätgas och använda det för att generera elektricitet; tar in kapital
Med en världsrekordstark elektrisk verkningsgrad på 74,2 % – mätt i drift hos kunder med de första enheterna från förserieproduktion – nästan dubbelt så hög som för konventionella generatorer, omvandlar Reverions teknik förnybar gas till el på begäran med noll utsläpp, samtidigt som den fångar ren biogen koldioxid.
Rundan leds av Kembara, Mundi Ventures europeiska scale-up-fond som stöder banbrytande deeptech- och klimatteknologier. Allianz, KfW Capital, Aurum Impact och Carbon Equity kommer att vara nya finansiärer vid sidan av de befintliga investerarna. Företaget kommer att investera majoriteten av de insamlade medlen i den nya produktionsanläggningen, som förväntas öka tillverkningskapaciteten tiofaldigt.
Sol- och vindkraft är livsviktiga, men deras oregelbundenhet gör elnäten sårbara och tvingar tung industri att förlita sig på fossildriven reservkraft. Reverion tillhandahåller den saknade länken: energins heliga graal – en verkligt styrbar förnybar energikälla som kombinerar de rena egenskaperna hos förnybara energikällor med dygnet runt-tillförlitligheten hos en konventionell generator.
Reverions fastoxidteknik omvandlar gas elektrokemiskt till elektricitet, utan förbränning, och fångar upp koldioxiden i bränsleströmmen i ren form som kan återanvändas eller lagras permanent. Om bränslet är förnybar naturgas är den koldioxiden biogen och anläggningen är koldioxidnegativ i drift. Samma system fungerar i omvänd ordning: i elektrolysläge omvandlar det överskottsel till lagringsbara gaser, vilket ger operatörerna en flexibel tillgång som reagerar på prissignaler på både el- och gasmarknaderna.
EU:s största solenergiprojekt är finansierat - 1,3 GW
Den oberoende kraftproducenten Rezolv Energy, med huvudkontor i Prag, meddelar att företaget har säkrat ett finansieringspaket på upp till 561 miljoner euro (637,3 miljoner dollar) för sin planerade solkraftspark på 1,3 GW.
Enligt en uppdatering från Rezolv på LinkedIn kommer solkraftsprojektet Dama – som ska byggas i länet Arad i västra Rumänien – att bli EU:s största landbaserade projekt för förnybar energi.
Anläggningen förväntas producera cirka 1,8 TWh el per år när den är i full drift, vilket motsvarar omkring 36 % av Rumäniens totala solkraftsproduktion under föregående år. Rezolv uppger att produktionen kommer att täcka elbehovet för fler än 280 000 hushåll, eller närmare en miljon människor.
Finansieringspaketet vilar på en huvudinvestering från Europeiska investeringsbanken och tillhandahålls av ett konsortium bestående av 14 långivare, däribland tio affärsbanker samt Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling (EBRD), International Finance Corporation (IFC) och Black Sea Trade & Development Bank.
”Explosionsartad ökning av avsmältningstakten”: 20 procent av de schweiziska glaciärerna har försvunnit på fem år.
Schweiz har förlorat nästan en femtedel av sin is på bara fem år, visar forskning. Det innebär en dramatisk förändring av alplandet, där stora vita glaciärer har förvandlats till månliknande stenöknar, enligt forskare.
De schweiziska glaciärerna krympte med 5,5 % under årets första åtta månader, enligt en årlig rapport, efter en sommar med extrem hetta som följde på en snöfattig vinter. Minskningen av isvolymen ligger strax under rekordet från 2022, vilket innebär att den totala förlusten av glaciäris sedan 2021 uppgår till 19,4 %.
Matthias Huss, glaciolog vid ETH Zürich och rapportens huvudförfattare, säger att många inte inser hur snabbt glaciärerna drar sig tillbaka, eller att platser som nu är ödsliga och kala för bara en generation sedan låg under hundratals meter is. Forskarna har ännu inte sammanställt en officiell siffra över hur många glaciärer som gått förlorade i år, men uppger att de har bevittnat hur ett antal mindre glaciärer har försvunnit helt.
– Jag besökte en sådan plats förra veckan, och det är en mäktig upplevelse att stå i detta månliknande landskap där det för bara några år sedan fanns ett tjockt istäcke – en omfattande glaciär, säger Huss. – Nu är det en stenöken där enstaka block av gammal is ligger kvar och smälter mot de heta stenarna.
Ingemar kommer gärna och berättar om
energiomställningen i världen !
Under sex år har han dagligen arbetat med att spana efter de senaste nyheterna för energiomställningen i Sverige och världen. Han kan ge er en hyfsat träffsäker bild om de olika utvecklingslinjer som finns.
Utifrån sitt dagliga undersökande jobb ger han sin bild av vad som händer i den globala energiomställningen. Om intresse finns kontakta med e-post:
ingemar@medsols.nu
Danska Vestas säkrar kontrakt för Australiens största vindkraftsprojekt på två år -484 MW
Den danska vindkraftsjätten Vestas meddelade på onsdagen att företaget har säkrat ett kontrakt på leverans av turbiner till det största vindkraftsprojektet i Australien som påbörjas på mer än två år.
Affären offentliggjordes i samband med en kvartalsrapport från Vestas om leveransavtal som omfattar totalt 99 vindkraftsturbiner och en effekt på 614 megawatt (MW) för två vindkraftsparker i Västaustralien.
Det första kontraktet – som gäller 21 exemplar av turbinmodellen V162-6.2 MW – tillkännagavs tidigare under onsdagen när Foresight Group meddelade att man nått finansiellt avslut för vindkraftsparken Kondinin (130 MW).
Vestas meddelade även att företaget ska leverera 78 turbiner av modellen V162-6.2 MW till vindkraftsparken Parron Maam Marang, som utvecklas i ett samarbete mellan Atmos Renewables och Parron Developments.
Vindkraftsparken på 484 MW – det största projektet i sitt slag som påbörjas på över två år – har redan säkrat ett långsiktigt elköpsavtal (PPA) med det delstatsägda västaustraliska energibolaget Synergy. Atmos har ännu inte meddelat att det finansiella avslutet för projektet är klart, även om det bedöms vara nära förestående; företaget tecknade dessutom ett byggavtal med Genus förra veckan.
Solel och odling delar mark i Varberg – här skördas första ärtorna: ”Win-win”
Solcellsparker på åkermark har blivit allt mer omdiskuterat de senaste åren. Här, på en åker utanför Varberg, testas nu hur odling och energiproduktion kan samsas.
– Förhoppningsvis ska det kunna ge idéer för framtida bönder, säger Hans Erik Karlsson-Jarnvall, trädgårdslärare vid Munkagårdsgymnasiet. SVT är med när första skörden på testodlingen precis ska börja. Följ med in i tröskan i klippet.
Det har sedan tidigare rapporterats om andra länder som satsat på så kallat ”solsambruk”, där mat och el produceras på samma yta, och hur jordbruk och solelsproduktion i så fall kan dra nytta av varandra.
Anläggningen i Varberg är en test- och demonstrationsmiljö. Bland andra Hushållningssällskapet Halland, Munkagårdsgymnasiet och Högskolan i Halmstad är delaktiga i projektet. Utbyggnaden av solcellsparker har ökat kraftigt i Sverige de senaste åren, enligt Jordbruksverket. Mellan 2019 och 2025 godkändes parker på 12 650 hektar, varav nästan en tredjedel var på jordbruksmark i Sverige, enligt branschorganisationen Green Power Sweden.
– Det är ett fortsatt högt intresse för solcellsparker, det är något som håller i sig, säger Marika Edoff, professor i fasta tillståndets elektronik vid Uppsala universitet.

het med att snabba på energiomställningen med bra nyheter varje vardagSwischa till TACK på förhand!