Nyheter idag !
torsdagen den 2 juni
Tidvattengeneratorn nu i gång
Förnybart måste växa snabbare
Sol | Vind | Våg | Bio
Energilager | kort tid | lång tid
Batterier | Vätgas | Pumpkraft
Tekniken är redan här - 🙃 -
Ny teknik kommer - 🙂 -
Gratis nyhetsbrev varje vardag
Sol | Vind | Våg | Bio
Energilager | kort tid | lång tid
Batterier | Vätgas | Pumpkraft
Tekniken är redan här - 🙃 -
Ny teknik kommer - 🙂 -
Allt fossilt måste ersättas
Allt
Norge: Första gasturbinen som drivs på vätgas
UiS driver en mikrogasanläggning i Risavika som producerar både värme och el. Gasturbinen levererar varmvatten för uppvärmning av laboratoriebyggnaderna i närområdet.
Forskarna har arbetat med att utveckla en metod för att använda vätgas som bränsle i gasturbinen. Målet är att producera el med noll CO2-utsläpp.
I mitten av maj nåddes en viktig milstolpe. Sedan började de köra turbinen på 100 procent vätgas.
– Vi har satt världsrekord i vätgasförbränning i mikrogasturbiner. Ingen har kunnat producera på den här nivån tidigare, säger professor Mohsen Assadi som leder forskningen vid UiS.
De har nu bevisat att de kan använda vätgas i befintlig naturgasinfrastruktur.
– Effektiviteten av att driva gasturbinen med vätgas blir något mindre. Den stora vinsten är att kunna utnyttja den infrastruktur som redan finns. Dessutom är det inga CO2-utsläpp kopplade till denna energiproduktion, säger Assadi.
Italien har en radikal plan för att stoppa oljeprisrallyt
Italiens premiärminister har lagt fram en radikal plan för att begränsa oljeprisuppgången, en plan som innebar att skapa en kartell av oljekonsumenter för att öka deras förhandlingsstyrka.
Planen mötte starkt motstånd från Nederländerna och Tyskland, två av de största importörerna av rysk olja.
Europeiska kommissionen har argumenterat för att ett oljepristak endast bör användas i nödfall, men det verkar finnas visst stöd för en naturgaskartell.
I USA rusar priserna och situationen är inte bättre i Europa, med energipriserna som skjuter i höjden när världen brottas med flaskhalsar i leveranskedjan, Rysslands invasion av Ukraina och de kvardröjande effekterna av Covid-19-låsningarna.
OPEC har inte heller varit till mycket hjälp, även om Wall Street Journal har rapporterat att vissa OPEC-medlemmar undersöker idén att avbryta Rysslands deltagande, vilket kan bana väg för Saudiarabien, Förenade Arabemiraten och andra OPEC-tillverkare att pumpa betydligt mer olja.
Toyota Tsusho ska testa e-Zinc energilagringssystem vid Texas vindkraftpark
Zink-luftbatteriföretaget e-Zinc har inlett ett pilotprojektsamarbete med Toyota Tsusho Canada (TTCI) för att testa sitt energilagringssystem vid en vindkraftpark i Texas.
Det betalda demonstrationsprojektet kommer att testa och validera hur e-Zincs kommersiella lösning kan ge 24 timmars långvarig energilagring, vilket e-Zinc sa är 10 gånger så mycket som traditionella batterier. TTCI kommer att stödja installation, integration och systemdrift & underhåll (O&M) i projektet.
Projektet bör starta våren 2023 och kommer att äga rum vid vindkraftsföretaget Eurus Energy America Corporation (EEAC) Bull Creek vindanläggning i Borden County, Texas.
Överskottsvindkapacitet kommer att lagras i e-Zincs batterisystem och sedan användas för att driva byggnader på den lokala anläggningen, säger pressmeddelandet, och lägger till att den längre varaktigheten är anpassad till intermittent vindproduktion.
Vindkraften producerade hela Danmarks elbehov – två dagar i rad
Blåsiga förhållanden i norra Europa har återigen belyst det växande värdet av vindenergi, som stod för mer än 100 % av Danmarks elförbrukning två dagar i rad i maj.
Den skarpögda Twitter-användaren Troels Christensen publicerade den 28 maj en skärmdump av vindkraftssiffror från WindEuropes Wind Power Numbers Daily-spårare.
WindEurope, regionens ledande branschorganisation för vindenergi, spårar vindproduktionssiffror för Europa såväl som timtal för el för många europeiska länder.
Som kan ses i skärmdumpen ovan genererade Danmark 94,9 GWh vindenergi den 27 maj, vilket representerade 108,1 % av landets energibehov.
På samma sätt, som representativt för dagens förhållanden, var vindenergins andel av elefterfrågan i Västeuropa strax under 24 %.
USA planerar att halvera hyror och avgifter för solenergiprojekt på offentlig mark
Hyror och avgifter för utbyggnad av sol och vind på amerikanska federala länder kommer att sänkas avsevärt som en del av en ny policy från Biden-administrationen som syftar till att förbättra hastighetsförutsägbarheten för utvecklare.
Flytten kommer i genomsnitt att minska hyrorna och avgifterna med mer än 50 % på grund av lägre arealhyror och en ”standard megawattavgift som främjar effektivare vind- och solenergi- eller hybridprojekt” på offentlig mark, enligt inrikesdepartementet.
Avdelningen sa att skattesänkningspolitiken för sol- och vindkraft kommer att uppmuntra industrin att samarbeta i ansvarsfull utveckling av förnybar energi.
”Ren energiprojekt på offentlig mark har en viktig roll att spela för att minska vår nations utsläpp av växthusgaser och sänka kostnaderna för familjer”, säger inrikesminister Deb, Haaland.
Nu producerar den el på riktigt
Minesto har nu framgångsrikt slutfört den första veckan av driftsättning inklusive tillfredsställande elproduktion och verifiering av all kärnfunktionalitet med det nya tidvattenkraftverket Dragon 4 i Vestmanna, Färöarna. Draken har genererat den första elen till nätet och driftsättningsplanen har genomförts som planerat.
– Vi är mycket glada att kunna meddela att den första veckan av driftsättning av Dragon 4 har slutförts framgångsrikt. Alla aspekter av projektet har fullföljts enligt plan och el har producerats framgångsrikt, säger Martin Edlund, vd för Minesto.
– Vi startade elproduktionen samma dag som vi lanserade Dragon 4, efter att ha genomfört all nödvändig funktionsverifiering före flygning vid första tidvattnet efter installationen. Dragon 4 har mycket att erbjuda, och vi går nu in i en fas där vi kommer att finjustera kontrollsystemets inställningar för att maximera effektuttaget, uttryckte Bernt Erik Westre, Chief Technology Officer, Minesto.
Det råder solparkshausse i Sverige
Hållbarhetsambitioner och rekordhöga elpriser har blåst upp antalet ansökningar till att ansluta solparker till elnätet till bristningsgränsen. Det splitternya rekordet från februari, 77 ansökningar, krossades i mars, då 90 bolag sökte anslutning.
–Det är ett ofattbart tryck. Det råder solparkshausse i Sverige, säger Mattias Fredriksson, ansvarig för stora företagskunder inom E.ONs elnät.
De flesta ansökningarna rör sig om stora etableringar. Sedan årsskiftet har E.ON mottagit mer än 200 förfrågningar på över 1 megawatt. Av 90 ansökningar i mars månad var 82 projekt på över 1 megawatt.
Enskilda förfrågningar motsvarar effekten av en medelstor stad, medan den sammantagna effekten av ansökningarna i mars månad skulle ge 2 gigawatt, att jämföra med en kärnkraftsreaktors effekt på 0,7 gigawatt, eller den installerade effekten för 20 Växjö eller 4 Malmö.
Stora klimatvinster när fartygen ”flyger” över ytan
Snart kan eldrivna passagerarfärjor som färdas ovanför vattenytan bli verklighet. På Chalmers tekniska högskola har ett forskarlag skapat en unik metod för att vidareutveckla bärplan som kan öka eldrivna fartygs räckvidd betydligt och minska fossildrivna fartygs bränsleförbrukning med 80 procent.
Samtidigt som elektrifieringen av personbilar är långt kommen, drivs idag världens passagerarfärjor nästan uteslutande av fossila bränslen. Problemet är att batteriernas kapacitet inte räcker till för fartyg som kör längre distanser. Men nu har forskare på Chalmers och den marina forskningsanläggningen SSPA i Göteborg lyckats utveckla en metod som kan göra fartygsbranschen betydligt grönare i framtiden. I fokus står så kallade bärplan som likt vingar lyfter upp båtskrovet över vattenytan och låter fartyget färdas med betydligt mindre vattenmotstånd.
Tekniken har under senare år revolutionerat seglarsporten, där bärplanen får elitseglarnas båtar att flyga fram över vattenytan i mycket höga hastigheter.
Nu vill forskarna på Chalmers och SSPA göra det möjligt att använda segelbåtarnas bärplansprincip även på större passagerarfärjor, med betydande klimatvinster som följd.
Nederländerna och Tyskland skall samarbete om att borra i Nordsjön
Nederländerna och Tyskland kommer att borra efter gas i Nordsjön tillsammans, med produktion som förväntas starta 2024, har den holländska regeringen meddelat.
Enligt den holländska regeringens hemsida kommer produktionen att ske i Nordsjön, cirka 19 kilometer norr om Schiermonnikoog och Borkum. En rörledning byggs för att få gasen upp på stranden.
För att tillfredsställa farhågorna från miljöpartister kommer plattformen att flyttas bort från ett lokalt ostronprojekt och vatten som släpps ut under produktionen kommer att filtreras.
På den holländska sidan utfärdades tillstånd att påbörja borrning av statssekreterare Johannes Alexander Vijlbrief i onsdags (1 juni).
Brasilien importerade 5,2 GW solcellsmoduler under första kvartalet
Högeffektssolpaneler med uteffekter över 500 W stod för mer än 60 % av all import av solcellsmoduler till Brasilien i volym under perioden januari-mars.
Brasilianska solenergiutvecklare importerade 5,27 GW solcellsmoduler under årets första kvartal, en ökning med 128,1 % från samma period 2021, då 2,32 GW importerades, enligt data som samlats in av konsultföretaget Greener.
Kvartalssiffran överstiger redan de 4,88 GW av moduler som importerades under hela andra halvåret 2021. Högeffektssolpaneler med uteffekter över 500 W stod för mer än 60 % av all import av solcellsmoduler till landet i volym.
Greener har också rapporterat att den kvartalsvisa importen av växelriktare nådde 3,06 GW i volym, en ökning med 26,4% från samma period 2021, då leveranserna nådde 2,51 GW.
Torsdag
Onsdag
Deutsche Banks dotterbolags vd avgår efter greenwashing-razzia
DWS, ett dotterbolag till Deutsche Bank, sa att dess verkställande direktör avgår på onsdag, efter en räd på dess kontor av myndigheterna för påstådd greenwashing.
VD Asoka Woehrmann kommer att avgå på grund av påståenden om att företaget, en av världens ledande kapitalförvaltare, har överdrivit hållbarhetsuppgifterna för några av sina finansiella produkter.
DWS har nekat till brott. I ett uttalande sa Woehrmann: ”Efter de tre mest framgångsrika åren i dess historia är DWS betydligt mer lönsamt, är stabilt och har fortsatt att prestera bra i en svår marknadsmiljö.
”Samtidigt har anklagelserna mot DWS och mig själv under de senaste månaderna blivit en börda för företaget, såväl som för min familj och mig”, tillade han. ”För att skydda institutionen och mina närmaste vill jag bana väg för en nystart.”
Tyskland utökade med 670 MW solenergi och landvind i april
(Renewables Now) – Solenergisystem med en total kapacitet på 517,01 MW och 152,67 MW vindkraftverk på land installerades i Tyskland i april, sade Federal Network Agency på tisdagen.
Nya solenergiinstallationer i april låg under nivån i mars när de nådde 737,52 MW men översteg årets första två månader. Nyutvecklad vindkraft låg också över föregående månads nivå.
Mer än hälften av den nya solenergikapaciteten, eller 296,56 MW, var anläggningar kopplade till nätet utanför EEG-upphandlingar. Av dessa var endast 2,66 MW markmonterade system.
Under de fyra första månaderna 2022 tillförde Tyskland nästan 2,1 GW solenergi och cirka 612,54 GW vindkraft på land, medan nya biomassaanläggningar uppgick till 10,17 MW.
Recharge laddar för elbilarnas utrullning
Laxbutiken i Ljungskile har slagit ner sina laddstolpar bredvid Shellmacken och rastplatsen bredvid E6 i Uddevalla. Nu har man bytt till snabbladdning från Recharge vars koncept är publika supersnabbladdare på utvalda laddplatser tillsammans med profilerade partners.
Ikea är ett annat exempel, McDonalds ett tredje. I första omgång är målet att rulla ut tusen nya laddplatser med minst 150 kW effekt, som ger en laddningstid på 10–45 minuter beroende på biltyp och batterinivå.
– Så nu väntar vi bara på elnäten. En stor del av våra tusen laddpunkter hade redan varit driftsatta om vi hade haft tillräckligt med effekt, men elnätsbolagen lider lika mycket av detta, säger Maria Brant, chef för Recharge i Sverige.
USA:s skolbussar avfossiliseras
Den amerikanska miljöskyddsmyndigheten sponsrar med 50 miljarder kronor för att elektrifiera landets flotta av skolbussar, eller driva dem med naturgas.
En första tilldelning av fem miljarder kronor skedde den 20 maj. Hälften går till elbussar och hälften till alternativa bränslen.
Sponsringen innebär att EPA (Environmental Protection Agency) subventionerar investeringar i fordon och infrastruktur för exempelvis laddning. Bidrag kommer att lottas ut med bättre odds för fattigare distrikt.
Programmet pågår fram till 2026.
USA-presidenten Joe Bidens mål är att USA ska vara koldioxidneutralt till år 2050. Konverteringen av skolbussarna har stöd av båda de amerikanska partierna.
25 miljoner amerikanska barn tar bussen till skolan.
Förbud utvinna olja och gas i Sverige
Vi har tidigare rapporterat att det funnits ett förslag från regeringen om att det ska vara förbjudet utvinna kol, olja och gas i Sverige. Nu har riksdagen sagt ja till de förbuden och även skärpt reglerna för utvinning av alunskiffer.
Riskdagen var dock inte enig. Moderaterna, Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna röstade nej.
Förslaget betyder ett förbud mot utvinning av stenkol, brunkol, råolja skifferolja och naturgas. Tillstånd kommer inte längre att ges till gruvdrift eller utvinningsverksamhet för dessa ämnen.
Beslutet innebär också att den som ansöker om tillstånd för att bryta, så kallad bearbetningskoncession, i alunskiffer måste uppfylla ett lämplighetskrav.
Lagändringarna i miljöbalken och minerallagen träder i kraft den 1 juli 2022.
Kina kommer att fördubbla solenergiinstallationer till 108GW i år, hävdar NEA
Kina räknar med att installera upp till 108GW solel i år, nästan dubbelt så mycket kapacitet som den installerade förra året.
Dessa siffror har prognostiserats av Kinas nationella energiförvaltning, enligt den statliga TV-sändaren CCTVs Morning News-program i går, i vad som skulle utgöra en milstolpe acceleration av solenergiutbyggnaden i Kina.
Kina installerade 54,88 GW solenergi förra året, ett nytt rekord för landet, men en totalsumma som kanske underväldigades jämfört med de ursprungliga prognoserna efter materialprishöjningar gjorde att många projekt blev försenade till 2022.
Med en mängd försenade projekt som nu förväntas slutföras i år, förutspår Kinas NEA att cirka 121 GW solenergiprojekt för närvarande är under eller väntar på att byggas, varav 108 GW kommer att anslutas till nätet i år.
Södra i samarbete med klädjätte – lanserar första OnceMore®-baserade kollektionen
Nu kan du gå klädd i kläder av återvunnen textil och förnybar träfiber från familjeskogsbruket i Götaland. Södra har ingått ett nytt samarbete med den globala klädkedjan BESTSELLER och nu lanseras den första kollektionen av Södras OnceMore® i JACK & JONES butiker.
Södras satsning på OnceMore® – världens första storskaliga process för återvinning av textilavfall av blandmaterial – tar steget in i klädbutiker. Södra har ingått ett samarbete med den globala klädkedjan BESTSELLER och varumärket JACK & JONES, som nu lanserar den första klädkollektionen någonsin baserad på OnceMore®.
Med OnceMore® omvandlas stora volymer använda textilier till nya kläder och textilier – och det är skogen som gör det möjligt. Processen kombinerar vedcellulosa med textilavfall och ger en ren, högkvalitativ textilmassa.
I butik från och med 1 juni
Från och med 1 juni kommer sommarskjortor för män baserade på OnceMore®-massa säljas i JACK & JONES onlinebutiker via jackjones.com. Företaget grundades i Danmark 1990 och säljer sina klädkollektioner i mer än åttahundra butiker i 30 länder, online och genom tusentals partners internationellt.
EU:s utgifter för klimatåtgärder "överskattade" med 72 miljarder euro, säger revisorerna
Domstolen sa att Europeiska unionen hade missat sitt mål att spendera minst 20 % av sin budget på klimatåtgärder med cirka sju procentenheter.
Europeiska kommissionen, som förvaltar och genomför EU:s budget, rapporterade tidigare att 216 miljarder euro spenderades på klimatåtgärder under budgetperioden 2014-2020.
I verkligheten var det mer sannolikt att de relevanta klimatutgifterna var omkring 13 % av EU:s budget – eller 144 miljarder euro – snarare än de rapporterade 20 %, fann ECA.
”Inte alla rapporterade klimatrelaterade utgifter under EU:s budget var faktiskt relevanta för klimatåtgärder”, sa Joëlle Elvinger, ECA-medlemmen som ledde revisionen.
Aktuell rapportering görs ”innan utgifterna faktiskt är förbrukade”, vilket betyder att siffror är ”uppblåsta av oanvända eller ej utbetalda medel”, sa Elvinger till journalister vid en pressträff idag.
Ny studie: Koldioxidinfångning har potential – men kan kräva mer energi än politiken tagit höjd för
För att nå klimatmålet om ett nettonollutsläpp av koldioxid förutsätter organisationer som FN:s klimatpanel i många scenarier storskalig användning av olika tekniker för koldioxidinfångning. I en ny bok går miljöekonomen Jonas Grafström igenom de olika teknikerna, forskningsläget kring deras potential att åstadkomma så kallade negativa utsläpp.
– När jag först började läsa om koldioxidinfångning som teknik hade jag svårt att se hur det skulle kunna fungera globalt, men det finns viktiga jämförelser att göra. Hade någon för 15 år sedan satt en smartphone i handen på mig och bett mig förklara hur denna kommer användas år 2022, eller vad den skulle kosta, hade jag nog varit minst sagt skeptisk.
Man får ju ha i åtanke att det då kostade fyra kr i minuten att ha videosamtal och att internetsurf var svindyrt. Så det finns historiska skäl att ha tillförsikt inför koldioxidinfångningens potential, men också tekniska och ekonomiska skäl, säger Jonas Grafström som skrivit boken Dags att städa upp – potential för koldioxidinfångning.
Finland har satt upp världens mest ambitiösa klimatmål i lag
Finland har antagit världens utan tvekan mest ambitiösa klimatmål i lag. Målet är att vara det första utvecklade landet att nå nettonoll 2035 och nettonegativt – absorbera mer koldioxid än det släpper ut – 2040.
Enligt Net Zero Tracker är det bara Sydsudan som har ett mer ambitiöst nettonolldatum än 2035 och, som ett utvecklingsland, är dess mål för 2030 starkt beroende av internationell finansiering.
Målet sattes utifrån analys av en grupp oberoende ekonomer från den finska klimatpanelen. De räknade ut vad Finlands beskärda andel var av de 420 GT koldioxid som världen kan släppa ut och fortfarande har två tredjedelars chans att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5C.
Onsdag
Tisdag
I danska Viborg vill man skapa en energi-ö på land
I Viborg ska företaget BioCirc skapa landets första energiö – på land, märk väl. Det sker i regi av miljardprojektet ’Viborg Go Green’.
Målet är att skapa ett helt cirkulärt bioekonomiskt kluster, en energiö om man så vill, som ska leverera el, bränsle, värme och biogas och därmed omvandla Viborgs kommuns energiförbrukning på 3-4 år till att enbart drivas på gröna energikällor.
Bakom projektet står företaget BioCirc, finansierat av förmögenhetsförvaltaren Maigaard & Molbech och projektets huvudinvesterare Bo Bendtsen.
Den landbaserade energiön i Viborg kommer att innehålla både solceller, vindkraftverk, biogasanläggningar, pyrolysanläggningar, vätgasproduktion och eMetanolproduktion. Samtidigt återvinns näringsämnen och material i klustret, så att byggstenarna i det cirkulära systemet är restprodukter från kommunens lantbruk, företag och medborgare.
Enligt Bertel Maigaard, VD för BioCirc och Maigaard & Molbech, är det just det övergripande, holistiska synsättet som äntligen gör det möjligt att göra ett rejält skifte i den gröna omställningen
Israels färdplan för förnybar energi har som mål 17 GW installerad solenergi till 2030
Israel planerar att skala upp solenergiutbyggnaden som en del av en ny regeringsstrategi utformad för att sätta landet på rätt spår för att ha 30 % av sin elproduktion från förnybara energikällor till 2030.
Efter att ha distribuerat 3 591 MW solenergi i slutet av 2021, kommer den siffran att hoppa till 9 800 MW 2025 och 17 145 MW i slutet av decenniet enligt den nya färdplanen som publicerades av Israels elmyndighet och energiministerium i går.
Strategin belyser behovet av att utforska agrovoltaik, uppgradera nätverksinfrastruktur och uppmuntra lokala myndigheter att etablera nya anläggningar för förnybar energi.
Regeringen satte tidigare upp ett delmål att ha 20 % av Israels elproduktion från förnybara energikällor i slutet av 2025, samtidigt som den har lovat att uppnå nettonollutsläpp till 2050.
Lyfter e-cykelsubventioner försäljningen, ändrar vanor och minskar utsläppen?
Vad hände när Sverige införde 25 % rabatt på kostnaden för en elcykel under 12 månader under 2017-18? Lucas Davis vid Haas School of Business granskar en studie som gräver i konsekvenserna. Försäljningen ökade med 70 %. Elcykelpriserna förblev stabila, så säljarna höjde inte bara priserna för att äta upp rabatten.
Studien uppskattar att även om en tredjedel av dessa försäljningar skulle ha ”hänt ändå” (dvs. ingen additionalitet) var de återstående två tredjedelarna till kunder som konverterats till e-cykling. Efter köpet ledde beteendeförändringen till att de nya e-cyklarna minskade sin bilkörning med i genomsnitt 1 146 km per år.
Det motsvarar att rabatterna kostar 600 USD (560 €) för varje ton koldioxidreduktion. Det är en hög siffra, men beräkningen inkluderar inte bifördelar som minskade föroreningar, trafikstockningar och ökningen av spridningen av e-cykelacceptans.
Om alla fördelar beräknas, anser Davis att rabatter på e-cykel definitivt bör övervägas på platser där trafikstockningar och lokala föroreningar är en kostsam utmaning.
Miljardärsaktivist tvingar Australiens största förorenare till klimatvänlig U-sväng
Detta är förmodligen den största historien hittills i Australiens fortfarande nystartade gröna energiomställning.
AGL, landets största kolgenerator och största förorenare, har tvingats överge sina ogenomtänkta planer på att dela i två och fortsätta att bränna kol i ytterligare två decennier och mer. Och det har tvingats göra det av aktieägaraktivism.
Det faktum att kol har varit en sådan pekplatta för politisk debatt under det senaste decenniet gör denna fantastiska seger av aktivistmiljardären Mike Cannon-Brookes ännu mer anmärkningsvärd.
För det första visar det att motståndet mot den gröna energiomställningen och vetenskapsbaserade klimatmål rör sig från tvivelaktiga politiska överenskommelser i bakrummet och gatubaserade protester till styrelserummets och finansmarknadernas vanliga dagsljus.