ENERGIOMSTÄLLNINGEN
omvärldsbevakning med de senaste nyheterna från Sverige och världen
- sol - vind - vatten - bio - geotermik, - våg/tidvatten
- batterier - vätgas - pump -mineraler - CCS
Vill du också få vårt färska
nyhetsbrev varje vardag - fyll i
NYHETER IDAG
onsdagen den 30 september
Kuba har installerat 1,4 GW sol och adderar på med ett batteri 100 MW
Kuba har redan installerat 50 MW batterilagring och räknar med att lägga till ytterligare 100 MW i oktober, enligt president Miguel Díaz-Canel, som presenterade siffrorna i ett nyligen sänt program i Radio Rebelde.
Utbyggnaden av lagringskapacitet sker samtidigt som Kuba påskyndar sin satsning på solenergi. Landet har installerat 1 418 MW solcellskapacitet fördelat på 144 parker och förväntas passera 1,5 GW före utgången av 2026, uppgav Díaz-Canel.
Dessutom har solcellsanläggningar med en sammanlagd effekt på över 563 MW installerats hos slutanvändare inom både den offentliga och den privata sektorn. Díaz-Canel framhöll att den privata sektorn har stått för den snabbaste tillväxten inom distribuerad solenergi; dessa användare täcker nu 20 procent av sitt elbehov med solkraft, vilket minskar belastningen på Kubas nationella elnät.
Förnybara energikällor står för 21,4 procent av Kubas elproduktion, enligt siffror som presenterats av Díaz-Canel.
Solenergi används även för att driva vattenpumpar. Kuba har installerat 646 solcellsdrivna pumpar för vattenförsörjning till befolkningen samt fler än 1 000 pumpar för djurhållning och bevattning, enligt Díaz-Canel.
Storbritanniens regering tillkännager att Great British Grid ska påskynda anslutningar och minska kostnader
Den brittiska regeringen har tillkännagivit bildandet av Great British Grid (GBG) , ett nytt offentligt ägt organ inom Great British Energy som syftar till att påskynda leveransen av välbehövlig elnätsinfrastruktur över hela landet. Regeringen tror att familjer och företag över hela landet kommer att gynnas av snabbare nätanslutningar, större energitrygghet och lägre kostnader, i takt med att man vidtar åtgärder för att undanröja ett av de största hindren för ren energi och ekonomisk tillväxt.
Precis som Great British Energy investerar i leveranskedje-, produktions- och lagringsprojekt över hela landet, kommer Great British Grid att kunna investera i det brittiska elnätet, som behöver utökas och moderniseras i en aldrig tidigare skådad takt om det ska kunna stödja den växande efterfrågan från hushåll och företag, ansluta nya källor till ren energi och frigöra ekonomisk tillväxt.
Great British Grid kommer att sammanföra offentliga och privata investeringar för att stödja leveransen av kritisk nätverksinfrastruktur över hela landet. Genom att arbeta tillsammans med befintliga nätverksoperatörer kommer det att bidra till att påskynda projekt, öka konkurrensen och stödja leveransen av de nätuppgraderingar som behövs för att driva Storbritanniens framtid.
Tyskland: Vattenfall nya storskaliga batterier 285 MW
Energileverantören Vattenfall tar över marknadsföringen av fyra storskaliga batterier med en sammanlagd kapacitet på 285 megawatt. Företaget meddelade att en oberoende flexibilitetsleverantör i Tyskland ansvarar för utvecklingen. Enligt Vattenfall är detta den första fysiska batteriportföljen i sitt slag i Europa.
”Batterilagringssystem är en viktig del av ett fossilfritt energisystem. De hjälper till att balansera utbud och efterfrågan och göra förnybar el tillgänglig precis när den behövs. Med detta partnerskap utökar vi vår flexibilitetsportfölj avsevärt”, säger Vattenfalls chef Björn Schneegans.
Utvecklingen av batteriportföljen som Vattenfall avtalat om sker på fyra platser i olika kontrollområden över hela Tyskland. Till skillnad från virtuellt aggregerade och kontrollerade batterilagringssystem har Vattenfall direkt kontroll över anläggningarna och deras drift. ”Detta är det första och största marknadsföringsavtalet hittills för en fysisk batteriportfölj i Tyskland över olika kontrollområden och nätoperatörer. Med detta avtal konsoliderar vi en viktig del av den diversifierade portfölj som Vattenfall för närvarande bygger upp”, förklarar Schneegans.
Norge förenklar småskaliga solcellsanslutningar
Den norska energimyndigheten NVE föreslår en förenklad anslutningsprocess för mindre anläggningar för förnybar elproduktion, däribland solcellsanläggningar.
NVE kallar den föreslagna förändringen – som riktar sig till befintliga nätkunder i lågspänningsnät – för en ”informera och installera”-process.
Processen innebär att kunden eller installatören ska informera nätbolaget om en planerad installation. Nätbolaget ska därefter bedöma om anslutningen är driftsäker och skriftligen meddela kunden om eventuella invändningar inom en månad.
Om nätbolaget inte gör detta inom tidsfristen på en månad, ger det föreslagna regelverket kunden rätt att installera och använda anläggningen samt betrakta tillståndet som beviljat.
”Detta ger kunderna en tydligt definierad rätt till snabba besked och ett bättre underlag för beslut om investeringar i lokal produktion”, skriver NVE i en uppdatering. ”Syftet är att göra det enklare och mer förutsägbart att etablera lokal, förnybar elproduktion utan att göra avkall på leveranskvalitet eller nätdrift.”
Irland inför bidrag på 600 euro för hembatterier och utökar stödet till solceller.
Irland har godkänt ett nytt paket med energibidrag för hushåll och företag, med ikraftträdande den 6 oktober.
Åtgärderna omfattar utökat stöd för solcellsanläggningar samt incitament för att fasa ut fossila bränslen i uppvärmningssystem och för energieffektiviserande åtgärder. Ett nytt bidrag för hembatterier på upp till 600 euro (681 dollar) införs också.
Irland erbjuder redan ett statligt bidrag på upp till 1 800 euro till husägare som installerar solpaneler. Från och med den 6 oktober utvidgas kretsen av stödberättigade till att även omfatta nyare bostäder som byggts och tagits i bruk före 2025.
Bidrag på upp till 9 000 euro införs även för hushåll med lägre inkomster som installerar solcells- och batterisystem, medan kombinerade system med solceller och lagring finansieras fullt ut för personer som klassificeras som medicinskt sårbara. I båda fallen täcker stödet batterikapacitet på upp till 5 kWh och solcellsanläggningar på upp till 4 kW.
Världens högsta vindkraftverk når sin fulla höjd på 365 meter på ett ”teleskopiskt” fackverkstorn.
Bygget av världens högsta vindkraftverk i Tyskland har denna vecka nått sin slutgiltiga, enorma höjd på 365 meter; anläggningen består av ett vindkraftverk monterat ovanpå ett 167 meter högt fackverkstorn.
Ingenjörsföretaget Gicon har under året uppfört tornet för höghöjdsvindkraftverket på uppdrag av den tyska myndigheten för banbrytande innovation (Federal Agency for Disruptive Innovation). Tornet och vindkraftverket har utformats för att dra nytta av de starkare och jämnare vindar som råder på högre höjder.
Gicon räknar med att det nya höghöjdsvindkraftverket ska generera ungefär dubbelt så mycket energi som ett konventionellt vindkraftverk med samma rotordiameter placerat på en mer traditionell höjd.
En video som publicerats av Gicon ger en inblick i projektets omfattning och konstruktion – men den som är lättskrämd eller lider av höjdrädsla bör nog titta genom gliporna mellan fingrarna. Det vindkraftverk som nu installeras har en effekt på 3,8 megawatt (MW), men Gicon förutspår att det i framtiden kommer att gå att installera enheter på 8 MW eller mer, vilka var och en kan generera upp till 33 gigawattimmar (GWh) el per år.
Själva tornkonstruktionen, som mäter 167 meter i höjd, färdigställdes i juli. Nu när själva vindkraftverket har monterats ovanpå den massiva stålkonstruktionen ligger navhöjden på 300 meter, medan rotorbladens spetsar når en höjd av 365 meter.
Endast fyra landbaserade vindkraftsprojekt fick tillstånd under första halvåret 2026
– Sverige behöver få fram betydligt mer el för att klara elektrifieringen, stärka konkurrenskraften och skapa förutsättningar för nya industriinvesteringar. När tillståndsgivningen ligger så långt under den nivå som krävs riskerar vi att bygga upp ett växande underskott av ny elproduktion, säger Nils Grunditz, vd på Green Power Sweden.
Under första halvåret 2026 avgjordes 19 ansökningar om miljötillstånd för landbaserad vindkraft. Fyra ansökningar (41 vindkraftverk) fick tillstånd, medan 15 ansökningar (239 vindkraftverk) inte fick tillstånd, motsvarande 79 procent av ansökningarna (85 procent av vindkraftverken).
För att ligga i linje med Energimyndighetens långsiktiga scenarier till 2035 behöver elproduktionen från landbaserad vindkraft ökar med omkring 5,4 terawattimmar (TWh) per år. Det motsvarar i genomsnitt cirka 250 nya vindkraftverk årligen. Dagens nivå för hur mycket vindkraft som behöver få tillstånd är för låg, vilket skapar en utmaning för Sveriges elektrifiering.
– Elektrifieringen förutsätter att investeringarna i ny elproduktion kan genomföras i betydligt högre tempo. Kommunerna behöver få långsiktiga incitament för att säga ja till ny vindkraft, och Försvarsmakten behöver få ett riktat uppdrag att bidra till Sveriges energioberoende, säger Ina Müller Engelbrektson, branschjurist och tillståndsansvarig på Green Power Sweden.
Kinesiska Gotion investerar 1,25 miljarder dollar i Volkswagens batterifabrik i Spanien.
Kinesiska Gotion (002074.SZ) kommer att investera 1,1 miljarder euro (1,25 miljarder dollar) i Volkswagens batterifabrik i Valencia, som en del av en bredare plan för att gemensamt utveckla en europeisk leveranskedja för batterier.
Kinesiska företag stärker sin närvaro i Europa inför väntade åtgärder från Bryssel för att skydda EU-industrin mot billigare import – däribland elbilar från Kina som hotar att minska marknadsandelarna för Volkswagen och andra stora europeiska aktörer.
Genom investeringen förvärvar Gotion en ägarandel på 49 procent i fabriken i Valencia, som drivs av Volkswagens batteribolag PowerCo; Volkswagen kommer att kvarstå som majoritetsägare, uppger företaget.
Fabriken ska fungera som ett europeiskt produktionsnav för litiumjärnfosfatbatterier (LFP-batterier).
PowerCo kommer i sin tur att investera 470 miljoner euro i två av Gotions anläggningar – en cellfabrik i Šurany i Slovakien och en ny produktionsanläggning för katodmaterial i Kenitra i Marocko – och därigenom förvärva en ägarandel på 49 procent i vardera.
Volkswagens teknikchef Thomas Schmall säger att steget ”innebär ett stort genombrott för båda företagen och för oss ett steg närmare täten inom elektrisk mobilitet”. Volkswagen är Gotions största enskilda aktieägare med en andel på 24 procent. Företaget har meddelat att man kommit överens om att sälja en andel på 5,3 procent – värd 373 miljoner dollar enligt data från LSEG – till en icke namngiven köpare.
Solsambruk: Grödors skuggtolerans mycket större än man tidigare trott
Forskare vid universitetet i Hohenheim har funnit att korn, majs, potatis och andra solälskande grödor anpassar sig fysiologiskt till skuggan under solpaneler, vilket ger ett nytt verktyg för val av grödor.
Korn, åkerböna, potatis, kål och till och med den ljuskrävande majsen anpassar sin fotosyntes efter den skugga som uppstår vid anläggningar för kombinerad solenergi och jordbruk (så kallad agrivoltaik). Detta framgår av en studie utförd av forskare vid institutionen för växtekologi vid universitetet i Hohenheim. I samarbete med forskningscentret Forschungszentrum Jülich genomförde teamet en fältstudie som visar att typiska solälskande grödor är mer anpassningsbara än man tidigare trott. Vid partiell skugga minskar växternas ljusbehov avsevärt, vilket gör att de kan utnyttja koldioxid mer effektivt för fotosyntesen när tillgången på ljus är lägre.
För forskarna utgör denna anpassningsförmåga – som redan finns hos konventionella sorter – en lovande utgångspunkt för riktat urval och förädling av grödor som lämpar sig för agrivoltaiska system och agroforestry. Båda metoderna anses vara lovande strategier för att göra jordbruket mer klimatresilient och markanvändningen mer effektiv; skillnaden ligger främst i vad som skapar skuggan: träd vid agroforestry och solpaneler vid agrivoltaik.
Utah: Geotermiska Cape Station levererar 100 MW
Cape Station fas I är en installation på cirka 100 MW som består av tre 33-MW GeoBlocks, varav det första har uppnått driftstart och förväntas nå sitt kontraktsmässiga kommersiella driftdatum (COD) senast den 1 oktober 2026. Fervo kommer att fortsätta upprampningen av det första GeoBlocket allt eftersom det tar hela brunnssystemet i drift samtidigt som de återstående två GeoBlocks driftsätts, vilka förväntas nå kontraktsmässig COD senast den 1 januari 2027. Nästa fas, ytterligare 400 MW, är redan under uppbyggnad, med en förväntad COD under 2028. Det fullt kontrakterade uttaget vid Cape Station uppgår till cirka 900 MW, tillräckligt för att förse motsvarande nästan 1 miljon amerikanska hushåll årligen
Fervo använder horisontella borrningstekniker anpassade från olje- och gasindustrin, vilket gör det möjligt att borra flera brunnar från en enda borrplatta. Projektet är ett förbättrat geotermiskt system som producerar energi genom att injicera vatten i heta bergformationer under jord och sedan utvinna det uppvärmda vattnet för att generera elektricitet, snarare än att vara beroende av naturligt förekommande underjordiskt varmvatten som traditionella geotermiska system. Om projektet är fullt utbyggt kommer det att omfatta cirka 270 hektar, inklusive 60 hektar på offentlig mark.
”Detta är revolutionerande för geotermisk industri. Det etablerar EGS som vår tids definierande nya kraftproduktionsteknik och vi anser att det visar att EGS kommersiella och tekniska mognad är redo att möta det akuta behovet av pålitlig, ren energi”, säger Tim Latimer, VD
onsdag 30 september
tisdag 29 september
Kärppiö och Lapinlahti kommer tillsammans att tillföra 600 MWh ny kapacitet.
Två anläggningar som nu tar form i Kärppiö och Lapinlahti kommer tillsammans att tillföra 600 MWh ny kapacitet och därmed uppfylla det ramavtal som undertecknades vid Intersolar tidigare i år.
I skogarna i Teuva och Lapinlahti omvandlar Sungrow och Delta Capacity ett avtal på papperet till faktiska batterianläggningar som ska stödja Finlands snabbt växande utbyggnad av förnybar energi. Det ramavtal på 1 GWh som företagen tecknade i München i juni omfattar nu två projekt – Kärppiö och Lapinlahti – som vardera har en kapacitet på 125 MW / 300 MWh, vilket ger en sammanlagd batterilagringskapacitet på 600 MWh.
Projekten i Kärppiö och Lapinlahti har lockat olika finansiärer. I Kärppiö har Strioga Family Foundation – investeringsbolaget för familjen bakom den litauiska utvecklaren E Energija – klivit in som medinvesterare; detta skedde samma vecka som de även säkrade en ägarandel i ett batteriprojekt på 150 MW i Toscana. Centrica Energy bidrar med expertis inom energihandel, NEPower ansvarar för elektrifiering och transformatorstationen, och Despro fungerar som lokal partner för planering och teknik.
I Lapinlahti har Covenergo förvärvat hela projektet AKKU One (som var redo för byggstart) och innehar majoritetsägandet, medan Delta Capacity agerar entreprenör och ansvarar för avtal, byggnation och långsiktig förvaltning i rollen som EPCM-leverantör. Rejlers, NYAB, Ampner och GreenPowerMonitor (en del av DNV-koncernen) sköter tekniskt stöd, elarbeten, studier kring nätanslutning samt system för energihantering.
Forskare lånar teknik från chiptillverkning för att skapa bättre batterier för elbilar.
Forskare använde nanoskaliga tillverkningstekniker från halvledarindustrin för att designa en kopparströmavtagare som hjälper litium att byggas upp jämnt under batteriladdning.
Elfordon skulle kunna färdas längre på en enda laddning om deras batterier kunde lagra mer energi utan att bli större eller tyngre. Ett lovande alternativ, känt som ett anodfritt batteri, eliminerar material som grafit som normalt lagrar litium under laddning, vilket sparar vikt och utrymme.
Litium avsätts istället direkt på tunn kopparfolie, där upprepad laddning och urladdning kan få det att byggas upp ojämnt till vassa, förgrenande spikar som kallas dendriter. Det skyddande lagret över litiumet blir också instabilt, vilket minskar batteriets prestanda och förkortar dess livslängd.
Forskare i Sydkorea har lånat exakta tillverkningstekniker från halvledarindustrin för att hjälpa dessa batterier att hålla längre. Deras metod, som tillkännagavs av KAIST den 22 september, kombinerar mikroskopiska strukturer som fördelar litium jämnare över kopparfolien med en ultratunn beläggning som hjälper till att ett hållbart skyddande lager bildas under användning.
Solenergi går om kärnkraften globalt för första gången.
Rapporten *World Nuclear Industry Status Report* (WNISR) 2026, som leds av den franske kärnkraftskonsulten Mycle Schneider, visar att vindkraften på egen hand överträffade kärnkraftsproduktionen på månadsbasis i mars 2025, följd av solkraften i april – vilket var första gången den globala månatliga elproduktionen från solkraft översteg kärnkraftens produktion.
Under perioden mars 2025 till juni 2026 genererade antingen sol- eller vindkraft var för sig mer el än kärnkraften varje månad. I mars, april och maj 2026 överträffade båda teknikerna, var för sig, kärnkraftsproduktionen.
Enligt rapporten ökade klyftan mellan förnybar energi och kärnkraft avsevärt under 2025. Den globala solkraftskapaciteten ökade med 510 GW till 2 383 GW – en ökning med 27 procent på årsbasis – medan vindkraften tillförde rekordhöga 159 GW och nådde 1 291 GW, en ökning med 14 procent. Som jämförelse ökade den installerade kärnkraftskapaciteten med endast 1,5 GW till 399,5 GW, medan den operativa kärnkraftskapaciteten minskade med 0,5 GW till 368,6 GW.
Rapporten konstaterar att kärnkraftskapaciteten i stort sett har legat stilla i mer än 25 år, samtidigt som vindkraften och i synnerhet solkraften har expanderat kraftigt.
I sex av nio EU-länder är ellastbilar redan billigare idag
En ny analys av den totala ägandekostnaden (TCO) visar att eldrivna lastbilar redan idag är det ekonomiskt mest fördelaktiga valet på sex av nio stora EU-marknader. Dessa sex marknader står ensamma för 46 % av alla nya tunga lastbilar som säljs inom EU.
I Nederländerna, Tyskland och Danmark kan besparingarna uppgå till 100 000, 85 000 respektive 69 000 euro under en femårsperiod, där investeringen i en eldriven lastbil är återbetald redan efter två år. Vid användning av en kinesisk lastbil – som har ett betydligt lägre inköpspris – kan besparingen under fem år nå upp till 128 000 euro i Nederländerna.
Denna trend drivs av ökad produktionsvolym och lägre lastbilspriser – till följd av EU:s mål för koldioxidutsläpp från lastbilar – samt av nationella incitament såsom inköpsstöd och lägre vägavgifter.
T&E:s resultat bekräftar att Europa är en nyckelmarknad med rätt förutsättningar för att lastbilstillverkare ska kunna ytterligare öka produktionen och försäljningen av eldrivna lastbilar.
Med en ny energikris som hotar Europa ökar kostnadsskillnaden mellan att driva diesel- och ellastbilar ytterligare, vilket gör eldrivna lastbilar till den billigaste och säkraste investeringen för transportföretag.
Modelleringar från T&E visar att om nuvarande styrmedel kvarstår och kompletteras med ett fåtal nya åtgärder – såsom införandet av Eurovinjett-direktivet och RED III – kommer eldrivna lastbilar att vara billigare i drift i samtliga nio undersökta EU-länder år 2030, även om dagens inköpsstöd för fordon fasas ut eller minskas.
BYD sätter solid state-batteriet i en bil redan nästa år
Kinesiska BYD ska installera sitt första solid state-batteri i en bil redan 2027. Det blir dock ännu inte fråga om någon storskalig produktion. Volymer planeras först kring 2030.
BYD:s vice vd Stella Li bekräftade tidplanen i en intervju med spanska Carwow. Enligt Li ligger BYD långt framme både tekniskt och när det gäller kommersialiseringen av solid state-batterier. – Nästa år kommer vi att ha en modell som blir den första med den här tekniken, sade Li.
Hon avslöjade inte vilken bilmodell det handlar om. BYD har inte heller lämnat några nya uppgifter om batteriets kapacitet, energitäthet eller räckvidd. Det är dessutom ännu oklart om bilen 2027 blir en modell för vanlig försäljning eller framför allt ska demonstrera tekniken.
Tidplanen stämmer med vad BYD tidigare har sagt. Sun Huajun, teknikchef för batteridotterbolaget FinDreams, uppgav redan 2025 att företaget planerar att börja demonstrera och installera solid state-batterier i fordon omkring 2027. Storskalig användning väntas först kring 2030.
Argument för vertikal BIPV
Som förväntat når takmonterade BIPV-system sin topp runt middagstid. Men när forskarna modellerade öst- och västvända vertikala fasader bredvid ett takmonterat system, med hjälp av en genetisk algoritm för att optimera azimut för tidsmässig inriktning och jämnhet snarare än rå utdata, framträdde ett tydligt mönster: östvänd vertikal BIPV genereras tidigare på dagen, västvänd genereras senare, och kombinationen av de två med en takmonterad panel plattar ut den aggregerade genereringskurvan avsevärt.
Författarna beskriver detta som en verklig designhävstång – inte en reserv för byggnader utan takyta, utan en genuin strategi för att minska elräntorna, förbättra hur väl solenergiproduktionen överensstämmer med en byggnads egen efterfrågeprofil och minska den belastning som koncentrerade middagstoppar utgör på elnäten.
Studien fann att det inte kostar så mycket för den totala avkastningen att jaga denna jämnhet och komplementaritet. Vertikala fasader kräver visserligen mer yta än ett optimalt lutat tak för att generera samma mängd el, men författarna beskriver den resulterande ytförlusten som att man håller sig ”inom den rimliga byggytan” för de flesta projekt.
Försäljningen av värmepumpar rusar i Europa efter att länder sänkt elskatten, visar statistik.
Försäljningen av värmepumpar för bostäder ökade med 11 % i Europa under årets första sex månader, då kriget med Iran fick olje- och gaspriserna att skjuta i höjden samtidigt som vissa länder sänkte elskatterna.
Husägare köpte 1,16 miljoner värmepumpar i tolv europeiska länder – en ökning från 1,05 miljoner under första halvåret 2025 – enligt European Heat Pump Association (EHPA).
Irans de facto-stängning av Hormuzsundet, en viktig sjöfartsled, störde flödet av olje- och gasleveranser kraftigt och fick priset på råolja att stiga till 126 dollar per fat i slutet av april.
Kort efter de amerikansk-israeliska attackerna mot Iran den 28 februari, som inledde kriget, presenterade EU-kommissionen planer på att uppmana EU-ländernas regeringar att sänka elskatterna och påskynda övergången från fossila bränslen som olja och gas till förnybara energikällor.
Kraftigt stigande energipriser och ändrade elskatter har drivit på tillväxten i försäljningen av värmepumpar hittills i år, uppger EHPA, som länge har hävdat att dessa värmesystems popularitet i hög grad beror på elpriset.
Istället för att alstra värme genom förbränning av bränsle flyttar värmepumparna värmeenergi från en plats till en annan och kan användas för att både värma upp och kyla ner bostäder.
Framtidens cement är levende
Föreställ dig en framtid där ett potthål lagar sig självt. Där byggnaden du arbetar i också fungerar som ett gigantiskt batteri. Där den allestädes närvarande cementen inte längre är inert och stel, utan istället en levande massa av mikrober med användbara egenskaper.
Det kan låta som ren science fiction, men den framtiden är närmare än du tror. I en ny vetenskaplig artikel presenterar Qi Luo från Aalborgs universitet konceptet ”levande cement” – ett byggmaterial utformat för att hysa mikroorganismer med specifika egenskaper. Detta innebär att cementen blir ”levande”, även om den till utseende och funktion kommer att likna och dela samma egenskaper som den cement vi känner till idag.
”Vi har sett lovande resultat av att tillsätta mikroorganismer i den cement vi använder idag. Men om vi utformar cementen från grunden för att fungera som en livsmiljö för dessa mikroorganismer kan vi inkludera ett bredare spektrum av mikrober och deras fördelaktiga egenskaper. Vi skulle till exempel kunna använda mikroorganismer som bildar kalciumavlagringar när de kommer i kontakt med vatten, vilket i praktiken förvandlar vatten till fast material. I praktiken skulle detta resultera i självläkande cement”, säger han.
Qi Luo och hans kollegor har tidigare visat upp ett koncept för en typ av biologisk cement där mikroorganismer möjliggjorde lagring och frigöring av energi i ett cementbaserat material. Genom att använda specialiserade elektroaktiva bakterier kan cementen fungera som ett batteri.
Tyskland krossar rekordet för solenergi och har hittills i år producerat tre gånger mer solkraft än Australien.
Enligt branschorganisationen BSW-Solar hade Tyskland vid utgången av september producerat lika mycket solenergi som under hela 2025 – och nästan tre gånger mer än vad som producerats i Australien under samma period.
Den 27 september hade Tysklands nettoproduktion av solel för 2026 nått 90,2 terawattimmar (TWh), vilket överstiger fjolårets total på 90 TWh, uppger BSW-Solar med hänvisning till data från forskningsinstitutet Fraunhofer ISE.
Som jämförelse är detta nästan tre gånger så mycket solel som producerades i Australien under samma period: 31,5 TWh från solcellsanläggningar på tak och i stor skala kopplade till huvudnätet, samt ytterligare 3,2 TWh från det separata huvudnätet i Västaustralien, enligt data från Open Electricity.
”Detta är en nyhet som Tyskland kan vara stolt över”, sade BSW-Solars chef Carsten Körnig. Både utbyggnaden av solcellskapacitet och ett ovanligt högt antal soltimmar bidrog till den höga produktionen, enligt organisationen. Körnig tillade att rekordet ”är värt att fira, men ingen anledning att luta sig tillbaka och slappna av”.
Tillväxten av solcellskapacitet, i kombination med begränsade möjligheter till flexibel elanvändning och ett ökat behov av lagring, sätter det tyska elnätet på prov.
Trump kan inte stoppa revolutionen inom ren energi – produktionen från vind och sol ökar kraftigt samtidigt som kolanvändningen minskar.
Trots sin högljudda retorik och sina konspirationsteorier har USA:s president Donald Trump och hans administration inte kunnat hejda den förnybara energins obevekliga frammarsch under de första 18 månaderna av hans andra mandatperiod; sol-, vind- och batterilagringsteknik har uppvisat en fortsatt stark tillväxt.
En ny analys från organisationen Sun Day Campaign, baserad på data från den amerikanska myndigheten Energy Information Administration, visar att elproduktionen från förnybara energikällor under årets sju första månader 2026 ökade med 10,7 procent jämfört med samma period 2025.
Tillväxten drevs främst av storskalig solkraft, där produktionen ökade med 22 procent, följt av småskalig solkraft (upp 12,6 procent), vattenkraft (upp 9 procent) och vindkraft (upp 5,9 procent). Elproduktion från förnybara källor stod för drygt 29 procent av den totala amerikanska elproduktionen i juli – en ökning från de 22,3 procent som noterades när Trumps andra administration tillträdde.
tisdag 29 september
måndag 28 september
Batteriväxelriktare certifierad för momentan reserv
SMA har certifierat sina växelriktare enligt en ny VDE-förordning, som gör det möjligt för batterilagringssystem att tillhandahålla omedelbar reservkraft till elnätet. SMA Solar Technology AG (SMA) har erhållit certifiering för batteriväxelriktare som stöder nätbildande funktioner. Företaget meddelade att certifieringen uppfyller VDE FNN-riktlinjen ”Tekniska krav för nätbildande egenskaper, inklusive tillhandahållande av momentan reserv”. Certifieringen gäller SMA:s batteriväxelriktarplattform Sunny Central Storage UP-S och bekräftar överensstämmelse med kraven i VDE FNN-riktlinje version 2.1.
Denna vägledning definierar tekniska krav och verifieringsförfaranden för nätbildande enheter och system som deltar i den tyska marknaden för momentan reserv. Tillsammans med det tillhörande certifieringsramverket etablerar den en standardiserad process för testning, verifiering och certifiering av nätbildande tekniker.
Med den ökande globala expansionen av förnybar energi ökar kraven på att säkerställa nätstabilitet och momentan reservkapacitet. För att garantera stabiliteten i alltmer omvandlarbaserade kraftsystem inför överföringssystemoperatörerna nya marknadsbaserade mekanismer för stabilitetstjänster. Enligt SMA är den nya tyska förordningen om marknadsbaserad upphandling av momentan reservkapacitet ett viktigt steg mot stabila och motståndskraftiga kraftsystem med höga andelar förnybar energi.
Staverhult vindpark kommer få Vestas 7.2 MW-turbin
Vestas har säkrat en fast order med SR Energy i Sverige på den nyligen lanserade V182-7.2 MW-turbinen, vilket är den första globala ordern på turbinen bara en dag efter den officiella lanseringen på marknaden. Ordern bekräftar att Vestas senaste turbin är marknadsberedskap och visar ett starkt marknadsintresse för den senaste utvecklingen av EnVentus-plattformen, utformad för att öka energiproduktionen och stärka kundernas affärsmässiga säkerhet.
Ordern avser Staverhult-projektet på 29 MW och inkluderar leverans, leverans och driftsättning av fyra V182-7.2 MW-turbiner samt ett 35-årigt serviceavtal enligt Active Output Management 5000 (AOM 5000) utformat för att säkerställa optimerad prestanda under hela projektets livslängd.
”Vi är glada över att ta nästa steg och påbörja byggandet av Staverhults vindkraftpark”, säger Peter Zachrisson, VD för SR Energy. ”Genom att investera i Vestas senaste generation av effektiv vindkraftsteknik kan vi utnyttja de utmärkta vindförhållandena maximalt och leverera mer förnybar el där den behövs som mest. Staverhult är precis den typ av projekt vi vill utveckla – en långsiktig investering som stärker elförsörjningen i södra Sverige och bidrar till ett mer robust och konkurrenskraftigt energisystem.”
Guvernör Newsom skriver under lag som påskyndar utbyggnaden av Kaliforniens laddstationer för elbilar
Kaliforniens guvernör Gavin Newsom har undertecknat sex lagförslag som syftar till att påskynda utbyggnaden av laddinfrastruktur för elbilar.
De nya lagarna ska snabba på installationen av laddstationer, förbättra tillgången till laddning för invånarna och öka transparensen kring incitament för utsläppsfria lastbilar.
Det första lagförslaget, SB 969 av senator Eloise Gómez Reyes, ska påskynda installationen av publika laddstationer så att laddare som testats av tillverkaren snabbare kan tas i bruk.
Ett annat lagförslag, SB 1283 av senator Angelique Ashby, syftar också till att minska byråkratin kring projekt för laddinfrastruktur. Installation av laddstationer kräver ofta kringliggande arbeten, såsom markarbeten, eluppgraderingar, solcellstak eller batterilagring. Lagen klargör att delstatens förenklade tillståndsprocesser för laddstationer även omfattar dessa arbeten; syftet är att undvika förseningar och låta byggstarten för godkända projekt ske snabbare.
”Detta lagförslag gör det möjligt för viktig laddinfrastruktur att nå även de mest avlägsna landsbygdsområdena i vår fantastiska delstat, genom att förenkla och prioritera komponenter för lagring av förnybar energi vid laddstationer – såsom solcellstak och lokal batterilagring”, sade Ashby.
Ny IEC-standard samordnar laddare, batterier och solceller
En ny internationell IEC-standard ska göra det enklare att samordna elbilsladdare, batterilager, solceller och andra energiresurser i fastigheter. IEC 63402-1 definierar en gemensam arkitektur för kundnära energihantering i smarta elnät.
Standarden beskriver samspelet mellan anslutningspunkten mot elnätet, kundens energihanteringssystem CEMS och smarta enheter som förbrukar, producerar eller lagrar energi.
Till dessa hör exempelvis elbilsladdare, batterilager, solcellsanläggningar och värmepumpar. Genom att samordna dem kan energianvändning och belastning optimeras och resurserna användas för olika flexibilitetstjänster i elnätet.
IEC 63402-1 har utvecklats från den europeiska standarden EN 50491-12-1 till en internationell IEC-standard. Den omfattar kundnära smarta elnät i bostäder och kommersiella fastigheter, men inte industrianläggningar.
Standarden har också fått status som Group Energy Efficiency Publication. Det innebär att den ska fungera som vägledning även när andra standarder inom området utvecklas.
Österrike möjliggör peer-to-peer-eldelning från och med oktober
Nya regler för delad elanvändning träder i kraft i Österrike den 1 oktober. Från och med den 5 oktober kommer ramverket att möjliggöra implementation av peer-to-peer-eldelning i praktiken, enligt Österrikes samordningskontor för energigemenskaper.
Enligt det nya regelverket kommer individer och juridiska personer att kunna dela egenproducerad el utan att etablera en separat juridisk person.
Bearbetning och fakturering kan ske direkt mellan avtalsparterna eller via en tjänsteleverantör eller registrerad organisatör. Till skillnad från energigemenskaper kan peer-to-peer-avtal drivas i vinstsyfte.
Modellen kommer initialt att vara föremål för geografiska begränsningar. För närvarande kommer endast mätpunkter som är tilldelade samma nätoperatör att kunna delta. Enligt samordningskontoret förväntas implementeringen i flera nätområden, vilket möjliggör nationell eldelning, ske från april 2027.
En övergångsperiod kommer också att gälla för nätavgifter. En ändrad förordning som reglerar nätavgifter är för närvarande planerad att träda i kraft den 1 januari 2027. Från och med det datumet kommer planerade sänkningar av nätavgifter att gälla för lokala och regionala medborgarenergigemenskaper, peer-to-peer-arrangemang och gemensamma produktionsanläggningar.
Den globala solenergiutbyggnaden nådde 690 GW år 2025.
Den globala utbyggnaden av solenergi uppgick till cirka 690 GW under 2025, enligt den senaste rapporten från Internationella energirådets (IEA) program för solcellssystem (IEA-PVPS).
Rapporten *Trends in Photovoltaic Applications 2026* från IEA-PVPS visar att förra årets utbyggnad innebar en ökning med 15 % jämfört med installationerna under 2024.
Vid slutet av förra året uppgick den sammanlagda installerade solenergikapaciteten till 2,96 TW. Enligt rapporten skulle denna kapacitet teoretiskt kunna generera cirka 3 845 TWh årligen, vilket motsvarar ungefär 12 % av den globala elförbrukningen.
Kina stod för 415 GW, eller 60 %, av den globala utbyggnaden under förra året. Indien hamnade på andra plats när det gäller årlig utbyggnad med 54 GW, följt av USA (43 GW), Tyskland (18 GW) och Pakistan (14 GW). Europeiska unionen installerade totalt 68 GW.
Statkraft slutför försäljningen av brittisk portfölj för grön vätgas
Det norska förnybar-energiföretaget Statkraft har slutfört försäljningen av sina brittiska tillgångar för utveckling av grön vätgas, vilket avslutar en avyttringsprocess som först tillkännagavs i maj 2025.
Statkraft har överfört sin vätgasportfölj i Storbritannien till Kentron Green Nordic, ett bolag med norskt ägande och verksamhet i Storbritannien. Försäljningen är ett led i Statkrafts beslut att pausa utvecklingen av nya projekt för grön vätgas på alla marknader.
Företaget hade tidigare aviserat att man, trots att man slutar initiera nya projekt, avsåg att fortsätta utvecklingen av sin befintliga, mogna portfölj i Storbritannien och söka investerare för att föra dessa projekt vidare till bygg- och driftsfasen.
Kentron Green Nordic, som utvecklar en rad projekt inom förnybar energi – däribland vindkraftsparker och initiativ för grön ammoniak – har nu förvärvat Statkrafts brittiska vätgastillgångar. De avyttrade projekten kommer att ingå i en projektportfölj som redan omfattar projekten Neptun Tromsø och Neptun Glomfjord för grön ammoniak i Norge.
Dessutom har Statkrafts ägarandel i samriskbolaget Grenian Hydrogen sålts till de nuvarande partnerna Progressive Energy och Foresight.
Vattenfall presenterar planer på två nya landbaserade vindkraftsparker i East Anglia.
Om de godkänns skulle vindkraftsparken Chatteris Wind Farm, söder om Chatteris, kunna generera upp till 126 MW, medan Redmere Wind Farm nära Shippea Hill skulle kunna generera upp till 303 MW. Tillsammans skulle de två anläggningarna kunna producera tillräckligt med el för att försörja upp till 321 369 hushåll per år.
Varje projekt kommer att ha en egen tillståndsansökan, och boende inom en radie på 3 km från anläggningarna kommer att få ett brev med inbjudan till öppna möten (drop-in) med Vattenfalls projektteam i oktober.
Vattenfall presenterar projekten samtidigt eftersom vissa lokalsamhällen och företrädare kan vara intresserade av båda.
Vattenfall kommer att säkerställa en nettoökning av den biologiska mångfalden med minst 10 % under vindkraftsparkernas livstid. Detta åtagande kommer att preciseras ytterligare när miljöutredningarna har slutförts. Anläggningarna förväntas också skapa nya jobb, gynna den lokala leverantörskedjan och bidra till ekonomin genom fastighetsskatt samt finansiering av lokala samhällsinsatser.
Öppna möten anordnas för lokalsamhällena så att de kan träffa projektteamet i detta tidiga skede och ställa eventuella frågor. Brev med inbjudan kommer att skickas ut till närboende inom de närmaste dagarna. Mötena äger rum:
Japan har inget utrymme för solcellsparker, bortsett från gamla golfbanor.
De perfekt välskötta fairways-banorna på Minohara Country Club slingrar sig fram genom de skogsklädda kullarna i prefekturen Gunma, cirka två timmar från centrala Tokyo. Om några år kommer de att försvinna under rad efter rad av solpaneler.
I ett av världens mest tätbefolkade och bergiga länder börjar byggherrar få slut på markområden som är tillräckligt stora för omfattande solenergiprojekt. Golfbanor – som blev mycket vanliga i Japan under högkonjunkturen på 1980-talet – utgör några av de sista tillgängliga öppna markområdena.
”Ingen vill längre genomföra enorma solenergiprojekt. Jag tror faktiskt inte att det finns något utrymme kvar”, säger Daisuke Toya, vd för Kamisato Kensetsu, ett bygg- och fastighetsbolag som utvecklar solcellsanläggningar och som köpte golfanläggningen med 27 hål år 2025. ”Det mesta vi kan göra är att köpa upp golfbanan för att kunna utnyttja marken.”
Resultatet blir att en kvarleva från Japans ekonomiska bubbla spelar en oväntad roll i landets energiomställning. Under det senaste decenniet har nedlagda golfbanor varit avgörande för utbyggnaden av solenergi. Omkring 9 procent av Japans storskaliga solenergikapacitet finns på före detta golfbanor, enligt en analys av data från BloombergNEF som omfattar anläggningar med en effekt på minst 0,9 megawatt.
Några av landets största projekt – så kallade ”mega solar”-anläggningar, vilket syftar på projekt med en effekt över en megawatt – har byggts på tidigare golfbanor, däribland landets största anläggning i prefekturen Okayama.
Pistmaskinerna elektrifieras
Scania och Prinoth inleder ett långsiktigt partnerskap för att accelerera elektrifieringen av pistmaskiner. Partnerskapet bygger vidare på ett befintligt samarbete kring vinterdrift. Det som började med Husky E-Motion utökas nu till att även omfatta den senaste modellen Leitwolf E-Motion.
- Scania har tecknat ett långsiktigt avtal med den italienska tillverkaren Prinoth, som ingår i HTI Group (High Technology Industries).
- Partnerskapet ska stödja elektrifieringen av pistmaskinerna Husky E-Motion och Leitwolf E-Motion.
- Scanias batteripaket Core 800 kommer att driva Husky E-Motion och den nyligen introducerade Leitwolf E-Motion.
Pistmaskiner används i krävande miljöer där hög prestanda, hållbarhet och tillförlitlighet krävs. Scania kommer att leverera batteripaket av typen Core 800, som har valts ut för att möta dessa utmaningar och ge robust prestanda baserad på många års erfarenhet av elektrifierade terränggående och industriella tillämpningar.
– Samarbetet med Prinoth är en spännande utmaning för oss, eftersom det innebär att vår batteriteknik ska användas under extremt krävande förhållanden. Pistmaskiner arbetar i mycket låga temperaturer och brant terräng, samtidigt som de flyttar stora mängder snö. Det ställer krav på batterier som kan leverera hög effekt, tåla kyla och hantera vibrationer. Vi är stolta över att vår teknik har fått detta erkännande genom det långsiktiga avtalet, säger Elin Åkerström, vd för Scania Industrial Batteries.
måndag 28 september
fredag 25 september
Förnybar energi måste få fart senast 2030
Vid klimatkonferensen COP28 i Dubai 2023 enades det internationella samfundet om Förenade Arabemiratens konsensus om att fasa ut fossila bränslen. Tyskland är ett av de länder som redan har lämnat in en utfasningsplan. Internationella byrån för förnybar energi ( IRENA ) har i uppdrag att övervaka processen. Under Climate Week NYC publicerade byrån, tillsammans med Turkiet, som var ordförande för COP31, och Global Renewables Alliance (GRA), en tredje bedömning. Rapporten, ”Delivering on the UAE Consensus: Tracking progress towards tripling renewable energy capacity and double energy efficiency by 2030”, förutspår en total installerad förnybar energikapacitet på 5,15 terawatt (TW) i slutet av 2025.
För att nå målet på 11,2 TW till 2030 måste den installerade kapaciteten mer än fördubblas. Även den rekordhöga ökningen på 693 gigawatt (GW) förnybar energikapacitet år 2025 är otillräcklig. Den årliga tillväxten inom förnybar energi måste stiga till i genomsnitt 1 200 GW mellan 2026 och 2030. ”År efter år slås rekord inom sektorn för förnybar energi i takt med att energiomställningen accelererar. Vi måste dock gå ännu längre och snabbare”, säger António Guterres, FN:s generalsekreterare. Flaskhalsar måste elimineras och investeringar riktas till utvecklingsländer för att äntligen övervinna beroendet av fossila bränslen.
Oslo: CATL öppnar service-center för att reparera elbilsbatterier
Batteritillverkaren CATL bygger nu ut sin verksamhet i Norden. I Oslo har företaget öppnat sitt största servicecenter utanför Asien. Den 8 000 kvadratmeter stora anläggningen ska framför allt arbeta med att diagnostisera, underhålla och reparera batterier i elbilar.
Satsningen kommer när den norska elbilsflottan både växer och blir äldre. Norge har under många år legat längst fram i omställningen till elbilar och i augusti stod elbilar för 98,7 procent av alla nya personbilar i landet.
Det innebär samtidigt att behovet av att kunna reparera och förlänga livet på äldre elbilsbatterier ökar.
Det nya centret drivs inom CATL serviceverksamhet NING SERVICE och ska täcka hela batteriets livscykel. Det omfattar allt från tester och underhåll till reparationer, återanvändning och slutligen återvinning.
110 meter långt återvinningsbart vindturbinsblad byggt, uppnår 95 % återvinningsgrad för viktiga råvaror
Ett kinesiskt företag har slutfört tillverkningen av ett 360 fot (cirka 110 meter) långt, återvinningsbart vindkraftsblad. Bladet, som har utvecklats av CRRC, möjliggör en återvinningsgrad på över 95 % för viktiga råmaterial.
Denna milstolpe utgör ett betydande steg mot storskalig återvinning av extremt stora vindkraftsblad och erbjuder en lösning för hantering av blad när deras livslängd har löpt ut.
CRRC uppger att bladet innebär ett genombrott inom både material- och återvinningsteknik. Det bygger på ett återvinningsbart materialsystem med ett högeffektivt infusionsharts som kan släppa från underlaget. Samtidigt som bladet fullt ut uppfyller de högt ställda kraven på hållfasthet, styvhet och utmattningshållfasthet, används teknik för reversibel kemisk separation för att effektivt skilja hartset från de förstärkande fibrerna.
Solcells-sleeves förvandlar telekomtorn till generatorer för förnybar el.
Decon Corporation, ett australiskt företag inom infrastrukturtjänster som specialiserar sig på design av telekommunikationsnät, elinstallationer och teknik för ren energi, har avslutat den första månaden av ett pilotprojekt (proof-of-concept). Projektet omfattar lätta och flexibla solcellslaminat som monterats runt nordsidan av en 40 meter hög mast för fast trådlös bredbandsuppkoppling (nbn Fixed Wireless).
Försöket gör det möjligt att integrera produktion av förnybar energi på en befintlig anläggning med minimal påverkan på den strukturella belastningen. Syftet är att visa hur lokal solenergiproduktion för att driva master för fast trådlös uppkoppling kan förbättra nätets tillförlitlighet och motståndskraft samtidigt som energibehovet minskar.
I kombination med befintlig batterilagring och andra energibesparande lösningar är det böjbara solcellslaminatet utformat för att driva anläggningar i upp till 12 timmar vid strömavbrott och upprätthålla uppkopplingen för kunder i närområdet.
De första resultaten visar att systemet kan generera energi motsvarande upp till 40 % av anläggningens totala energibehov under dagtid, beroende på väderförhållandena.
Danmark tar första stegen mot marin flytande solceller
Energistyrelsen i Danmark har gett det danskbaserade ingenjörs- och konsultföretaget COWI samt Danmarks Tekniske Universitet (DTU) tillstånd att genomföra förstudier samt installera och testa tre flytande solcellsanläggningar i Roskilde Fjord, nära DTU Risø Campus i norra Danmark.
Projektet syftar till att avgöra om flytande solceller är tekniskt, miljömässigt och ekonomiskt genomförbart under danska förhållanden.
Myndigheten bedömde att de tre pilotanläggningarna inte kräver någon miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Den noterade också att en bestämmelse som infördes i den danska lagen om förnybar energi under 2024 ger klimat-, energi- och försörjningsministern befogenhet att utfärda tillstånd för att testa anläggningar för förnybar energi till havs med en effekt på högst 3 MW. Sådana projekt får genomföras i forsknings-, utvecklings- eller demonstrationssyfte för ny teknik och nya processer, inom ett avstånd på 15 km från kusten och under en period på upp till tre år.
Pilotprojektet kommer att omfatta tre olika tekniker för flytande solceller som installeras sida vid sida för att kunna jämföras. Systemen levereras av franska HelioRec, tyska SINN Power och norska Sunlit Sea. Anläggningarna kommer att ha en effekt och yta på cirka 40 kW/410 m², 40 kW/280 m² respektive 35 kW/230 m², vilket ger en sammanlagd effekt på omkring 115 kW och en total yta på cirka 920 m².
Allians för globala gröna sjöfartskorridorer lanseras i Peking
Ett nytt internationellt organ har lanserats i Peking för att samordna utvecklingen av gröna sjöfartskorridorer och påskynda samarbetet inom sjöfart, hamnverksamhet, bränslen och regelverk.
Alliansen för internationella gröna sjöfartskorridorer (International Green Shipping Corridor Alliance) invigdes under forumet Global Sustainable Transport Forum 2026 och samlar 45 företag och organisationer från 12 länder.
Bland de grundande medlemmarna finns COSCO, CMA CGM, Shanghai International Port Group, China Energy Engineering Group och Global Sustainable Transport Innovation and Knowledge Center.
Alliansen beskriver sig själv som världens första icke-statliga internationella organisation som särskilt fokuserar på samarbete kring internationella gröna sjöfartskorridorer.
Dess prioriteringar omfattar bland annat att harmonisera nationella regelverk med internationella standarder för gröna fartyg, alternativa marina bränslen och gröna hamnar, samt att arbeta för ett internationellt certifieringssystem för gröna marina bränslen. Gruppen planerar även att samordna åtgärder för att underlätta transporter, stödja demonstrationskorridorer, främja teknikutveckling och kommersialisering samt bygga upp samarbete längs hela den maritima värdekedjan.
Fyra ex-Northvoltchefer köper Västerås-anläggning av Lyten
Fyra tidigare chefer från Northvolts återvinningsdivision har startat det nya bolaget Refinyx och nu köpt Lytens fabrik i Västerås. Bakom pengarna står EQT-grundaren Conni Jonsson.
Northvolts konkurs lämnade efter sig mer än tomma fabrikshallar. Nu plockar ett gäng tidigare chefer upp en av de delar som faktiskt fungerade: återvinningen.
Startupen heter Refinyx och har köpt en portfölj på 134 patent samt en pilotanläggning i Västerås från Northvolt, meddelar bolaget på fredagen. Hur mycket affären är värd har inte offentliggjorts. Pengarna kommer från Qarlbo Energy, som är en del av Qarlbo, investeringsbolaget som EQT-grundaren Conni Jonsson äger tillsammans med sin familj.
Refinyx registrerades i mars 2025, samma månad som Northvolt ansökte om konkurs, enligt Bolagsverket. På hemsidan anges Norrsken House i Stockholm som adress. De fyra grundarna kommer alla från ledningen på Northvolt Revolt, batteribolagets återvinningsdivision. Mahmood Alemrajabi är styrelseordförande, och i styrelsen sitter även Ragnar Sjödahl, Dhruv Malhotra och Ramiar Sadegh-Vaziri, enligt bolagshandlingar.
De enkla knepen Fortescue använder för att konvertera sin flotta av gigantiska diesellastbilar till helt batterielektriska
Australiens största gruvkoncern BHP är en av dessa. De har undersökt problemet med sina Early Learner Caterpillar ellastbilsmodeller i Pilbara och kommit fram till att det helt enkelt är för svårt att konvertera deras flotta av gigantiska elektriska transportbilar till helt elektriska.
BHP räknar med att lastbilarna kommer att behöva laddas i upp till 15 minuter åtta gånger om dagen, och experterna på tid och rörelse har beslutat att det är för mycket förlorad produktivitet för att investeringen ska vara värd det, och därför har de satt stopp för dessa övergångsplaner.
Vilket väcker en uppenbar fråga: Om det är för svårt för världens största gruvföretag, hur kan då dess järnmalmsrival Fortescue i Pilbara lyckas med sitt ambitiösa mål att ersätta flera hundra diesellastbilar – som väger upp till 260 ton – med helt batteridrivna eldrivna lastbilar i slutet av decenniet, när man planerar att nå ”verklig noll” och inte förbränna någon bensin eller diesel för kraft eller maskiner.
Och det handlar om en sanning som de flesta elbilsägare redan förstår: Det största problemet är inte så mycket laddningstid, utan när du laddar. Always Be Charging (ABC), säger ordspråket. Och det handlar också om att utnyttja elbilars andra viktiga egenskaper – otroligt vridmoment och lägre underhåll.
”En lastbils laddningstid i sig säger inte hur effektivt den kan fungera under ett skift”, säger Warren Harris, Fortescues chef för Decarb och Green Product Delivery. ”Vi omstrukturerar hur flottan fungerar och använder korta, opportunistiska påfyllningar för att minska laddningsstopp och hålla lastbilarna i rörelse.
Australiens största vindkraftsprojekt siktar på byggstart 2027 efter grönt ljus från den federala regeringen.
Byggstarten för vindkraftsprojektet Bungaban – med en effekt på 1,4 gigawatt (GW) – väntas ske 2027, efter att projektet fått grönt ljus av den federala regeringen inom ramen för miljöprövningen enligt EPBC-lagen. När anläggningen står klar kommer den sannolikt att vara Australiens största vindkraftspark, åtminstone för en tid.
Bungaban är ett av flera storskaliga projekt (i gigawattklassen) inom vind- och solkraft samt batterilagring som Rio Tinto har upphandlat. Syftet är att ersätta det åldrande kolkraftverket i Gladstone och förse företagets smältverk och raffinaderier – delstatens största energiförbrukare – med grön el.
Beslutet att godkänna Bungaban tillkännagavs i fredags av miljöminister Murray Watt. Han framhöll att detta var det femtionde projektet för förnybar energi som godkänts i Queensland sedan den federala Labor-regeringen tillträdde 2022, och det 152:a i hela landet.
Bungaban, som ligger mellan Wandoan och Taroom i regionen Western Downs, utvecklas gemensamt av Windlab och dess tidigare storägare Squadron Energy (som ägs av Andrew Forrest). Windlabs vd John Martin uppgav för Renew Economy att han räknar med att den finansiella uppgörelsen blir klar och att byggstarten sker under 2027.
Spanien – solenergins framgång blir dess ekonomiska utmaning
Spanien var Europas näst största solmarknad år 2025, med 67,2 GW nyinstallerade elproduktioner i hela Europa. Globalt sett var solceller återigen den energikälla med den största nyinstallerade kapaciteten, med 698 GW, vilket för första gången tog den sammanlagda globala kapaciteten över tre terawatt (TW).
Följaktligen lade Spanien till strax under nio gigawatt ny markmonterad solkapacitet under 2025, vilket bringar den kumulativa markmonterade kapaciteten till drygt 46 GW. Inom segmentet egenförbrukning tillkom 1,14 GW, vilket bringar den kumulativa installerade basen till 9,28 GW. Solceller täcker nu nästan 23 procent av den spanska elmixen, vilket gör den till den enskilt viktigaste tekniken i produktionsmixen.
Sektorns ekonomiska tyngd är betydande. År 2025 bidrog industrin med cirka 9,84 miljarder euro till den spanska bruttonationalprodukten, vilket motsvarar ungefär 0,5 procent, med en total ekonomisk påverkan på 14,12 miljarder euro när indirekta effekter inkluderas. Dessutom sysselsatte sektorn 134 708 personer, genererade en export på 3,21 miljarder euro och investerade 473 miljoner euro i forskning och utveckling, vilket gav den en innovationsintensitet på 3,6 procent, mer än dubbelt så mycket som det spanska industrigenomsnittet på 1,6 procent.
Hög solinmatning pressar ner elpriserna, särskilt under soltimmar. Detta minskar bördan för konsumenter och företag men tynger även ekonomin för själva kraftverken. Det genomsnittliga marknadspriset sjönk från 42,28 euro per megawattimme (MWh) år 2024 till 36,39 euro/MWh år 2025. Under första halvåret 2026 hade det redan sjunkit till bara 29,68 euro/MWh.
fredag 25 september
torsdag 24 september
Spanien planerar att avsätta 11 GW nätkapacitet för förnybar energi och lagring.
Spanien planerar att tilldela upp till 11 GW nätkapacitet till projekt för förnybar energi och energilagring vid så kallade omställningsknutpunkter (transition hubs), vilket inkluderar särskilda konkurrensutsatta anbudsförfaranden för två platser i Palencia.
Ministeriet för ekologisk omställning och demografiska utmaningar (MITECO) har, genom Institutet för rättvis omställning (ITJ), inlett två offentliga samråd – som pågår till den 8 oktober – gällande förfaranden för att tilldela kapacitet som reserverats vid nätknutpunkter för rättvis omställning.
Det första förfarandet omfattar 15 nätknutpunkter i omställningsområden i A Coruña, Almería, Asturias, Burgos, Cádiz, León, Palencia och Puertollano. ITJ föreslår att den tillgängliga kapaciteten tilldelas genom en enkel konkurrensutsatt process baserad på i vilken ordning ansökningarna inkommer.
Projekten måste uppfylla tekniska krav, genomgå tillämpliga miljöbedömningar och åta sig att genomföra socioekonomiska åtgärder som gynnar det aktuella omställningsområdet.
Kinesiska Aridge ska provflyga eVTOL i Förenade Arabemiraten
Den kinesiska utvecklaren av eVTOL-farkoster, Aridge, utökar sina planer på att genomföra flygvalideringstester i Förenade Arabemiraten. Den 19 september tecknade företaget ett avtal med företrädare för Ras Al Khaimah om att upprätta en så kallad ”sandlåda” – en reglerad testmiljö som möjliggör experimentella flygförsök.
Företaget, som tidigare var verksamt under namnet XPeng AeroHT, har kommit överens om att samarbeta med myndigheterna i Förenade Arabemiraten kring flygvalidering och regelverk. Enligt Aridge kommer transportmyndigheten i Ras Al Khaimah att leda projektet med stöd från landets luftfartsmyndighet (General Civil Aviation Authority).
De offentliggjorda planerna omfattar upprättandet av en demonstrationslinje som ska förbinda Ras Al Khaimah med Abu Dhabi. Linjen ska användas för att utvärdera kraven för framtida verksamhet inom avancerad luftmobilitet mellan emiraten, inklusive aspekter som flygplanering, samordning av luftrummet, markstöd, passagerarhantering, markservice (turnaround) och säkerhetshantering.
Så kan landsbygden få snabbladdare – utan dyra nätutbyggnader
En ny snabbladdningsstation längs E22 i Rockneby utanför Kalmar visar hur batterilager kan lösa ett av problemen med att bygga snabbladdare på platser där elnätet är svagt. Trots en nätanslutning på bara 63 ampere (cirka 43 kW) kan stationen leverera upp till 360 kW till laddande elbilar.
Bakom lösningen står Emaldo som installerat två ZOE Z BOX-EV-snabbladdare på vardera 180 kW. Det speciella är att varje laddare också har ett integrerat batterilager på 218 kWh. Totalt finns alltså 436 kWh batterikapacitet på platsen.
Det är batterierna som möjliggör den höga laddeffekten. I stället för att hela effekten måste hämtas direkt från elnätet kan batterilagret laddas upp över tid och sedan skjuta ut stora mängder effekt när en elbil ansluter.
Anläggningen har dessutom egna solceller som kan bidra med energi till batterilagret.
General Motors lanserar sina första elbilar med batterier med 100 % återvunna viktiga mineraler.
General Motors har tillverkat nya elbilsbatterier med katodmaterial som innehåller 100 procent återvunnet nickel, kobolt och mangan, utvunna ur uttjänta elbilsbatterier.
Biltillverkaren genomförde pilotprojektet för ett slutet återvinningskretslopp tillsammans med batteriåtervinningsföretaget Cirba Solutions och andra samarbetspartners. Projektet innebar att kritiska mineraler utvanns ur uttjänta batteripaket från GM, bearbetades och återfördes till leveranskedjan för användning i nya battericeller.
De färdiga cellerna tillverkades av Ultium Cells, ett samriskbolag mellan GM och LG Energy Solution. Därefter monterade GM cellerna till batterimoduler och batteripaket vid sina fabriker Factory ZERO och Spring Hill.
Enligt företagen rullade de första fordonen med batterier innehållande det återvunna katodmaterialet av produktionslinjen denna månad och är nu på väg ut till kunderna.
Processen inleddes med att Cirba Solutions monterade isär uttjänta batteripaket från GM:s elbilar och skickade det utvunna materialet till sin anläggning för återvinning av litiumjonbatterier i Ohio.
Bulgariens batteriboom ger utdelning när torka drabbar vattenkraftverk
Medan energisektorn i Östeuropa har drabbats hårt av en rekordtorka har Bulgarien gynnats av att bygga ut lagringskapacitet i form av batterier parallellt med den snabba utbyggnaden av solenergi.
Det finns nu omkring 100 anläggningar för batterilagring (så kallade BESS) i drift, varav de flesta har byggts under de senaste två åren.
Dessa storskaliga projekt utnyttjar före detta industriområden och flygfält eller integreras i befintliga kraftverk, däribland kolkraftverk.
– Omfattningen och hastigheten i utbyggnaden av lagringskapacitet i Bulgarien saknar motstycke i ett europeiskt sammanhang, säger Stavros Papathanassiou, professor vid National Technical University of Athens, till AFP.
Låga administrativa hinder, en marknad som är positivt inställd till ren energi och EU-finansiering är några av de orsaker experter lyfter fram som förklaringar till landets ledande roll i regionen.
Batterianläggningarna tar tillvara överskottsel från solcellsanläggningar och matar tillbaka den till elnätet när efterfrågan ökar.
Detta visade sig vara mycket värdefullt när exceptionellt låga vattennivåer i floden Donau störde elproduktionen vid kärnkrafts- och vattenkraftverk i Östeuropa, vilket i sin tur ökade behovet av elimport.
El skulle kunna täcka en tredjedel av den globala förbrukningen till 2035.
Enligt Internationella energirådet (IEA) skulle el kunna täcka en tredjedel av världens energiförbrukning till år 2035 på ett kostnadseffektivt sätt – baserat på befintlig teknik och energipriser från tiden före kriget – vilket gör att det föreslagna målet om ökad elektrifiering hamnar inom räckhåll. I en ny analys uppger den Parisbaserade organisationen att höga energipriser till följd av konflikten i Mellanöstern kan göra det ekonomiskt lönsamt att elektrifiera en ännu större del av dagens energibehov.
Ankara vill att länder gemensamt ska enas om att höja elens globala andel av den totala energianvändningen till 35 procent till år 2035 – en ökning från dagens 23 procent – vid klimattoppmötet COP31, som Turkiet står värd för i november. Förslaget, som presenterades i FN denna vecka, förespråkar att elektrifieringen ska stödjas av ”varierade och hållbara energikällor”, men utesluter inte elproduktion från kol, olja eller gas.
IEA konstaterar att länder som importerar bränsle skulle kunna minska sina importkostnader för energi med mer än 400 miljarder dollar fram till 2035 om de avsevärt påskyndade elektrifieringen av sina ekonomier. Att producera el med hjälp av gas för att möta det ökade behovet skulle delvis kunna motverka, men inte helt upphäva, minskningen av importen, enligt organisationen.
Tyskland presenterar plan för att fasa ut fossila bränslen till 2045
Tysklands miljöminister Carsten Schneider sade till FN:s generalförsamling på onsdagen att planen ”förenar oberoende, överkomliga kostnader och klimatskydd”.
Europas största ekonomi är nu det tredje landet – efter Frankrike och Nederländerna – som har lagt fram en konkret plan för utfasningen, ett åtagande som nästan 200 länder gjorde vid klimatmötet COP28 i Dubai 2023.
Schneider, som tillhör det socialdemokratiska partiet, sade att beslutet hängde samman med kriget i Iran och dess inverkan på bränsleförsörjningen världen över.
”Det är inte bara extrema väderhändelser runt om i världen som visar hur brådskande det är att vi gör mer för att skydda klimatet”, sade han. ”Om situationen i Hormuzsundet avgör om människor har råd att pendla till jobbet, är det en ohållbar situation.”
Han menade att tidsramen på 19 år var realistisk. ”Vår färdplan är tänkt att tjäna som ett internationellt föredöme. Jag är övertygad om att många andra länder kommer att följa efter.”
Polen upphandlar 76 TWh i novemberauktioner av sol och vind
Polens energitillsynsmyndighet (URE) kommer att hålla sju prisbaserade auktioner för nya anläggningar för förnybar energi från 2 november till 10 november, där solceller och landbaserad vindkraft tilldelas merparten av det erbjudna stödet.
Auktionerna kan bevilja stöd för drygt 76 TWh förnybar el till ett värde av nästan 25 miljarder PLN, meddelade URE den 22 september. Av den totala mängden är 64,5 TWh till ett värde av drygt 17,9 miljarder PLN reserverade för solceller och landbaserad vindkraft.
Den största potten, 53,25 TWh, är avsatt för solcells- och landbaserade vindkraftsprojekt större än 1 MW, vilka kommer att tävla i den slutliga auktionen, AZ/7/2026, den 10 november.
Buden kommer att bedömas enbart utifrån pris, och endast nya anläggningar kan delta, enligt en statlig förordning från 2022 som fastställer maximala auktionsvolymer och värden för varje år fram till 2027. Maximala budpriser fastställs genom en förordning från klimat- och miljöministeriet från november 2023.
Svenska SeaTwirl testar flytande vindkraftverk med vertikal axel i Australien
Det svenska företaget SeaTwirl, som utvecklar flytande vindkraftsteknik, har tecknat en avsiktsförklaring (MoU) med ett australiskt företag. Avtalet kan leda till byggandet av ett demonstrationsprojekt på 20 megawatt (MW) med hjälp av företagets turbiner med vertikal axel.
SeaTwirl utvecklar flytande vindkraftverk med vertikal axel. Enligt företaget är dessa enklare att bygga, installera och underhålla, och de kan dessutom vara ”mer lämpade för den marina miljön” jämfört med konventionella vindkraftverk med horisontell axel.
Företaget grundades 2012 och har ännu inte genomfört något projekt i kommersiell skala. De har dock sedan 2015 haft en nätansluten demonstration av tekniken (med en effekt på 30 kilowatt, kW) installerad utanför den svenska kusten, och håller nu på att installera ett uppdaterat demonstrationsprojekt på 1 MW i norska vatten.
SeaTwirl meddelade denna vecka att avsiktsförklaringen har tecknats med Hunter Floating Offshore Wind Pty Ltd (HFlow). Detta är ett företag baserat i Newcastle som fokuserar på havsbaserat vindkraftsområde Hunter – ett av flera områden som koalitionen i onsdags meddelade att de skulle skrota om de återkom till makten.
Fossilt kol ersätts med biokol från svensk skog
För första gången har de båda specialgjuterierna Norrlandsgjuteriet och Kåge Gjutmek framgångsrikt genomfört produktionsförsök där resultaten visar att fossilt kol och grafit, råvaror som idag till stor del importeras från andra delar av världen, i framtiden kan ersättas med ett svenskt alternativ samtidigt som klimatavtrycket minskar.
– Tack vare den svenska elmixen ligger svensk gjuteriindustri redan i framkant när det gäller låga klimatutsläpp. Samtidigt finns det möjligheter att minska klimatpåverkan ytterligare, och det är positivt att projektet visar på konkreta utvecklingsvägar för en ännu mer klimatsmart produktion, säger Karin Ågren, projektledare på IVL Svenska Miljöinstitutet.
Kol och grafit är avgörande insatsvaror inom stora delar av metallurgisk industri. Idag är många europeiska industrier beroende av import från ett begränsat antal länder och världsdelar. De senaste årens geopolitiska händelser, från kriget i Ukraina till ökade spänningar i flera delar av världen, har tydliggjort sårbarheten i globala försörjningskedjor.
torsdag 24 september
onsdag 23 september
Avmattningen inom europeisk havsbaserad vindkraft sätter press på tillverkarna.
- Europa byggde fabriker för en betydligt större havsbaserad vindkraftsboom än vad som nu ser ut att bli verklighet; anläggningar med monopile-fundament väntas år 2028 endast utnyttja 19 procent av sin kapacitet.
- Detta skulle kunna försvaga Europas leveranskedja för vindkraft, då år av lågt kapacitetsutnyttjande kan tvinga tillverkare att dra ned på investeringar eller kapacitet.
- Kinesiska leverantörer skulle kunna vinna mark, eftersom lägre kostnader ger dem utrymme att konkurrera i Europa även efter att frakt- och koldioxidkostnader har räknats in.
Marknaden för monopålar till havsbaserad vindkraft i Europa går från oro över otillräcklig tillverkningskapacitet till en period av lågt kapacitetsutnyttjande, till följd av att projekt förskjuts framåt i tiden. Europeiska tillverkare har gjort stora investeringar i större anläggningar som kan leverera de XXL-fundament som krävs för den senaste generationens havsbaserade vindkraftverk; projektförseningar och långsammare investeringsbeslut innebär dock att efterfrågan inte ökar i samma takt som den nya kapaciteten.
Rystad Energy bedömer att den europeiska tillverkningskapaciteten för XXL+-monopålar kommer att öka från cirka 1,2 miljoner ton år 2024 till 2,7 miljoner ton år 2027. Kapacitetsutnyttjandet förväntas ligga på omkring 32 % under 2026 och 2027, för att därefter sjunka till endast 19 % år 2028. Beläggningen förbättras senare under decenniet i takt med att fler projekt går in i tillverkningsfasen, och når nära 50 % år 2031 baserat på den nuvarande projektportföljen.
New York och Kalifornien väcker nya stämningar gällande Trump-administrationens återköp av arrendeavtal för havsbaserad vindkraft.
New York och Kalifornien har lämnat in separata stämningar som ifrågasätter två avtal om utköp av havsbaserade vindkraftsavtal som Trump-administrationen ingått. New York leder en koalition av åtta stater i två fall som riktar sig mot avtal med Bluepoint Wind och Invenergy, medan Kalifornien ifrågasätter administrationens avtal med Invenergy om ett leasingavtal utanför dess kust.
New Yorks justitieminister Letitia James och justitieminister från New Jersey, Connecticut, Delaware, Maine, Massachusetts, Rhode Island och Vermont lämnade in två stämningar den 22 september gällande avtal enligt vilka det amerikanska inrikesdepartementet (DOI) skulle betala sammanlagt 1,4 miljarder USD (cirka 1,2 miljarder EUR) för att säga upp fyra leasingavtal för havsbaserade vindkraftsavtal. Det ena fallet gäller Bluepoint Wind och en betalning på 765 miljoner USD (cirka 670 miljoner EUR), medan den andra stämningen ifrågasätter en betalning på 653 miljoner USD (cirka 571 miljoner EUR) kopplad till tre Invenergy-leasingavtal i nordöstra USA.
Staterna hävdar att avtalen olagligen använder pengar från den federala Judgment Fund och bryter mot Administrative Procedure Act, National Environmental Policy Act, Outer Continental Shelf Lands Act, Judgment Fund Act och andra federala utgiftslagar. Stämningarna begär att domstolarna ska förklara avtalen olagliga, ogiltigförklara uppsägningarna av hyresavtalen och förhindra ytterligare genomförande av avtalen.
CATL provstartar den Ungerska batterifabriken på 100 GWh
CATL har inlett provproduktion av battericeller vid sin nya fabrik i Debrecen, Ungern, vilket utgör ett viktigt steg mot att kunna leverera till europeiska biltillverkare från en lokal produktionsanläggning. Den kinesiska batteritillverkaren meddelade den 22 september att anläggningen hade erhållit nödvändiga tillstånd och uppfyllt de regulatoriska krav som krävs för att påbörja provdriften.
De två första produktionslinjerna testas nu samtidigt som CATL förbereder anläggningen för serieproduktion. Företaget har inte angett något datum för fullskalig tillverkning.
Provproduktionen gör det möjligt för CATL att installera, optimera och validera utrustning och tillverkningsprocesser innan serieproduktionen inleds. Företaget uppgav att anläggningen i Debrecen har uppfyllt alla villkor som krävs för att påbörja provdriften.
Företaget erhöll nyttjandetillståndet för anläggningen i augusti 2026. Därefter inhämtades återstående relevanta tillstånd och kraven enligt tillståndet för integrerad förebyggande och begränsning av föroreningar (IPPC) uppfylldes.
HAMBURG 2026: Ørsted inviger Borkum Riffgrund 3
Ørsted och Nuveen Infrastructure har invigt havsbaserade vindkraftsparken Borkum Riffgrund 3 i Tyskland, med en effekt på 913 MW.
Ørsted uppger att projektet är företagets största havsbaserade vindkraftspark i Tyskland och att den årligen kan generera tillräckligt med förnybar el för att täcka årsförbrukningen hos nästan en miljon tyska hushåll.
Företaget tillägger att Borkum Riffgrund 3 ägs till lika delar (50 procent vardera) av Ørsted och Nuveen Infrastructure, samt att anläggningen är belägen cirka 72 kilometer utanför den tyska Nordsjökusten.
Projektet är direkt anslutet till transmissionsnätsoperatören TenneTs omriktarplattform DolWin epsilon, vilket är första gången detta sker för havsbaserad vindkraft i Tyskland.
Omkring 100 tyska företag anlitades i samband med utvecklingen och uppförandet av vindkraftsparken, och driften samt underhållet sköts från Ørsteds anläggningar i Norden-Norddeich och Emden.
Sydkorea upphandlar lagring 6,6 GWh sex timmars 15 år
Korea Power Exchange (KPX) har inlett ett konkurrensutsatt anbudsförfarande för sin marknad för centrala kontrakt gällande energilagringssystem (ESS) med driftsättning 2026.
Enligt de maskinöversatta dokumenten går planen ut på att utvärdera och välja ut anbud för byggnation av energilagringssystem med en effekt på 1 100 MW på det koreanska fastlandet och 80 MW på ön Jeju – med en lagringskapacitet motsvarande sex timmars urladdning – senast i februari 2029. Upphandlingarna för de två platserna sker i separata processer.
För upphandlingen avseende fastlandets elnät (1,1 GW) krävs förmåga till nätstabilisering (så kallad ”grid-forming”-kapacitet), minst 383 laddcykler per år samt prestandagarantier som gäller i 15 år.
Vid utvärderingen av anbuden står priset för hälften av poängen. Den andra hälften fördelas utifrån olika kriterier, däribland en aspekt rörande koreanskt innehåll, även om detta inte innebär ett krav på att leveranserna måste ske från inhemska källor.
Snabbare elektrifiering kan sänka kostnaderna för energiimport med 400 miljarder US-dollar och minska den globala oljeförbrukningen med 18 miljoner fat per dag.
- IEA:s särskilda rapport visar att el på ett kostnadseffektivt sätt skulle kunna täcka cirka 33 % av världens slutliga energianvändning till 2035 (en ökning från dagens 23 %), vilket gör ett globalt mål om 35 % elektrifiering uppnåeligt.
- Snabbare elektrifiering stärker energisäkerheten och de ekonomiska resultaten – rapporten uppskattar att länder som importerar bränsle skulle kunna minska sina importkostnader med mer än 400 miljarder US-dollar till 2035, och att världen skulle kunna förbruka cirka 18 miljoner färre fat olja per dag.
- Elektrifiering möjliggör stora utsläppsminskningar på kort sikt: i IEA:s scenario för snabbare elektrifiering minskar koldioxidutsläppen från transport-, byggnads- och industrisektorerna med cirka 40 % till 2035, vilket är tillräckligt för att vända trenden för de totala energirelaterade koldioxidutsläppen nedåt.
Samtidigt som priset på diesel i Australien närmar sig 3 dollar per liter – och den federala koalitionsregeringen lovar att skrota de få åtgärder som syftar till att minska landets beroende av importerad olja – har en omfattande ny global rapport belyst de ekonomiska och säkerhetspolitiska fördelar som ökad elektrifiering kan medföra.
Denna särskilda rapport från Internationella energirådet (IEA) offentliggjordes under natten inför dagens klimatsamtal i New York, där länder ska diskutera ett globalt mål om 35 procents elektrifiering till år 2035.
Mirova investerar 65 miljoner euro i nordiska batterilager utvecklade av Ingrid Capacity
Projekten är de första i Mirovas Nordic Storage Platform (NSP), som har etablerats för att utveckla, bygga och driva storskaliga batterienergilager i hela Norden. Batterilagren i Finland och Sverige kommer att tillhandahålla 145 MW effekt och 290 MWh lagringskapacitet, vilket stärker elnätets motståndskraft och underlättar integrationen av förnybar energi.
Transaktionen är Mirovas första investering tillsammans med Ingrid Capacity och lägger grunden för en skalbar strategi för batterilagring i hela Norden. Portföljen har en robust risk/avkastningsprofil, bland annat tack vare ett offtake-avtal för projektet i Pedersöre.
NSP:s initiala portfölj består av två storskaliga projekt:
- Pedersöre, Finland: ett batterilagerprojekt på 45 MW / 90 MWh som är klart för byggstart. Projektet är Mirovas första investering i infrastruktur för energiomställningen i Finland.
- Vaggeryd, Sverige: ett batterilagerprojekt på 100 MW / 200 MWh i elområde SE3, som väntas vara klart för byggstart 2027.
De två projekten kommer att utvecklas, drivas och optimeras av Ingrid Capacity, en ledande nordisk specialist på batterilagring. Ingrid Capacity kommer att ansvara för teknisk och kommersiell förvaltning av tillgångarna, EPC-styrning och optimeringstjänster, och fortsätter samtidigt att utveckla Vaggerydprojektet tills det är klart för byggstart.
OX2 har lämnat över sin första färdigställda vindpark i Rumänien
OX2 har överlämnat vindparken Green Breeze på 99,2 MW i Rumänien till ägaren Nala Renewables. Vindparken är nu fullt operativ och levererar förnybar el till elnätet.
Green Breeze ligger huvudsakligen i kommunen Cuca i Galati län och består av 16 Vestas V162-6,2 MW-turbiner. Vindparken kommer att leverera förnybar el till ett multinationellt företag genom ett långsiktigt elköpsavtal (PPA).
Överlämnandet är en viktig milstolpe för OX2, eftersom Green Breeze är företagets första projekt i Rumänien att nå kommersiell drift. Det sker också samtidigt som OX2 firar fem år i landet.
-Green Breeze är en betydande framgång för OX2 i Rumänien och ett tydligt exempel på vår integrerade modell, där vi tar ett förnybart energiprojekt från utveckling via byggnation till färdigställande och överlämning. Jag är särskilt stolt över OX2-teamet och våra partners som har gjort detta möjligt. Green Breeze är en stark grund för det som kommer härnäst när vi fortsätter att utveckla vår växande projektportfölj i Rumänien, säger Lăcrămioara Diaconu-Pințea, Country Manager, OX2 Romania.
Saudiska Ceer presenterar sina första elbilar i satsning på att bli ett nav för fordonsindustrin.
Det saudiska elbilsföretaget CEER har avtäckt sina första bilar – två lyxiga elbilar som ska börja säljas i början av nästa år. Lanseringen sker i en tid då kungadömet satsar stort på att fordonsindustrin ska bidra till att diversifiera ekonomin.
De futuristiska modellerna – en sedan och en suv – har måsvingedörrar och svepande vindrutor som sträcker sig upp i taket; en design som valts ut personligen av kronprins Mohammed bin Salman. Inga priser har offentliggjorts, men företrädare för CEER uppger att de första modellerna riktar sig till köpare i det övre prissegmentet. Ytterligare fem modeller i lägre prisklasser planeras till år 2030.
Bilarna ska tillverkas i en ny fabrik på landets västkust, norr om Jeddah, med en produktionskapacitet på 240 000 fordon. CEER lanserades av landets statliga förmögenhetsfond 2022, och fabriken i King Abdullah Economic City är en del av ett framväxande fordonskluster som Saudiarabien utvecklar i hopp om att skapa jobb, diversifiera ekonomin och öka exporten av varor som inte är oljerelaterade.
Svenska Njord Survey får avtal om undervattensinspektioner i Europa.
Det svenska mätningsföretaget Njord Survey har säkrat ett treårigt ramavtal med RWE Offshore Wind för att tillhandahålla fjärrstyrda fordonstjänster vid utvecklarens vindkraftsparker i brittiska och europeiska vatten.
Kontraktet kommer att omfatta undervattensmätningskampanjer som stödjer RWE:s offshore-tillgångar. Finansiella detaljer och de specifika projekt som ingår i ramverket offentliggjordes inte.
Njord Survey sa att tilldelningen bygger på deras arbete inom havsbaserad vindkraftssektorn, där de har kartlagt mer än 23 kompletta vindkraftsområden. Dess omfattning inkluderar undervattensinspektioner och havsbottenundersökningar som stöds av databehandling och offshore-exekveringskapacitet. Verksamheten enligt avtalet kommer att använda vad företaget beskriver som koldioxidneutrala kampanjer, med fokus på att minska utsläppen från mätningsfartyg samtidigt som datakvalitet och driftssäkerhet bibehålls.
”Vi är otroligt stolta över att säkra detta långsiktiga avtal med RWE”, säger Philip Ljungström, Njord Surveys projektchef. ”Det bekräftar vår position som en betrodd partner för havsbaserad vindkraftsindustri och låter oss fortsätta leverera högupplösta data med precision, säkerhet och utsläppssnåla fartygsoperationer.”
onsdag 23 september
tisdag 22 september
Ett andra liv för solpaneler: Balkongkraftverk istället för elektronikskrot
I Kassel rengjordes och konverterades 300 använda solpaneler för att användas som balkongkraftverk. Tack vare detta initiativ kan 150 deltagare, var och en med två solcellsmoduler, nu spara cirka 80 euro i elkostnader årligen.
Solsken, solceller och massor av entusiasm fyllde luften denna lördag vid fotovoltaiska upcycling-evenemanget ”Balcony” i Kassels Nordstadtpark. ClimateHub Kassel och det fotovoltaiska kollektivet SoLocal Energy delade ut 300 begagnade solpaneler gratis. Trettiofem volontärer renoverade dem sedan och gav dem ett andra liv som balkongkraftverk.
Med två solcellsmoduler vardera kan 150 deltagare nu spara cirka 80 euro årligen på elkostnader och bidra till att skydda klimatet. ”Alla borde ha möjlighet att vara en del av energiomställningen – oavsett inkomst. Samtidigt ger vi med detta initiativ begagnade solpaneler ett andra liv och bidrar därmed till resursbesparingar”, säger Marion Nürenberg, klimatnätverkare på ClimateHub Kassel.
Många volontärer gjorde projektet möjligt: Byggmaterialbörsen hanterade logistiken för de 12 pallarna med solmoduler. Students for Future tillhandahöll soldrivna våfflor. BürgerSolarBeratung (medborgarnas solrådgivningstjänst) erbjöd expertråd. Teknisk hjälp kom från Kassel & Söhres energikooperativ.
Rekord från Geely – lovar 2,2 MW och fyra minuters laddning
Volvo och Polestars ägare Geely växlar nu upp i den pågående konkurrensen kring extremt snabbladdande batterier som pågår i Kina. Enligt en post på sociala medier i Kina kommer Geely den 23 september visa upp ett laddsystem som överträffar konkurrenterna med råge. För med det lovar Geely en laddeffekt på hela 2,2 megawatt, alltså betydligt mer än till exempel vad Byd erbjuder med sin Flash Charging som klarar upp till 1,5 megawatt. Med det kan bland annat Denz Z9GT fylla sitt batteri på 122,5 kWh från 10 till 70 procent på fem minuter – något som vi har kollat och ni kan läsa mer om här.
Redan det är en rejält mycket högre effekt än vad vi kan ladda med här i Sverige. De snabbaste laddstolparna här ger en effekt på 600 kW. Byd meddelade i våras att de kommer bygga upp till 120 Flash Chargers i Sverige och 3 000 i Europa inom 12 månader, men ännu har vi inte sett några på plats.
Men tillbaka till Geelys system. Med det lovas uppges det bli möjligt att fylla batteriet på endast fyra minuter. Den första modellen som ska få det nya systemet uppges vara en uppdaterad version av Geely Galaxu E5, en elsuv som inte säljs på den svenska marknaden.
Cadeler och Vattenfall ska utforska lösningar för utbyte av större komponenter i nästa generations havsbaserad vindkraft
Cadeler och Vattenfall har tecknat en avsiktsförklaring (MoU) för att gemensamt utforska nya lösningar för drift och underhåll (O&M) inom havsbaserad vindkraft, med fokus på kapacitet för utbyte av större komponenter (Major Component Exchange, MCE).
”Branschen för havsbaserad vindkraft går in i en ny fas med en växande installerad kapacitet och alltmer komplexa underhållsbehov. Detta samarbete ger oss möjlighet att kombinera kompletterande expertis och utforska nya metoder för utbyte av större komponenter, vilket bidrar till att utforma effektivare och mer skalbara O&M-lösningar för framtidens anläggningar”, säger Jacob Christian Gregersen, Chief Growth Officer på Cadeler.
Samarbetet kommer att ske via Cadelers dedikerade serviceplattform för havsbaserad vindkraft, Nexra, och kombinera företagens operativa expertis, servicemetoder och långsiktiga planering för att utforska olika tillvägagångssätt för underhåll av havsbaserade turbiner.
Cadeler och Vattenfall ska utvärdera koncept som syftar till att förbättra effektiviteten, säkerheten och skalbarheten vid utbyte av större komponenter (MCE) för olika turbinplattformar. Enligt företagen återspeglar samarbetet den ökande betydelsen av specialiserad kompetens inom detta område, i takt med att den globala flottan av havsbaserade vindkraftverk växer och turbinerna når senare skeden av sin livslängd.
Elbilar med hög körsträcka visar sig vara mer hållbara än bensinbilar, enligt en ny analys.
Branschorganisationen British Vehicle Rental and Leasing Association (BVRLA) har låtit den oberoende transportforskningsorganisationen New AutoMotive genomföra en studie. Resultatet visar att skillnaden mellan elbilar och bensinbilar är relativt liten vid lägre körsträckor, när hänsyn tas till både fordonets ålder och hur långt det har körts.
Detta innebär att en av de äldsta tumreglerna vid köp av begagnad bil kan vara på väg att spela ut sin roll i elbilarnas tidsålder. Analysen, som omfattade 47,4 miljoner besiktningsprotokoll, visade att elbilar med lång körsträcka löper betydligt lägre risk att underkännas vid besiktningen än motsvarande bensinbilar.
Studien analyserade officiella besiktningsdata från DVSA för att undersöka vad som händer med elbilar i takt med att de åldras och körsträckan ökar.
Vid körsträckor på mellan 20 000 och 40 000 miles underkändes 12,0 procent av elbilarna vid besiktningen, jämfört med 11,7 procent av bensinbilarna.
Vid körsträckor på omkring 60 000 miles förändras dock mönstret markant. Istället för att fortsätta försämras i takt med att körsträckan ökar, planar andelen underkända elbilar ut på cirka 16 procent, medan andelen underkända bensin- och dieselbilar fortsätter att stiga.
V2G öppnar en ny attackyta i elnätet
Dubbelriktad laddning kan göra miljontals elbilar till rullande energilager som hjälper till att stabilisera elnätet. Men när bilen, laddboxen och molntjänsterna kopplas samman med elnätet uppstår också nya cybersäkerhetsrisker. V2G ställer därför krav på såväl tekniska standarder och säkerhetslösningar som lagstiftning och regelverk.
Sedan 2014 är själva laddkontakterna för elbilsladdning lagstadgad standard inom EU. För växelströmsladdning (AC), som normalt används i hemmet, gäller Typ 2 (Mennekes), medan CCS2 (Combined Charging System) dessutom innehåller kraftigare stift för likström (DC) och därmed kan hantera både AC och DC. DC används ofta för snabbladdning.
Europaparlamentet vill att det i Europa ska bli lika enkelt att ladda sin elbil eller tanka vätgas som det är att tanka bensin. I april 2024 började därför infrastrukturförordningen AFIR (Alternative Fuels Infrastructure Regulation, EU 2023/1804) gälla. Den fasas nu in stegvis med fokus på smidig betalning, tydliga priser per kWh och garanterad utbyggnad av ladd- och tankstationer.
Kinesiska forskare har utvecklat en tandem-solcell av perovskit och kisel med en verkningsgrad på 33,3 %, tillverkad i vanlig omgivande luft.
Forskare från Nanjing-universitetet i Kina har utvecklat en tandem-solcell av perovskit och kisel med en inverterad perovskit-toppcell. Denna bygger på ett nytt polymerbaserat håltransportskikt (HTL) som kombinerar förbättrad vätbarhet med hög likformighet i skiktet. Syftet med denna kombination är att främja en jämn avsättning av perovskit och skapa ett homogent hålselektivt gränssnitt, samtidigt som det möjliggör tillverkning av solcellen under normala omgivningsförhållanden.
Forskarna påpekar att även om inverterade p–i–n-perovskitsolceller erbjuder fördelar som lågtemperaturprocesser, förbättrad stabilitet och kompatibilitet med kiselbaserade bottenceller i tandemkonfigurationer, är det fortfarande en utmaning att skala upp tekniken från små celler tillverkade i inert atmosfär till storskaliga enheter producerade under normala omgivningsförhållanden.
Ett av de viktigaste kraven för skalbar produktion är ett håltransportskikt som möjliggör jämn beläggning och kristallisering av perovskitabsorbatorn. Ett sådant skikt kräver god vätbarhet och morfologisk likformighet, samt effektiv håltransport och god vidhäftning mot substratet av transparent ledande oxid (TCO).
USA:s solenergikapacitet närmar sig 300 GW – tillräckligt för att försörja 50 miljoner hushåll med el.
USA har passerat en viktig milstolpe inom ren energi och uppnått en installerad solenergikapacitet som räcker för att försörja mer än 50 miljoner amerikanska hushåll med el.
Den sammanlagda nationella solenergikapaciteten uppgår nu till 299,4 GWdc, fördelat på fler än 6,2 miljoner installerade system; det innebär att solenergiproduktionen nu kan täcka elbehovet för motsvarande mer än en tredjedel av landets samtliga hushåll.
Denna nationella milstolpe lyfts fram i den senaste rapporten *U.S. Solar Market Insight*, som publicerats av Solar Energy Industries Association (SEIA) och Wood Mackenzie.
Rapporten visar att den inhemska solenergibranschen installerade 11,4 GWdc ny produktionskapacitet enbart under andra kvartalet 2026. Denna siffra för kvartalet innebär en ökning med 45 % jämfört med samma period föregående år och en uppgång med 43 % från det första kvartalet.
Vaulted Deep säkrar lånefinansiering på 35 miljoner dollar för att skala upp koldioxidavskiljning från bioavfall
Finansieringen säkrades med stöd av företagets långsiktiga inköpsåtaganden – däribland avtal med Frontier Climate-köpare som Google och Stripe – för att kunna expandera dess lösning för koldioxidavskiljning nationellt.
- Startupen Vaulted Deep för kolborttagning av bioavfall tillkännagav i måndags att de hade säkrat 35 miljoner dollar i skuldfinansiering, med stöd av företagets långsiktiga kolborttagningsavtal och avfallsserviceavtal.
- Vaulted Deep kommer att använda finansieringen för att utöka sin verksamhet över hela USA, enligt ett pressmeddelande på måndagen.
- Den italienska investeringsbanken Mediobanca Group kommer att tillhandahålla lånefaciliteten, som arrangerades av det Storbritannien-baserade investerings- och handelsföretaget CFP Energy, står det i pressmeddelandet.
- Skuldfinansieringen lägger till de 56 miljoner dollar som företaget tidigare har fått i eget kapital och utmärkelser. Kolborttagningskontrakt med Frontier Climate-köpare – inklusive Google, Stripe och andra – användes för att säkra finansieringen.
Datacenter driver på en kraftig ökning av finansieringen till klimat- och miljöteknik.
Utbyggnaden av datacenter driver på en våg av riskkapitalinvesteringar inom ren teknik och ger nytt liv åt nystartade företag som riskerade att slås ut av Trump-administrationens nedskärningar på klimatområdet.
Enligt analysföretaget Currence.ai, som följer finansieringen inom klimatteknik, uppgick de globala riskkapitalinvesteringarna i sektorn till 26 miljarder dollar under årets första hälft – en ökning med 55 procent jämfört med föregående år. Efterfrågan är särskilt stor på datacenter samt de produkter och tjänster som krävs för deras drift, vilket har lett till kraftigt ökade investeringsbelopp och högre värderingar för nystartade företag i branschen.
Detta innebär en möjlighet att föra ny teknik för utsläppsminskning över den så kallade ”dödens dal” – steget mellan pilotfas och kommersiell skala – vilket gynnar den globala energiomställningen. Samtidigt knyts den rena teknikens framgångar till en utbyggnad av digital infrastruktur vars slutgiltiga omfattning ännu är oviss.
”Riskkapitalet ser potentialen i datacenter och fokuserar på detta område”, säger Frank O’Sullivan, ansvarig för energiinvesteringar på riskkapitalbolaget S2G Investments, till Semafor. ”Den närmaste tiden kan vi få se många fler framgångssagor inom ren teknik. Risken är dock att den drivande kraften bakom allt detta – datacenterbubblan – kan spricka.”
Kroatiska och italienska föreningar går samman för utrullning av solceller för jordbruk
Ett nytt partnerskap mellan OIEH och AIAS syftar till att påskynda utbyggnaden av agrovoltaik genom delad expertis, gemensamma konferenser och samordnade förslag till reglering, med utgångspunkt i Italiens etablerade meriter inom sektorn. Den kroatiska föreningen för förnybara energikällor (OIEH) och den italienska föreningen för hållbar agrivoltaik (AIAS) har undertecknat ett samarbetsavtal. Syftet är att gemensamt främja agrivoltaik, utbyggnaden av förnybar energi och hållbar markanvändning.
Kärnan i partnerskapet ligger i ett kunskaps- och erfarenhetsutbyte mellan Kroatien och Italien inom agrovoltaik. De två föreningarna planerar att utarbeta gemensamma analyser av det regelverk som behövs för agrovoltaiska projekt, tillsammans med konferenser, workshops och utbildningsprogram för specialister inom området. De syftar också till att förmedla samarbete mellan offentliga och privata partners och energisamhällen. Framför allt ligger fokus på att koppla samman livsmedels- och energiproduktion, utveckla så kallade agroenergizoner och stödja cirkulära ekonomiska metoder.
För OIEH är en italiensk partner uppenbarligen attraktiv. Italien rankas bland de ledande länderna inom agrovoltaik, efter att ha infört strikta regler för sektorn tillsammans med ett ramverk för att stödja dess utrullning. Nationella expansionsprogram och upphandlingar har sedan dess fört flera gigawatt agrovoltaisk kapacitet i drift.
tisdag 22 september
måndag 21 september
Nederländerna: RWE bygger ett batteri på 400 GW /1,1 GWh
Den tyska energijätten RWE har fattat det slutgiltiga investeringsbeslutet att bygga ett batterilagringssystem på 400 MW / 1,1 GWh vid kraftverksområdet Moerdijk i Nederländerna, där man ska utnyttja den befintliga transformatorstationen på 150 kV i Moerdijk-Noord.
Kraftverket i Moerdijk, som ligger söder om Rotterdam, var ursprungligen ett gaskombikraftverk (CCGT) på 426 MW. Anläggningen hade tidigare ett mindre batterisystem – en installation på 7,5 MW / 11 MWh – som fungerade som ett av de första batterierna för syntetisk svängmassa (synthetic inertia) på det europeiska elnätet.
Som ett tecken i tiden kommer det nya batteriet – bestående av 208 containrar från en ej namngiven tillverkare – att vara exakt 100 gånger större. Systemets storlek och urladdningstid på 2,75 timmar tyder på en kapacitet på cirka 1,92 MW / 5,29 MWh per container. Systemet ska även tillhandahålla ”avancerade nättjänster”, vilket indikerar användning av nätbildande växelriktare.
Enligt RWE ska byggnationen ”påbörjas inom kort”, och driftsättning planeras till andra kvartalet 2028.
Portogisiska Gazelle utvecklar en flytande vindkraftsplattform för 18 MW eller mer
Designen riktar sig mot extrema förhållanden och potentiella minskningar av CAPEX och LCOE. Gazelle Wind Power har utvecklat och testat en ny flytande havsbaserad vindkraftsplattform för turbiner på över 18 MW under extrema havsförhållanden.
Företaget uppgav att designen utvecklas som en del av deras arbete med ett stort asiatiskt energibolag på en storskalig flytande havsbaserad vindkraftsutveckling på en tyfonbenägen plats.
Gazelle tillade att globala prestandasimuleringar indikerar att plattformen kan stödja turbiner på över 18 MW under svåra vind-, våg- och strömförhållanden, medan kostnadsberäkningar indikerar 44 % lägre CAPEX och 52 % lägre LCOE än de bedömda benchmark-halvsänkbara designerna.
Designen kombinerar en central motvikt med tre ledade förtöjningsramar (AMF) och nästan vertikala förtöjningslinor för att ge passiv återställningskraft när vind, vågor och strömmar påverkar plattformen. Detta är utformat för att kontrollera plattformens rörelse och förtöjningslaster utan ett aktivt ballastsystem.
Tyskland: Batterier vid transformatstationer gör att ytterligare 150GW solkraft kan frigöras
Betydligt mer solcellskapacitet skulle kunna anslutas till transformatorstationer som kopplar samman mellan- och högspänningsnät om batterilager tar hand om produktionstoppar, vilket på sikt förbättrar utnyttjandet av befintliga transformatorer. Detta är slutsatsen i en studie utförd av Fraunhofer-institutet för energiekonomi och energisystemteknik (Fraunhofer IEE) på uppdrag av den tyska solenergibranschorganisationen BSW-Solar.
För en grupp på 1 313 transformatorstationer på landsbygden med en hög andel förnybar energi beräknade Fraunhofer IEE en teoretisk utbyggnadspotential på cirka 150 GW ytterligare solcellskapacitet och 60 GW batterilagringskapacitet. Analysen baserades på faktiska driftsdata från 20 transformatorer vid 13 transformatorstationer. Forskarna extrapolerade därefter resultaten till den större gruppen stationer med hjälp av likhetsanalyser.
Studien fokuserar främst på transformatorkapacitet som för närvarande utnyttjas otillräckligt. Eftersom transformatorer endast periodvis når sina kapacitetsgränser skulle intelligent styrda batterilager kunna fånga upp produktionstoppar och mata ut elen vid ett senare tillfälle.
Slovakien styr om stödbidraget, det skall nu gå till värmepumpar vad som tidigare gick till solenergi
Slovakiens innovations- och energimyndighet (SIEA) omstrukturerar sitt bidragsprogram ”Zelená domácnostiam” (Gröna hushåll) och ersätter ett system baserat på värdebevis med direktutbetalningar till hushållens bankkonton.
Programmet har varit i drift sedan 2015 och använt värdebevis som lösts in av registrerade installatörer; dessa drog av bidragsbeloppet från kundfakturorna och begärde därefter ersättning från SIEA.
Enligt myndigheten syftar det nya systemet till att förenkla ansökningsprocessen för både hushåll och installatörer, då installatörerna inte längre behöver hantera pappersarbetet kring ersättningen å hushållens vägnar.
Under den nuvarande finansieringsperioden (2023–2029) har programmet en total budget på 107,7 miljoner euro (123,6 miljoner dollar). Under den senaste fasen, som sträckte sig från ungefär 2022 till 2024, rapporterade SIEA att man stöttat fler än 33 300 installationer med värdebevis till ett värde av över 95 miljoner euro. Det återstår mer än 28 miljoner euro i stöd till förnybar energi för hushåll, även om den specifika finansieringskällan – vare sig den är av EU-karaktär eller nationell – inte angavs i den offentliga information från SIEA som granskats för denna artikel.
Nollkvartal för vind och sol när projektportföljen krymper
Under årets andra kvartal fattades inga nya investeringsbeslut för vare sig vindkraft eller storskalig solkraft. Samtidigt har potentialen för den framtida utbyggnaden av havsbaserad vindkraft minskat kraftigt efter omfattande avslag. Utvecklingen riskerar att bromsa Sveriges elektrifiering och minska möjligheterna att nå Sveriges klimatmål. Det visar ny statistik från branschorganisationen Green Power Sweden.
– Sverige måste elektrifiera industri, transporter och andra delar av samhället för att minska utsläppen, stärka energisäkerheten och öka konkurrenskraften. Då krävs betydligt mer elproduktion. När investeringarna i vind- och solkraft uteblir växer gapet mellan Sveriges mål och den elproduktion som faktiskt byggs, säger Nils Grunditz, vd på Green Power Sweden.
Under andra kvartalet beställdes inga nya vindkraftsturbiner och inga nya investeringsbeslut fattades för storskalig solkraft. För att ligga i linje med Energimyndighetens långsiktiga scenarier till 2035 behöver elproduktionen från landbaserad vindkraft ökar med omkring 5,4 terawattimmar (TWh) per år. Det motsvarar i genomsnitt cirka 250 nya vindkraftverk årligen, vilket gör uteblivna investeringsbeslut till en växande utmaning för Sveriges elektrifiering.
– Det finns fortfarande många projekt som kan bidra med ny elproduktion inom en snar framtid. Men utan långsiktiga spelregler och en tydlig politisk riktning som strävar mot samhällets elektrifiering så riskerar investeringarna att utebli, säger Anton Johansson, ansvarig för analys och marknad på Green Power Sweden.
Parkeringsyta utnyttjas även som energikälla
Att montera solceller ovanför bilarna på öppna parkeringsplatser är en vanlig syn i södra Europa. Men eftersom deras systemkonstruktioner inte varit anpassade efter vårt nordiska klimat har idén inte gått att överföra till svenska förhållanden. Tills nu. I samarbete med OTM Eko Energi har Weland Aluminium utvecklat ett solcellsstativ som möjliggör elproduktion samtidigt som det ger sol- och väderskydd till parkerade bilar. Konstruktionen i aluminium har dessutom både låg vikt och lågt klimatavtryck.
Det började med att Region Kalmar län ville producera förnybar energi i större skala, men saknade passande takytor. Däremot fanns det gott om stora parkeringsområden kring deras sjukhus, vårdinrättningar och övriga fastigheter. Genom avtalet med OTM Eko Energi önskade regionen en lösning där parkeringsytorna även skulle kunna nyttjas för solenergiproduktion. OTM tittade på flera olika lösningar innan valet föll på Weland Aluminiums konstruktionslösning med grönt aluminium.
Den konstruktion Weland Aluminium har tagit fram monteras snabbt och enkelt med jordankare och kräver varken grävning eller betongfundament. Förutom ett lägre klimatavtryck har aluminiumet låg vikt, lång livslängd och kräver minimalt med underhåll. Det gröna aluminiumet är dessutom 100% återvinningsbart.
Extremt kraftfull klimatbov från Kinas elnät får planeten att hettas upp
Kinas elnät döljer en smutsig hemlighet: Trots att landet leder världen i utbyggnaden av förnybar energi, står det också för de största utsläppen av planetens mest potenta växthusgas.
Svavelhexafluorid (SF6) är en syntetisk kemikalie som spelar en avgörande roll som elektrisk isolator i högspänningsutrustning. Gasen är luktfri, osynlig, giftfri och icke-brandfarlig. Men den är också en klimatbov; vikt för vikt är den 24 300 gånger mer effektiv än koldioxid på att värma upp planeten. När svavelhexafluorid väl har släppts ut stannar den kvar i atmosfären i 1 000 år.
Utsläppen härrör främst från elsektorn, där gasen används i strömbrytare och annan högspänningsutrustning för att förhindra ljusbågsbildning. Eftersom SF6 är nästintill oförstörbar utgör den en kritisk komponent i moderna elnät och säkerställer att elektriciteten flödar endast när och där den behövs. När elektrisk utrustning i Kina når slutet av sin livslängd släpps dock en stor del av gasen sannolikt ut i atmosfären.
Termiska batterier kommer inte. De är redan här.
Historiskt sett har termisk energilagring i industriella och kommersiella miljöer dominerats av varmvattenberedare. Dessa är väl lämpade för lågtemperaturapplikationer som varmvatten, rumsuppvärmning och kortvarig lastförskjutning i industriella processer med låg temperatur. Systemen är tillförlitliga, kostnadseffektiva och enkla att använda. Problemet är att de i grunden begränsas av vattnets termodynamiska egenskaper: energitätheten är relativt låg och den maximala lagringstemperaturen är begränsad till cirka 100 °C vid atmosfärstryck.
Med ETES har en ny generation av tekniker för termisk energilagring uppstått. Dessa är specifikt utformade för industriella tillämpningar. Idén bakom ETES är inte ny och fysiken är ganska enkel: först värmer man upp ett material – till exempel sand, sten, tegel eller salt – med elektricitet. Sedan lagrar man värmen. Fabriken som behöver värmen kan använda värme när den behöver den, ofta i form av ånga, termisk olja, varmvatten eller luft vid temperaturer som är lämpliga för en mängd olika industriella tillämpningar, upp till 600 °C, med nyare system som riktar in sig på temperaturer långt över 1000 °C. Jämfört med elpannor eller motståndsvärme är fördelen med ETES att den kan skörda billig el när den är tillgänglig – antingen från nätet, genom elköpsavtal (PPA) eller förnybar energi på plats.
Brasiliens vindkraftsparker har varit en enorm framgång. Varför får då inte alla ta del av fördelarna?
Brasilien har cirka 35 GW landbaserad vindkraftskapacitet i kommersiell drift, den femte största i världen , enligt den brasilianska föreningen för vindenergi och nya teknologier (ABEEólica) och Global Wind Energy Council. I november 2023, i Riyadh, sammanfattade Brasiliens president, Luiz Inácio Lula da Silva, nationens ambition: inom 10 år skulle Brasilien vara känt som ”den gröna energins Saudiarabien” .
Nio av tio vindkraftverk i Brasilien står i nordost, tack vare de konstant starka vindarna, som ingenjörer ofta beskriver som de ”bästa i världen”. Det är också bland de regioner med Brasiliens sämsta sociala indikatorer . Denna konvergens kunde ha resulterat i en historisk omfördelning av välstånd, men de som hamnade i turbinernas skugga berättar en annan historia.
När representanter för det franska multinationella företaget inom förnybar energi, Voltalia, anlände till hans by efter ett år av torka, skrev De Souza på kontraktet, liksom nästan alla i området. Löftet var en månadsinkomst på 3 000 till 5 000 reais (430–720 pund), som justerades årligen likt en lön, utan att skada grödorna.
Ett decennium senare leder bonden en offentlig civilrättslig stämning mot Voltalia , som inlämnades i maj 2025 av tre landsbygdsarbetarorganisationer, med ett gynnsamt omdöme från åklagarmyndigheten och den allmänna försvararmyndigheten, som tillhandahåller rättshjälp, övervakar mänskliga rättigheter och har en ombudsmannaroll.
Invånarna i Serra do Mel kräver inte att företaget ska lämna, men de vill veta hur mycket energin som genereras på deras mark ger och få det de säger att de har utlovats.
EU-ministrar ska diskutera beskattning av energibolags oväntade vinster i takt med att oljepriserna rusar.
DUBLIN, 18 september (Reuters) – EU:s finansministrar ska på fredag diskutera huruvida en EU-gemensam skatt på oförutsedda vinster (så kallad ”windfall tax”) ska införas för energibolag som gynnas av kraftigt stigande olje- och gaspriser till följd av stängningen av Hormuzsundet; ytterligare samtal väntas i oktober.
Debatten tog fart i slutet av augusti när finansministrarna i Tyskland, Spanien, Portugal, Italien, Polen och Österrike varnade för att konsumenterna står inför en av de största chockerna gällande oljetillförseln på årtionden, vilket eldar på väljarnas missnöje över stigande levnadskostnader. Parlamentsval väntar nästa år i Frankrike, Italien, Spanien, Polen, Grekland, Finland, Slovakien och Estland.
Terminspriserna på olja har åter stigit till över 100 dollar per fat – cirka 50 procent högre än före kriget med Iran – då eskalerande attacker i Mellanöstern hotar fler försörjningsvägar. Derivatmarknaderna tyder på att handlare inte förväntar sig något prisfall inom den närmaste tiden.
Vid ankomsten till mötet mellan EU:s finansministrar i Dublin uppmanade Tysklands finansminister Lars Klingbeil EU-kommissionen att föreslå sätt att beskatta vad han kallade oljebolagens övervinster.
måndag 21 september
fredag 18 september
INEOS inviger EU:s första storskaliga CCS-projekt till havs
INEOS har inlett kommersiell verksamhet vid Greensand – EU:s första fullskaliga anläggning för koldioxidlagring – och öppnar därmed en ny väg till havs där europeisk industri kan lagra avskiljd koldioxid permanent under Nordsjön.
Greensand förser industrier i hela EU med den infrastruktur som krävs för att för första gången kunna transportera och permanent lagra koldioxid till havs.
Projektet, som leds av INEOS Energy i samarbete med Harbour Energy och Nordsøfonden, kommer i första hand att hämta koldioxid från danska anläggningar för produktion av biometan. Detta möjliggör etablering och drift av hela värdekedjan för CCS (avskiljning och lagring av koldioxid) med hjälp av lättillgängliga koldioxidvolymer, samtidigt som projekt för koldioxidavskiljning inom industrin fortsätter att utvecklas och skalas upp.
Efter avskiljning görs koldioxiden flytande och transporteras med lastbil till en särskild koldioxidterminal i Esbjergs hamn. Därefter fraktas den med fartyget *Carbon Destroyer 1* – EU:s första specialbyggda fartyg för koldioxidtransport – och injiceras i reservoaren Nini West i den danska delen av Nordsjön. Detta är ett uttömt oljefält beläget cirka 250 km ut till havs och omkring 1 800 meter under havsbotten.
Nu byggs ett finskt storskaligt batterilager på 125 MW / 300 MWh.
Byggnationen har inletts av ett fristående batterilagringssystem (BESS) med en effekt på 125 MW och en kapacitet på 300 MWh i Lapinlahti i centrala Finland. Projektet uppges vara ett samarbete mellan den europeiska utvecklaren av infrastruktur för förnybar energi, Covenergo, och det schweiziska företaget Delta Capacity, som utvecklar och driver lagringsanläggningar. Covenergo är majoritetsägare och driftsättning planeras till fjärde kvartalet 2027.
Delta Capacity förvärvade projektet AKKU One – som var redo för byggstart – från Helios Nordic Energy. Covenergo behåller majoritetsägandet i anläggningen, medan Delta Capacity ansvarar för EPCM-tjänster (projektering, upphandling och byggledning) samt leder den kommersiella optimeringen, marknadstillträdet och förvaltningen av tillgången.
Systemet, som har en lagringskapacitet motsvarande 2,4 timmars drift, kommer att använda utrustning från den kinesiska tillverkaren Sungrow. Utrustningen hämtas från ett ramavtal på 1 GWh som Delta Capacity tecknade med företaget tidigare i år.
Nederländska forskare tror sig komma över solpanelbarriären på 33%
Fysik förutspår att högst 33 % av den solenergi som faller på en solpanel kan omvandlas till elektricitet. Experiment och simuleringar av forskare vid universitetet i Groningen i Nederländerna har dock avslöjat ett sätt att utvinna extra energi från ”heta elektroner”, vilket skulle kunna bryta denna barriär. Deras forskning publiceras i tidskriften ACS Energy Letters .
När ljus faller på en solpanel, bringar fotonernas energi elektronerna i solcellsmaterialet till ett exciterat tillstånd, vilket överför energi till dem. Denna reaktion kan frigöra en elektron från solcellsmaterialet och skapa en spänning.
Emellertid ger högenergiska fotoner elektroner extra energi och producerar ”heta elektroner”. I teorin skulle den extra energi som dessa heta elektroner bär med sig kunna öka spänningen. I praktiken går den extra energin förlorad som värme inom loppet av pikosekunder (0,000000000001 sekund). ”Detta innebär att energin går förlorad innan den heta elektronen lämnar solcellsmaterialet”, säger Jan Anton Koster, professor i fysik för nya halvledare och komponenter vid universitetet i Groningen.
Eftersom båda processerna förekommer i tennbaserade perovskit-solceller, förstod Koster och hans team äntligen varför energiförlusten av heta elektroner saktades ner. Det finns många andra frågor som fortfarande behöver svar, men i teorin skulle denna upptäckt kunna möjliggöra skapandet av effektivare solceller bortom den teoretiska gränsen på 33 %.
Italienska Ventoplani lanserar sitt vindkraftsflygplan
Precis som distribuerad solenergi har decentraliserad elproduktion, är vindkraftverk utformade för att decentralisera vindkraft. Ventoplani börjar med småskaliga system för individer, företag och samhällen utanför elnätet där konventionella energisystem är kostsamma eller opraktiska, och strävar efter att skala upp vindkraftverk mot tillämpningar i stor skala.
Vindflygplan är luftburna vindkraftsystem med fasta vingar som utvinner vindkraft med hjälp av små inbyggda turbiner. De är lätta och helt autonoma och är fästa vid marken, likt en drake. Vindflygplan genererar elektricitet genom att flyga i snabba sidvindsslingor, där de inbyggda turbinerna genererar elkraften.
Genom att arbeta på högre höjder får de tillgång till starkare och mer jämn vind än konventionella små vindkraftverk. Deras cirkulära flygbana sveper över ett mycket större område än en konventionell rotor av liknande storlek, vilket ökar potentialen för energiinfångning.
Tråden överför de aerodynamiska krafterna till en lätt markstation som hanterar uppskjutning, landning och kraftsystem. För samma effekt kan vindkraftsflygplan använda mindre än 10 % av det material som krävs av tornbaserade turbiner, vilket gör dem till en kompakt och skalbar lösning för distribuerad ren energi.
Den brittiska solenergisektorn hyllar premiärministerns entusiasm för lokala förnybara energiprojekt.
Premiärministerns entusiastiska stöd för lokala solenergiprojekt – vilket framfördes i en debattartikel i The Guardian idag (18 september) – har välkomnats av den brittiska solenergibranschen.
Premiärminister Andy Burnham uttalade att anslaget på 30 miljoner pund till lokal energi – den första delen av Great British Energys program på en miljard pund för att få sektorn att växa – innebär att ”lokalsamhällen i hela Storbritannien snart kommer att få möjlighet att bygga och kontrollera sin egen försörjning av ren energi”.
”Denna investering innebär att byar och städer kan dra nytta av sina lokala naturresurser genom solpaneler på bibliotek, offentligt ägda vindkraftsparker, vattenkraft i vattendrag eller andra lösningar som passar just dem”, tillade premiärministern. ”Syftet är att ge människor mer pengar i plånboken samtidigt som de får en direkt roll i arbetet med att hantera klimatkrisen. Jag har länge sett den gröna omställningen som vår bästa chans någonsin att återindustrialisera Storbritannien.”
Hundratals lokala energigrupper runt om i landet har säkrat investeringar från lokalbefolkningen till tusentals projekt inom förnybar energi. Genom planen ”Local Power Plan”, som presenterades i februari, strävar regeringen efter en kraftig utbyggnad av sektorn, som i dagsläget domineras av solenergiprojekt på hustak.
Debattartikeln utgör också premiärministerns hittills starkaste uttalande i frågan om klimatförändringarna.
Bangladesh sänker importskatten på solenergiutrustning från 17% till 1 %
Bangladeshs regering har sänkt den totala skattebördan vid import av solenergiutrustning från 17 % till 1 % som ett led i arbetet med att påskynda utbyggnaden av solenergi.
Sänkningen är landets hittills största minskning av tullar och skatter för solenergiutrustning. Den nya skattesatsen kommer att gälla i 180 dagar, enligt ett meddelande från National Board of Revenue (NBR).
I juni undantog NBR utrustning för solenergiindustrin från importtullar, regleringstullar och förskottsskatt, i enlighet med vad som aviserades i finansministerns budgettal för budgetåret 2026–2027.
Importerad solenergiutrustning omfattades dock fortfarande av 15 % mervärdesskatt och 2 % förskottsskatt på inkomst, vilket innebar en sammanlagd skattebörda på 17 %.
Branschföreträdare hade uppmanat regeringen att ta bort de återstående skatterna för att bidra till att locka investeringar till sektorn.
Förnybar energi nådde en ny rekordnivå i Australiens huvudelnät, där nästan hälften kom från solcellsanläggningar på hustak.
En omfattande elproduktion från solcellsanläggningar på hustak har bidragit till ett nytt rekord för andelen förnybar energi i Australiens huvudelnät; en nivå på nästan 80 procent uppnåddes en solig fredagseftermiddag under våren.
Enligt OpenElectricity.org nådde andelen förnybar energi i det nationella elnätet (National Electricity Market, NEM) 79,5 procent klockan 13.30 fredagen den 18 september. Detta överträffade det tidigare rekordet på 78,6 procent, som noterades klockan 11.30 lördagen den 11 oktober 2025.
Rekordet baseras på mätvärden i 30-minutersintervall – samma metod som används av Australian Energy Market Operator – men det har även rapporterats att andelen förnybar energi nådde 80,1 procent när data med 5-minutersupplösning användes.
Vid tidpunkten för rekordet klockan 13.30 kom totalt 26 316 megawatt (MW) av elen i NEM från förnybara källor, jämfört med drygt 2 000 MW från fossila bränslen.
Solceller på hustak stod för nästan hälften av den totala produktionen vid rekordtillfället – med en andel på 47,9 procent – följt av storskaliga solcellsanläggningar som stod för 22,1 procent. Brun- och stenkol svarade tillsammans för cirka 20 procent av energimixen.
Naturgas spelade däremot en mycket liten roll och bidrog med mindre än 1 procent till den totala elproduktionen vid tidpunkten för rekordet.
Kookaburror, bin och solpaneler: Australiens första stora ”biosolartak” sänker värmen och ökar elproduktionen med nästan 25 %.
Den helt nya förorten Bradfield i västra Sydney består än så länge bara av en enda byggnad, men det är ingen vanlig byggnad. På dess tak, som mäter 1 300 kvadratmeter, finns en prunkande trädgård med inhemska växter och solpaneler med en effekt på 180 kilowatt (kW) – ett banbrytande nytt system som kallas ”biosolar”.
Detta biosolartak ingår i ett projekt vid University of Technology Sydney (UTS) som undersöker de välkända fördelarna med att odla växter under solpaneler – för att öka både produktionseffektiviteten och den biologiska mångfalden – i kombination med de likaledes välkända fördelarna med gröna tak i stadsmiljö.
Under dagar med extrem hetta – något som västra Sydney är känt för på grund av sin ökända värmeö-effekt – var temperaturen på det gröna taket upp till 28 °C lägre än på ett aluminiumtak.
Solpaneler fungerar bäst vid en temperatur på 25 °C; för varje grad därutöver sjunker verkningsgraden med 2 procent. Den stora temperaturskillnaden ökade elproduktionen med hela 23,25 procent.
De integrerade panelerna presterade i genomsnitt 11,1 procent bättre än panelerna på det konventionella taket under den fyra månader långa studieperioden, vilket motsvarar 0,24 kilowattimmar (kWh) per panel och dag.
Kenya har redan nästan 90 procent förnybar el – nu börjar nästa fas av energiomställningen
Kenya har byggt upp ett av Afrikas mest förnybara elsystem. Nästan 90 procent av elen kommer redan från förnybara energikällor. Nu går landet vidare med mer solenergi och vindkraft, batterilagring, modernare elnät, elektrifierade transporter och renare matlagning.
Kenya har på drygt ett decennium genomfört en snabb förändring av sitt energisystem. Andelen människor med tillgång till elektricitet har ökat från 37 procent 2013 till omkring 79 procent 2025. Samtidigt kommer nästan 90 procent av elproduktionen från förnybara energikällor.
Landet har dessutom en ovanlig fördel. Till skillnad från många andra länder är Kenya inte beroende av kolkraft för sin elförsörjning. I stället spelar geotermisk energi en central roll, kompletterad med vattenkraft, vindkraft och solenergi. Internationella energiorganet IEA beskriver därför Kenya som en regional ledare inom energiutveckling.
När mängden solenergi och vindkraft ökar förändras samtidigt utmaningen. Det räcker inte längre att bara bygga mer elproduktion.
I en rapport från mars 2026 pekar IEA ut tre områden som särskilt viktiga för Kenya: bättre tillgång till elnätet, ökad flexibilitet och lagring samt tjänster som stabiliserar elsystemet.
Österrike: Voestalpine bygger pilotanläggning för stålproduktion med vätgas
Voestalpine bygger en pilotanläggning i Linz, Österrike, för produktion av stål med vätgas. Anläggningen kostar cirka 170 miljoner euro och beräknas tas i drift i slutet av 2027. Förhoppningen är att vätgas kan bli ett vanligt alternativ till förorenande kol i stålproduktionen.
Byggandet av den så kallade Hy4Smelt-anläggningen är planerat att vara klart i slutet av 2027, rapporterade Voestalpine denna vecka. En kilometerlång vätgasledning kommer att dras till en närliggande H2-Future-anläggning, där den nödvändiga vätgasen kommer att produceras.
I pilotanläggningen omvandlas mycket fin järnmalm till svampjärn med hjälp av väte. Svampjärnet går sedan till en elektrisk smältugn där flytande tackjärn produceras. Vid traditionell stålproduktion reduceras järnmalm med hjälp av kolkoks. Detta frigör en stor mängd CO₂.
Voestalpine undersöker tillsammans med fabriken om vätgas kan bli ett vanligt alternativ. Liknande fabriker är under uppbyggnad hos flera andra stålföretag. Stålsektorn måste bli betydligt mer hållbar för att uppnå CO₂-målen.
Med början hösten 2026 kommer de viktigaste installationerna att levereras i Linz, inklusive den elektriska smältugnen. Anläggningen är planerad att vara färdigställd 2027. Enligt Voestalpine börjar forskningsfasen i november 2027 och kommer att pågå i tre år.
fredag 18 september
torsdag 17 september
Varför Texas bygger och alla andra väntar
I början av 2025 hade ERCOT cirka 8,6 gigawatt (GW) driftsatt lagringskapacitet. Tidigt under 2026 hade siffran stigit kraftigt till omkring 14 GW – en ökning på över 60 procent, vilket räcker för att täcka cirka 15–16 procent av ERCOT:s toppbelastning på 85–91 GW. Som jämförelse har PJM, USA:s största grossistmarknad för el, mindre än en GW driftsatt lagringskapacitet; en mängd som täcker långt mindre än en procent av systemets toppbelastning på över 150 GW.
En liknande skillnad syns hos MISO, SPP och NYISO, som alla har betydligt mindre energilagring i förhållande till toppbelastningen jämfört med ERCOT. Även om skillnaden inte är lika extrem gäller samma grundläggande förhållande för solenergi: ERCOT får solcells- och lagringsprojekt färdigställda mycket snabbare än andra marknader, vilket ger Texas bättre förutsättningar än andra delstater att dra nytta av den ökande efterfrågan på el.
Vad beror skillnaden på? OCI Energy utvecklar projekt på både avreglerade och reglerade marknader över hela landet och ser på nära håll varför utvecklingen i Texas går snabbt medan den stannar av på andra håll.
Den främsta orsaken är skillnader i reglerna för nätanslutning. Enligt Lawrence Berkeley National Laboratory (LBNL) är median tiden från en första anslutningsförfrågan till kommersiell drift drygt fem år. I ERCOT går processen däremot betydligt snabbare; där kan projekt genomgå nätanslutningsstudier på så lite som ett år och nå kommersiell drift på så lite som tre år.
Österrikes största BESS - 85 MW/170 MWh
NGEN har driftsatt batterilagringssystemet i Wagenham i Oberösterreich, och anläggningen är redan i drift på marknaden för stödtjänster.
Med en effekt på 85 MW och en lagringskapacitet på 170 MWh är det för närvarande Österrikes största systemkritiska batterilagringssystem (BESS) och en av de större anläggningarna i sitt slag i Europa, enligt det slovenska företaget NGEN, som tillhandahåller innovativa energilösningar.
Kapaciteten för batterilagring i Österrike har ökat kraftigt under de senaste 19 månaderna. I februari 2025 driftsatte NGEN en anläggning på 12 MW / 24 MWh, vilket vid den tidpunkten var Österrikes största.
Projektet slutfördes inom den tidsram som företaget från början hade fastställt. I slutet av mars inledde NGEN Austria arbetet med batterilagringssystemet i Wagenham.
Spanien inför en ny mekanism för att ersätta produktion, batterilagring och efterfrågan för att tillhandahålla fast kapacitet och flexibilitet,
Spanien kommer att införa en kapacitetsmarknad för halvöns elsystem, vilket skapar en ny intäktsmekanism för batterilagring, generering och resurser på efterfrågesidan, medan regeringen ökar de planerade investeringarna i elnätet fram till 2030 till mer än 17 miljarder euro.
Ministeriet för ekologisk omställning och demografiska utmaningar (MITECO) tillkännagav kapacitetsmarknadsregleringen den 16 september, och ministerförordningen ska publiceras i den officiella statstidningen (BOE). Mekanismen är utformad för att säkerställa försörjningstrygghet och stödja integrationen av ytterligare förnybar produktion.
Kapacitetsmarknaden kommer att ersätta produktions-, lagrings- och efterfrågeresurser för att tillhandahålla fast kapacitet och flexibilitet. Deltagarna kommer att få ersättning för att de fortfarande är tillgängliga för att mata in el i nätet eller minska förbrukningen när det krävs av systemoperatören, Red Eléctrica.
Norge når milstolpen 1 GW solenergi
Norges installerade solenergikapacitet har passerat 1 GW och uppgick i mitten av september till 1 003 MW, enligt Elhub – landets centrala databas där norska nätbolag registrerar alla elmätare och rapporterar mätdata.
Denna milstolpe bygger vidare på de 964 MW som registrerades i NVE:s (Norges vassdrags- og energidirektorat) översikt över solenergi i slutet av juli.
Hassan Gholami, senior konsult inom solenergi och energilagring på Multiconsult, förklarar för pv magazine att skillnaden mellan de två databaserna beror på hanteringstiderna: Elhub uppdateras dagligen, medan NVE uppdateras månadsvis och ibland lägger till installationssiffror i efterhand för tidigare månader.
– Om 2026 landar inom det intervall på 80 till 100 MW [i årlig utbyggnad] som jag förväntar mig, kommer även NVE:s översikt att passera 1 GW kring årsskiftet, säger han. – Mitt råd till marknadsaktörerna är att använda NVE som officiell referens och Elhub som en tidig indikator på vad som sker.
162 varv runt jorden med solenergin på campus
På taken till många av byggnaderna där du går på föreläsningar, pluggar och träffar andra studenter finns solceller. Under de senaste tolv månaderna har anläggningarna på Campus Umeå och vid Umeå marina forskningscentrum i Norrbyn producerat tillräckligt mycket energi för 185 000 bastusittningar.
- 11 000 m² solceller på campus
- 1 295 MWh producerad el på tolv månader
- Motsvarar årsvärmen för cirka 65 villor eller 219 lägenheter
- Eller cirka 185 000 bastusittningar
- Eller 162 varv runt jorden med elbil
– Solenergi är en viktig del av både byggnadernas och universitetets energi- och klimatomställning. Genom att öka produktionen av förnybar energi bidrar vi också till universitetets klimat- och hållbarhetsmål, säger Richard Olsson, fastighetschef på Umeå universitet.
Bränsleosäkerhet kolliderar med sjöfartens nybyggnadsboom
Sjöfartens omställning bort från fossila bränslen kommer att förbli begränsad om inte koldioxidprissättningen höjs kraftigt, enligt en ny studie från Global Centre for Maritime Decarbonisation (GCMD) och Boston Consulting Group (BCG).
Rapporten *Navigating the Maritime Fuel Transition* analyserar tolv olika bränslealternativ och sex motorkonfigurationer fram till år 2050. Slutsatsen är att omställningen inte främst kommer att styras av ett enskilt vinnande bränsle, utan snarare av koldioxidprissättning, kostnader för vätgas, tillgången på råvaror samt de motorval som fartygsägare gör under det kommande decenniet.
I basscenariot – med en avgift på 380 dollar per ton koldioxidekvivalenter – förblir konventionella bränslen dominerande. År 2050 står VLSFO och fossil LNG fortfarande för 40 procent av flottans energiförbrukning, medan VLSFO i kombination med koldioxidavskiljning ombord står för ytterligare 30 procent.
Bilden förändras drastiskt om avgiften för koldioxidutsläpp når 700 dollar per ton år 2050. Vid den nivån bedömer GCMD och BCG att nya bränslen blir konkurrenskraftiga i stor skala och står för cirka 61 procent av sjöfartens energiförbrukning, medan andelen fossila bränslen minskar till omkring 13 procent.
Polens solenergiprojekt når 40,6 GW
Instytut Energetyki Odnawialnej (IEO), en forskningsgrupp baserad i Warszawa som grundades 2001, uppgav att deras databas från augusti 2026 identifierade 6 450 solenergiprojekt i Polen med beviljade nätanslutningsvillkor – med en sammanlagd kapacitet på 40,6 GW – samt 5 212 projekt som erhållit bygglov.
Siffrorna är hämtade från IEO:s databas över solenergiprojekt i Polen. Databasen har publicerats regelbundet sedan 2018 och sammanställts utifrån offentliga anslutningsuppgifter från landets fyra huvudsakliga elnätsföretag (distributionsnätsoperatörer) – Enea Operator, Energa-Operator, PGE Dystrybucja och Tauron Dystrybucja – samt stamnätsoperatören PSE.
Siffrorna från augusti är inte direkt jämförbara med IEO:s föregående utgåva från december 2025, då man registrerade 7 703 projekt med giltiga anslutningsvillkor och en total kapacitet på 33,4 GW. IEO uppgav att man i den senaste utgåvan tillämpat en striktare metodik och sorterat bort projekt som bedömts som inaktiva eller ”döda” baserat på uppgifter från nätbolagen; detta inkluderade anslutningsvillkor äldre än två år och anslutningsavtal äldre än fyra år där inga framsteg gjorts.
Forskare skapar porös diamantstruktur av kol som öppnar för tillämpningar inom koldioxidinfångning, vattenrening och batteriteknik m.m.
Nobelpriset i kemi 2025 gick till byggandet av nya porösa material med kolbaserade molekyler och metalljoner, så kallade MOF:ar. Karl Börjessons forskargrupp på Göteborgs universitet har länge intresserat sig för att tillverka porösa material utan metalljoner, där kolbaserade molekyler istället binder till ickemetaller och bildar så kallade COF:ar. Den nya strukturen diamondiyne kan betraktas som en helt kolbaserad version av COF:ar.
– En av de mest fascinerande egenskaperna hos COF:ar är deras nanoporer, som kan skräddarsys med stor precision. Med hjälp av organisk kemi kan porerna utformas för att selektivt fånga upp specifika ämnen, vilket öppnar för tillämpningar inom koldioxidinfångning, vattenrening och batteriteknik, säger Yizhou Yang, biträdande universitetslektor vid Chalmers tekniska högskola.
Idén till diamondiyne fick forskarna efter att en kollega tipsade Karl Börjesson om en webbsida där teoretiska kemister listat kolallotroper som enligt beräkningar borde bildas. Listan var närmast oändlig.
Allotroper är olika strukturella former av samma grundämne. Diamanter och grafiter är exempel på allotroper av kol. Diamondiyne, vars tetraederformade struktur först beskrevs teoretiskt för 35 år sedan, är ytterligare en.
Analys: Globala utsläpp från fossila bränslen väntas sjunka 2026 till följd av Hormuzkrisen
Enligt en analys från Carbon Brief väntas de globala utsläppen från fossila bränslen minska med cirka 0,5 % under 2026 till följd av effekterna av Hormuzkrisen.
Kriget mellan USA och Iran har kraftigt stört handeln genom Hormuzsundet, vilket lett till en kraftig prisökning på olja och gas som fortsätter att påverka den globala ekonomin.
Varje månad av störningar – och varje ny konfliktpunkt, exempelvis i Jemen – ökar incitamenten att gå över till alternativ.
Bland dessa alternativ finns kol; de senaste prognoserna pekar på en ökning av efterfrågan på kol med 1,2 % i år, vilket tycks ge stöd åt medieuppgifter om en ”återgång till kol” i krisens spår.
Carbon Briefs analys visar dock att den utsläppsökning som följer av denna ökadekolanvändning – varav en stor del saknar koppling till Hormuz – mer än väl kommer att vägas upp av minskningar för olja och gas.
Den beräknade totala effekten på koldioxidutsläppen (CO2) från fossila bränslen år 2026 framgår av figuren nedan och innebär en minskning med cirka 0,5 % jämfört med nivåerna 2025.
Indiens utsläpp från elsektorn oförändrade i två år tack vare kraftig ökning av ren energi
En ökning av ren energi har hållit koldioxidutsläppen (CO2) i schack inom Indiens kraftsektor, utan tillväxt från första halvåret 2024 till samma period 2026.
Detta är första gången på mer än 50 år som det inte har skett någon tillväxt i Indiens kolkraft under en tvåårsperiod, trots att elbehovet ökat totalt sett.
Samtidigt har både olje- och gasförbrukningen minskat i hela landet två år i rad, vilket har bidragit till att lindra chocken från Hormuz-krisen.
Trots detta visar den nya halvårsanalysen för Carbon Brief att Indiens utsläpp ökade med 3,7 % jämfört med föregående år under första halvåret 2026, på grund av ökningar från stål-, cement- och andra sektorer.
torsdag 17 september
onsdag 16 september
Vattenfall och CIP väljer EEW att tillverka de 69 monopilfundamenten
Vattenfall och Copenhagen Infrastructure Partners har valt EEW Special Pipe Constructions för att tillverka 69 monopilfundament för den första fasen av Zeevonk-vindkraftsprojektet på 1 GW i holländska Nordsjön.
Zeevonk sa att fundamenten kommer att använda en TP-fri design som gör det möjligt att montera turbintorn direkt på monopilerna utan traditionella övergångsstycken.
Projektpartnerna tillade att designen var ett av de cirkularitetsåtaganden som gjordes under tillståndsansökningsprocessen och är avsedd att minska materialförbrukningen och vindkraftparkens miljöavtryck.
Zeevonk avser också att använda stål med lägre utsläpp som innehåller en hög andel återvunnet material till ett av monopilfundamenten.
De 69 fundamenten kommer att stödja turbiner i fas 1, som förväntas leverera 1 GW förnybar el till det nederländska elnätet och som fortfarande är föremål för ett slutgiltigt investeringsbeslut.
Att ta bort övergångsdelarna förväntas minska material- och stålförbrukningen, samt effektivisera logistik och installationstid.
Ståltillverkaren Salzgitter Flachstal vill minska CO2 utsläpp med sol och lagring
Den oberoende spanska elproducenten Zelestra och den tyska ståltillverkaren Salzgitter Flachstahl har tecknat ett elköpsavtal (PPA) för en ny portfölj bestående av solkraft och energilagring. Detta blir båda företagens första hybrida elköpsavtal i Tyskland.
Portföljen omfattar två nya solkraftsprojekt med en sammanlagd effekt på 147 MW, vilka kombineras med batterilagringssystem (BESS) på 79 MW/237 MWh. Projekten ska uppföras i Thüringen i östra Tyskland och Brandenburg i centrala Tyskland, och ska leverera el till Salzgitters stålanläggning i staden med samma namn.
Zelestra kommer att bygga, äga och driva solkraftsanläggningarna, medan Salzgitter Flachstahl – ett dotterbolag till Salzgitter AG – ska köpa all el som produceras i projekten och sköta driften av batterierna.
”Kombinationen av solenergi och batterilagring ger oss möjlighet att köpa in förnybar energi till våra industriella processer på ett sätt som matchar efterfrågan och till konkurrenskraftiga villkor”, säger Marco Huber, chef för koncernens energiinköp på Salzgitter Flachstahl. ”Avtalet stödjer vårt ambitiösa arbete med att minska koldioxidutsläppen från stålproduktionen och bidrar till att säkra konkurrenskraften för anläggningen i Salzgitter.”
Kinesiska solpaneler sjunker till 1,2 kr per watt, takinstallationer ökar över hela världen
- Priset på kinesiska solpaneler har sjunkit till endast 0,12 dollar per watt, vilket driver på en global boom för billig, decentraliserad solenergi hos hushåll, företag och fabriker.
- Tillväxtmarknaderna leder utvecklingen: Indien bygger ut kapaciteten i rekordtakt, solcellsinstallationer på tak i Filippinerna har nästan fördubblats och Afrika går mot rekordhöga 17 GW installerad effekt år 2026.
- Även på mogna marknader växer solenergi på tak kraftigt; fler än 4,3 miljoner australiska fastigheter har solpaneler, och så kallade plug-and-play-system vinner mark över hela Europa.
Kinesiska solpaneler kostar 12 cent per watt år 2026 – en kraftig minskning från 5–6 dollar vid millennieskiftet – och detta prisfall driver nu på installationen av solcellsanläggningar på tak, från cementfabriker i Pakistan till hem i Filippinerna och förorter i Australien, enligt Financial Times.
En pakistansk cementjätte har sänkt sina energikostnader med upp till 40 procent genom att använda solenergi vid sina produktionsanläggningar, och kapaciteten för solenergi på tak i Filippinerna har nästan fördubblats på ett år. Samtidigt är Afrika på god väg att installera rekordstora mängder solenergi (mätt i gigawatt), och i Australien har solpaneler installerats på fler än 4 miljoner hem. Vi har tidigare rapporterat att Indien är på väg att bli det första landet någonsin att industrialiseras med hjälp av solenergi i stället för fossila bränslen som kol och olja, tack vare snabbt sjunkande kostnader, generösa statliga subventioner och gynnsamma geografiska förutsättningar.
CATL inleder direktförsäljning på nätet av enorma LFP-celler på 587 Ah för 65 USD/kWh.
CATL har påbörjat försäljningen av sina största LFP-celler för energilagring – med en kapacitet på 587 Ah – via sin egen webbplattform, CATL Mall. Cellerna, som tidigare markerats som otillgängliga på batterijättens webbplats, erbjuds nu för 435 yuan (65 USD) per kWh, med en minsta beställningsvolym på 324 enheter (motsvarande tre lådor).
Precis som för övriga celler på webbplatsen erbjuder CATL fem års garanti utan dolda avgifter, och alla beställningar skickas inom 3 till 5 dagar. Den nya cellen på 587 Ah säljs parallellt med de mindre LFP-cellerna på 280 och 314 Ah, vilka var bland de första produkterna som erbjöds på CATL Mall.
CATL inledde leveranserna av 587 Ah-cellen till storskaliga kunder i slutet av 2025. Genom den nya försäljningen blir cellen nu även tillgänglig för små och medelstora systemintegratörer med begränsad inköpsvolym.
Container med 1800º C tegel för att tillverka för att tillverka stål, glas, cement m.m
Ungefär 20 procent av all energi som förbrukas globalt varje år används för att skapa det som kallas processvärme. Vi pratar inte om pastörisering av mjölk här, gott folk. Vi pratar om den typ av värme som behövs för att tillverka stål, aluminium och cement. Fram till tillkomsten av Joule Hive-tekniken från ETS var det helt enkelt inte möjligt att få ut den enorma värme som behövdes för sådana operationer med hjälp av elektricitet. Endast förbränning av fossila bränslen – antingen metan eller kol – skulle räcka. Naturligtvis innebar det att koldioxidutsläppen från tillverkningen av dessa produkter var betydande.
Det ETS kom fram till var hur man tillverkar eldfasta tegelstenar som leder elektricitet genom att omorganisera deras kemi för att inkludera fler metalloxider. ”Det finns inga exotiska metaller här, det finns inget som kommer att brinna ut”, berättade medgrundaren Daniel Stack för Inside Climate News .
När elektroner passerar genom de modifierade eldfasta tegelstenarna kan de värmas upp till 1800º C – tillräckligt varmt för att tillverka stål, cement eller till och med ånga för att driva ett traditionellt elkraftverk. Processen är 95 procent effektiv och är ett utmärkt sätt att använda överskott av förnybar energi produktivt.
ETS staplar eldfast tegel inuti ett isolerat hölje i hissstorlek som de kallar Joule Hive, vilket kan lagra värmen i upp till tre dagar. Företaget säger att deras Joule Hive är det första värmeelementet som kan elektrifiera de ekonomiska sektorer som kräver de högsta temperaturerna – stål, cement, glas och kemikalier. De är också de industrier som har svårast att minska sina klimatutsläpp
CATL lanserar batteriplattform på 170 Wh/kg för tunga transporter med en räckvidd på 100 mil
Diesel har länge dominerat vägarna, men tunga elfordon tar nu över. CATL presenterade sin modulära batteriplattform för nyttofordon av nästa generation, TECTRANS II, på mässan IAA Transportation 2026 i Hannover.
Systemet är inte bara en enkel uppdatering av battericellerna, utan en flexibel och modulär arkitektur som kan integreras i befintliga fordonsmodeller. Lastbilstillverkare kan uppnå en räckvidd på upp till 1 000 kilometer på en enda laddning, med stöd av snabbladdning på megawattnivå som återställer 80 % av kapaciteten på 25 minuter.
CATL har utformat systemet för tunga lastbilar med en livslängd på 12 år och 1,5 miljoner kilometers drift, samtidigt som 70 procent av kapaciteten bibehålls.
”Elektrifieringen av nyttofordon växer fram som den tredje vågen i den globala energiomställningen”, sade Akin Li, Executive President för CATL:s internationella verksamhet. ”Genom produkter, energi, tjänster och ekosystem är CATL redo att samarbeta med partners världen över för att ta vara på denna tredje våg.”
Grekland banar väg för balkongkraft med en effekt på upp till 800 W.
Det grekiska miljö- och energiministeriet har offentliggjort ett nytt regelverk som genomgripande förändrar landets system för egenanvändning av el. Regelverket kräver inte parlamentariskt godkännande och trädde i kraft omedelbart.
Enligt ministeriet gör det nya regelverket egenanvändningen enklare och mer flexibel, effektiviserar processerna och utökar möjligheterna för konsumenter att delta. Det har tagits fram efter ett offentligt samråd som hölls under sommaren.
För första gången i Grekland tillåter regelverket så kallade ”plug-in”-solcellssystem med en effekt på upp till 800 W – ofta kallade balkongsolceller – samt fristående batterier som inte är kopplade till system för förnybar energi.
Balkongsolcellssystem och fristående batterier får endast användas för egenanvändning och får inte mata in el i elnätet. Ministeriet uppger dock att dessa system, i kombination med dynamiska eltariffer, gör det möjligt för konsumenter att ”lagra el från nätet under perioder med lägre priser och använda den för att täcka sina behov under perioder med högre priser, och därmed sänka sina energikostnader.”
Egyptens vindkraftsatsning, kopplad till tillverkning kan bli ett nav för hela Afrika
NAIROBI, Kenya (AP) — Egypten satsar på att byggandet av vindkraftverk i landet kan hjälpa landet att bygga upp en industri för förnybar energi, och positionerar landet som en mall för Afrikas satsning på industrialisering av förnybar energi.
Landet tecknade ett avtal med Kinas SANY Renewable Energy om att utveckla ett vindkraftsprojekt på 2 000 megawatt i Suezbukten, tillsammans med Egyptens första anläggning för tillverkning av vindkraftverk. Projektet förväntas anslutas till det nationella elnätet inom 23 månader efter slutgiltiga avtal, medan fabriken är avsedd att förse Egypten med och potentiellt exportera utrustning över hela Afrika och Mellanöstern.
Även om Egyptens projekt fortfarande är i ett tidigt skede, säger energiexperter att dess betoning på skala, lokal tillverkning och tekniköverföring kan ge lärdomar för andra afrikanska länder som kämpar för att omvandla ambitioner inom förnybar energi till fungerande infrastruktur.
Det inkluderar ett projekt i Nigeria, där det tog nästan två decennier för en vindkraftspark på 10 megawatt att börja producera el. Skillnaden belyser en bredare utmaning för Afrikas satsning på förnybar energi: hur man går bortom att importera utrustning och tillkännage projekt till att bygga upp den finansiering, industriella kapacitet och politiska stabilitet som behövs för att genomföra dem i stor skala.
South Australia: Leverans av Alinta Energy stora batteri 250 MW/1 GWh
Byggnationen av det omfattande batteriprojektet Reeves Plains i South Australia – med en effekt på 250 megawatt (MW) och fyra timmars lagringskapacitet, vilket gör det till delstatens största lagringsprojekt när det står klart – har nått ännu en viktig milstolpe i och med leveransen av de första batterienheterna.
Alinta Energy, som utvecklar energilagringssystemet (BESS) vid Reeves Plains, meddelade på onsdagen att de första 48 av totalt 194 batterienheter har börjat anlända till anläggningsplatsen under den senaste veckan, och att resterande enheter samt växelriktare ska levereras under den kommande månaden.
Batterienheterna och växelriktarna levereras av batteritillverkaren CATL respektive växelriktartillverkaren Power Electronics. Byggkoncernen GenusPlus från Västaustralien genomför projektet som EPC-entreprenör.
”Leveransen av de första batterienheterna och växelriktarna är en viktig milstolpe för projektet och för oss ett steg närmare att kunna leverera ett batteri på 250 MW med upp till fyra timmars lagringskapacitet till South Australia”, säger Ken Woolley, chef för produktion och utveckling på Alinta Energy.
Biståndet till Stillahavsområdet ”spelar egentligen ingen roll” jämfört med Australiens subventioner till fossila bränslen, säger Tuvalus klimatminister.
Australiens subventioner till fossila bränslen sedan 2020 har varit nästan sex gånger så stora som det bistånd landet gett till Stillahavsregionen. Detta understryker vikten av att stoppa nya satsningar på kol och gas, sade Maina Vakafua Talia, Tuvalus klimat- och miljöminister.
Jämförelsen av subventionerna gjordes i en rapport från The Australia Institute. Rapporten visade att australiska regeringar har satsat 62 miljarder dollar på subventioner till fossila bränslen mellan 2020 och 2025 – en summa som vida överstiger de 11 miljarder dollar som gått i bistånd till grannländerna i Stillahavsområdet. Endast 1,3 miljarder dollar av dessa medel utgjordes av klimatspecifikt bistånd.
”Det spelar egentligen ingen roll hur mycket pengar vi lägger på subventioner om vi inte sätter stopp för det verkliga problemet”, sade minister Talia vid ett toppmöte om klimatintegritet som anordnades av The Australia Institute i Sydney i tisdags.
”Logiken är mycket enkel”, sade han. ”Vi måste stoppa utbyggnaden av kolgruvor och gasprojekt för att säkerställa överlevnaden för dem som bor kvar i de små önationerna.”
Stillahavsområdet har blivit en arena för hård konkurrens om inflytande mellan Australien och Kina. Premiärminister Anthony Albanese besökte Palau för omkring tre veckor sedan för att stärka Australiens intressen; detta var hans senaste besök i regionen.
onsdag 16 september
tisdag 15 september
Einride och Lidl sätter in Tysklands första förarlösa lastbil utan hytt på allmän väg.
Den autonoma lastbilen (SAE-nivå 4) transporterar gods mellan Lidls anläggningar utan förare eller säkerhetsoperatör ombord, med stöd av ett unikt tillstånd från den tyska transportmyndigheten KBA.
Einride, ett företag som utvecklar förarlösa lastbilar, och den tyska livsmedelskedjan Lidl – som ingår i Schwarz-gruppen – meddelade idag att den första förarlösa och autonoma lastbilen (SAE-nivå 4) nu tas i daglig drift på allmän väg i Tyskland.
En autonom lastbil på SAE-nivå 4 kan köra själv utan mänsklig inblandning inom fastställda driftsförhållanden, såsom specifika rutter, vägar eller väderförhållanden. Till skillnad från lägre automatiseringsnivåer krävs ingen förare som kan ta över om något går fel; inom sitt godkända driftsområde är det automatiserade systemet ansvarigt för själva körningen.
Norska Goodtech prövar en ny typ av flytande havsbaserad vindkraftsteknik
Goodtech har ingått ett avtal med det norska havsbaserade vindkraftsföretaget World Wide Wind om att leverera automations-, el-, digitaliserings- och cybersäkerhetslösningar för företagets flytande vindturbindemonstrationsmodell CRAFT på 1,2 MW.
Avtalet gör Goodtech till en viktig systemintegratör i utvecklingen av en ny typ av flytande havsbaserad vindkraftsteknik. I projektet kommer Goodtech att utveckla den tekniska infrastrukturen som ska säkerställa säker och stabil drift av demonstratorn. Leveransen omfattar automation, elkraftsystem, digitalisering, IT/OT-arkitektur och cybersäkerhet. Lösningarna är utvecklade med målet att vara skalbara för framtida kommersiella installationer.
Enligt Margrethe Hauge , VD för Goodtech, passar projektet väl in i företagets fokus på havsbaserad vindkraft och industriell digitalisering. Hon framhåller att företagets erfarenhet inom automation, elsystem och cybersäkerhet kommer att bidra till att dokumentera den nya vindkraftsteknikens prestanda under verkliga driftsförhållanden.
Masdar och Taaleri Energia inviger ett vindprojekt på 154 MW i Serbien
Abu Dhabi Future Energy Co. PJSC – Masdar, en global ledare inom ren energi, och Taaleri Energia, en finsk förvaltare av fonder för förnybar energi, har invigt vindkraftsparken Cibuk 2 (154 MW). Detta skapar det största vindkraftsklustret i Serbien och på västra Balkan.
Cibuk 2 ligger i anslutning till vindkraftsparken Cibuk 1 (158 MW) i regionen Södra Banatet i Serbien, cirka 40 km från Belgrad. Tillsammans har de två projekten en installerad effekt på 312 MW, vilket ger tillräckligt med ren el för att försörja cirka 178 800 hushåll. Projekten utgör tillsammans utländska direktinvesteringar på över 500 miljoner euro i Serbiens energiinfrastruktur.
Vindkraftsparken invigdes vid en ceremoni i Belgrad där bland andra Dubravka Ðedovic Handanovic, Serbiens minister för gruvdrift och energi, Ahmed Almenhali, Förenade Arabemiratens ambassadör i Serbien, Elina Ollila, Finlands biträdande ambassadör i Serbien, samt ledningen för Masdar och Taaleri Energia deltog.
I takt med att efterfrågan på el i Serbien ökar kommer Cibuk 2 att leverera tillförlitlig och prisvärd el producerad inom landet under årtionden framöver. Detta minskar sårbarheten för svängningar i bränslepriser och bidrar till ett mer motståndskraftigt och diversifierat energisystem.
Storbritannien godkänner plan för överföringsinfrastruktur till havsbaserade vindkraftsparker på 2 GW
Den brittiska regeringen har godkänt utbyggnaden av ett gemensamt överföringssystem för havsbaserade vindkraftsparker i Irländska sjön: Morecambe (480 MW) och Morgan (1 500 MW).
Godkännandet beviljades i måndags efter en sex månader lång granskning och en positiv rekommendation från den ansvariga granskningsmyndigheten. Tillståndet omfattar de överföringsanläggningar som ska koppla samman vindkraftsparkerna med det nationella elnätet, däribland exportkablar till havs, infrastruktur för landanslutning, exportkablar på land, nätanslutningskablar och transformatorstationer, anläggningar för brytarutrustning samt annan tillhörande infrastruktur på land.
Ansökan gällande överföringsanläggningarna lämnades in till Planning Inspectorate och godkändes för granskning i slutet av 2024.
Projektet Morgan fick tillstånd (Development Consent Order, DCO) för sin vindkraftspark i augusti 2025. Utvecklarna – JERA Nex bp (ett samriskbolag mellan BP Plc och japanska JERA Co Inc) samt det tyska energibolaget EnBW – valde dock att avstå från arrendeavtalet i början av 2026. Området kommer nu att erbjudas via ett nytt, påskyndat anbudsförfarande som leds av Crown Estate, där val av anbudsgivare planeras ske mot slutet av 2026.
Batteriproduktion i Egypten - 5 GW
Anläggningen förväntas inledningsvis tillverka batterisystem för tunga nyttofordon. En andra fas planeras för att öka den årliga kapaciteten till fem gigawattimmar och utöka produktionen till att även omfatta batterier för personbilar. Det planeras även för lagringsbatterier för sol- och vindenergi. Det finns ingen offentlig information om en specifik tidsplan för de två utbyggnadsfaserna.
Anläggningen siktar på en lokal andel i produktionen på 40 procent. Batterisystemen är avsedda för försäljning på både den egyptiska och den internationella marknaden.
Ansvarsfördelningen inom samarbetet är uppdelad mellan de två företagen. Enligt information om projektet kommer BME att bidra med tillverknings- och ingenjörskompetens. CATL förväntas tillhandahålla batteriteknik, produktionsutrustning och teknisk support.
Grönt ljus för miljardsatsning på kraftledning i Norrbotten
Svenska kraftnät är mitt uppe i en historisk utbyggnad och modernisering av elnätet i Norrbotten. När regeringen nu ger bygget av ledningen mellan Letsi i Jokkmokk och Svartbyn i Boden grönt ljus tas ytterligare ett steg i det arbetet.
– Elektrifieringen av industrin i Norrbotten kräver effekt. Den här ledningen bidrar till det och till ökad driftsäkerhet i elsystemet. Det här är en viktig investering i framtiden och för en trygg elförsörjning i hela landet, säger Maria Jalvemo.
Svenska kraftnät fick redan i mars tillstånd av Energimarknadsinspektionen att bygga ledningen. Beslutet överklagades då, men den överklagan avslogs nu av regeringen.
Ledningen kommer att överföra energi från vattenkraften i de övre delarna av Luleälven ner mot norra norrlandskusten. Projektet kommer att kosta drygt två miljarder kronor.
Dessutom pågår det en förnyelse av befintliga stationer i Letsi och Svartbyn. En ny station i området runt Degerträsk, nära Svartbyn, driftsattes i oktober 2025
Litauen går vidare till stöd för solceller i bostäder - balkongkraft
itauens regering har godkänt en rad åtgärder som syftar till att utveckla landets energiinfrastruktur.
Enligt ett uttalande som publicerats av Litauens energiministerium omfattar åtgärderna planer på att undanröja hinder för solkraftverk på lägenhetsbalkonger, främja energisamhällen och samordna stöd till solkraftverk och lagringssystem.
”Sådana lösningar kommer att göra det möjligt för invånarna inte bara att producera sin egen energi, utan också att upprätthålla driften av viktiga hushållsapparater vid strömavbrott”, förklarar ministeriet.
Ministeriet har också åtagit sig att fortsätta stödja invånare som byter ut gammal värmeutrustning mot värmepumpar, samt att ge lättnader i eltaxan för de mest utsatta konsumenterna. På kommunal nivå finns det planer på att modernisera fjärrvärmesystemen för att minska pristopparna för värme.
USA sitter på en guldgruva av outnyttjad vattenkraftspotential.
Ny forskning visar att USA inte utnyttjar vattenkraft i närheten av sin fulla potential.
Forskare vid energidepartementets (DOE) anläggningar Oak Ridge National Laboratory (ORNL) och Idaho National Laboratory (INL) har tagit fram en uppdaterad bedömning av den tekniska potentialen för vattenkraft i USA. Resultaten visar att så mycket som 15,2 terawattimmar el årligen skulle kunna produceras vid dammar som idag saknar kraftproduktion.
Endast tre procent av USA:s dammar används för elproduktion; övriga fyller funktioner som vattenmagasinering, sjöfart och översvämningsskydd. De dammar som saknar kraftproduktion (så kallade NPD:er) ”utgör en möjlighet för inhemsk energiproduktion”, uppger ORNL. En tidigare bedömning från ORNL visade på en potentiell kapacitet på fyra gigawatt (GW) fördelat på fler än 2 600 sådana dammar, med en genomsnittlig kapacitet på 1,5 megawatt (MW) per anläggning.
Federalt ägda dammar står för 86 procent av denna totala potentiella kapacitet. Områdena kring övre Mississippi och Stora sjöarna bedöms vara ”särskilt lovande” för utbyggnad av vattenkraft, med tanke på det stora antalet projekt med hög potentiell kapacitet, enligt ORNL.
– Potentialen är i hög grad koncentrerad till stora, federalt ägda dammar, men vi ser även många möjligheter för energibolag samt lokala och delstatliga myndigheter, säger Carly Hansen från ORNL, som varit projektledare och huvudförfattare till rapporten. – Dessa förfinade data kommer att hjälpa beslutsfattare att rikta insatserna mot de platser som har störst möjlig kapacitet.
Dricksvatten från tomma intet: Solaq tar in tillväxtkapital
Amsterdambaserade deeptech-startupföretaget Solaq har avslutat en förfinansieringsrunda för att utveckla sin teknik för att utvinna dricksvatten direkt från atmosfären . Rundan leddes av Connect the Drops, med deltagande av Graduate Ventures, en nederländsk investeringsfond för tidiga investeringar. Finansieringsbeloppet offentliggjordes inte.
Solaqs teknik använder istället ett patentskyddat flytande torkmedel – en hygroskopisk lösning som aktivt absorberar vattenånga från den omgivande luften oavsett luftfuktighetsnivåer. Processen sker i två huvudsteg: en absorbator fångar upp fukt från omgivande luft, och en separat regenerator använder sedan låggradig värme för att frigöra vattnet från torkmedlet, vilket kondenseras, filtreras och behandlas till rent dricksvatten. Själva torkmedlet recirkulerar i en sluten slinga.
Företagets flaggskeppsprodukt, Pura-2000, är utformad för att leverera en fast, garanterad produktion på 2 000 liter dricksvatten per dag oavsett klimatförhållanden, och flera enheter kan driftsättas parallellt för att ytterligare skala upp kapaciteten.
Världens största batteridrivna fartyg har slutfört resan från fabriken på Tasmanien till sin nya hemmahamn i Sydamerika: batteri på 41,2 MWh och laddar med 16 MW
Mindre än en månad efter avfärden från Hobart har världens största batteridrivna fartyg anlänt till sin destination i Sydamerika och frigjorts från det tunga transportfartyg som fraktade det över Stilla havet och runt Kap Horn.
Fartyget, som för närvarande går under beteckningen Hull 096, byggdes av det australiska varvet Incat Tasmania åt det sydamerikanska färjerederiet Buquebus. Det ska trafikera en 30 nautiska mil lång rutt mellan Argentina och Uruguay och har kapacitet att transportera fler än 2 000 passagerare.
Fartyget var ursprungligen tänkt att drivas med LNG, men 2023 beslutade Buquebus att färjan istället skulle vara helt batteridriven.
Bygget av fartyget var i stort sett slutfört vid slutet av förra året; det första av fyra ”batterirum” spänningssattes i oktober 2025, och i december aktiverades fartygets batterisystem fullt ut i samband med officiella tester av elmotorerna. En månad senare inledde Hull 096 sina avgörande hamntester i floden Derwent – första gången fartyget rörde sig med hjälp av sin egen batteridrivna framdrivning.
tisdag 15 september
måndag 14 september
De globala solpanelpriserna har varit stabila den senaste veckan, men priserna på wafers och celler har sjunkit.
- De kinesiska waferpriserna sjönk ytterligare denna vecka, med svagare efterfrågan och ökande utbud som ökade trycket på hela tillverkningskedjan för solceller.
- Cellpriserna i Kina minskade också, medan det genomsnittliga exportpriset för 183N-celler sjönk till 0,046 USD/W i takt med att hamstringen utomlands försvagades.
- De globala modulpriserna förblev i stort sett stabila, med kinesiska TOPCon-moduler på 0,65 till 0,76 RMB/W och genomsnittspriser utanför Kina på 0,114 USD/W
Priserna på solmoduler har i stort sett varit oförändrade denna vecka trots ytterligare nedgångar i priserna på wafers och celler, enligt den senaste veckovisa marknadsbedömningen från InfoLink Consulting.
Den relativa stabiliteten i modulpriserna kommer då tillverkare inom uppströms- och mellanströmssegmenten står inför svagare efterfrågan och stigande lager. Medan lägre kostnader för wafers och celler minskar produktionskostnaderna har modultillverkarna hittills visat begränsad vilja att sänka försäljningspriserna.
I Kina ligger de faktiska leveranspriserna för TOPCon-moduler för närvarande runt 0,65 till 0,73 RMB/W för markmonterade projekt och 0,68 till 0,76 RMB/W för distribuerade solprojekt.
Priserna på BC-moduler är högre, med det genomsnittliga kinesiska marknadspriset kvar på 0,79 RMB/W. De faktiska leveranspriserna ligger runt 0,75 till 0,77 RMB/W för markmonterade projekt och 0,78 till 0,81 RMB/W för distribuerade projekt
Indien driftsatte 8,2 GWh ny batterilagringskapacitet under första halvåret.
Indien tog i drift 8,2 GWh av batterienergilagringssystem (BESS) under första halvåret 2026, en 84-faldig ökning från de 98,4 MWh som installerades under året innan, enligt en rapport från Mercom India Research.
India Energy Storage Landscape-rapporten som släpptes på fredagen visar att landet hade 9,3 GWh kumulativ installerad BESS-kapacitet i slutet av juni, varav 83% kommer från fristående system. Sol-plus-vindparker med integrerad energilagring stod för 9%, medan solkraftverk svarade för 8%.
Statsmässigt ledde Rajasthan rankingen av total installerad kapacitet och var värd för 36 % av de totala installationerna i landet. Indien hade också 7,4 GW installerat pumplager, varav 6 GW från tillgångar i drift.
Olika byråer lade ut anbud på sammanlagt 28 GW under första halvåret, jämfört med 15 GW ett år tidigare, och auktionerade ut 9 GW energilagringsprojekt.
Bara under det andra kvartalet togs cirka 3,6 GWh nya batterianläggningar i drift, en minskning med 22 % från det rekordstora första kvartalet 2026. Huvuddelen av den nya kapaciteten, eller 98 % av den totala, kom från fristående anläggningar.
Polen finansierar geotermisk prospektering
Polens nationella fond för miljöskydd och vattenförvaltning (NFOŚiGW) har beviljat bidrag på totalt 573 miljoner zloty (132 miljoner euro) till 41 kommuner för att kartlägga geotermiska vattenresurser och minska utsläppen från lokal uppvärmning; detta meddelades av det polska klimat- och miljöministeriet.
Det statsfinansierade programmet täcker riskerna förknippade med inledande provborrningar i kommunerna. Fem projekt pågår i regionen Wielkopolska, däribland en anläggning i Września. Av 13 slutförda testprojekt runt om i landet visade 11 borrhål på förutsättningar lämpliga för geotermisk energiutvinning. Testborrhålet GT-1 i Września beviljades 10,27 miljoner zloty i bidrag, vilket täcker merparten av den totala kostnaden på 10,37 miljoner zloty (2,4 miljoner euro). Borrningen, som ska nå ett djup på 1 460 meter, inleds under tredje kvartalet 2026 och beräknas vara slutförd i februari 2027. Enligt projektkalkylerna kan vattentemperaturen komma att uppgå till 53–54 grader Celsius.
NFOŚiGW förbereder även ytterligare stödåtgärder – däribland en fond för omställning av värmesektorn och ett norskfinansierat bidragsprogram – för att hjälpa kommuner med anläggningsbyggande och kommersiell utbyggnad efter lyckade provborrningar.
Kinesiska forskare producerar vätgas med solenergi samtidigt som den renar avloppsvatten.
Forskare vid Nanyang Technological University (NTU) har utvecklat en soldriven enhet som producerar väte från havsvatten samtidigt som den tar bort giftigt hydrazin från avloppsvatten.
Enheten använder solljus för att generera den elektricitet som krävs för båda processerna, och undviker en extern strömkälla. Forskningen, som leds av professor Lydia Wong vid NTU:s School of Materials Science and Engineering, beskrivs i Nature Communications.
Konventionell vattenelektrolys använder en elektrisk ström för att dela upp vatten i väte och syre. Användning av havsvatten kan dock minska effektiviteten eftersom kloridjoner stör reaktionerna och kan leda till bildning av frätande klorföreningar.
NTU-forskarna designade istället anoden för att använda hydrazin som en del av den elektrokemiska reaktionen. En katalysator bryter ner föreningen till väte och kväve, en process som kräver mindre energi än den syreproducerande reaktionen som normalt används vid elektrolys.
Detta gör att enheten kan producera väte mer effektivt samtidigt som den behandlar hydrazinförorenat vatten. Tillvägagångssättet undertrycker också bildningen av klorföreningar.
Forskare omvandlar vanligt plastavfall till bränsle med hjälp av uppvärmda salter.
Plastpåsar, skärbrädor och många andra vardagsprodukter är gjorda av en plast som är notoriskt svår att återanvända när den väl blir avfall. Forskare vid Oak Ridge National Laboratory har nu hittat ett sätt att bryta ner denna plast och förvandla den till bensinliknande och dieselliknande bränslen med hjälp av en relativt enkel blandning av uppvärmda salter.
Plasten är polyeten, en av de mest använda plasterna i världen. I laboratorieexperiment omvandlade den nya processen den vid temperaturer under 200 grader Celsius (392 grader Fahrenheit), mycket svalare än många konventionella metoder, och gav ett bensinutbyte på cirka 60 %.
Metoden undvek också flera ingredienser som vanligtvis behövs för att förvandla plast till bränsle. Det krävde inte dyra ädelmetallkatalysatorer, organiska lösningsmedel eller en extern tillförsel av väte.
Kärnan i processen är smälta salter som innehåller aluminiumklorid. Smälta salter är helt enkelt salter som värms tills de bildar en vätska. I det här fallet fungerade den flytande saltblandningen både som miljön där reaktionen ägde rum och som katalysatorn som hjälpte till att driva den.
Natriumjonbatteri startar bilen även i 40 graders kyla
Svenska Altris har fått sitt natriumjonbatteri att klara kallstart vid temperaturer ned till –40 grader. Resultatet för tekniken, som inte kräver litium, nickel eller kobolt, ett steg närmare serieproduktion.
Altris utvecklar tekniken tillsammans med fordonsbatteritillverkaren Clarios och slovakiska InoBat. I de senaste testerna har natriumjoncellernas kallstartsförmåga utökats till –40 °C.
Kallstart är ett krävande test för ett natriumjonbatteri. Ett lågvoltsbatteri i ett fordon måste kunna leverera mycket hög effekt under kort tid. Det kräver låg intern resistans och förmåga att leverera stora strömmar även när temperaturen sjunker långt under noll.
Altris använder sitt egenutvecklade Prussian White-material i katoden. Materialet har en öppen kristallstruktur som gör det möjligt för natriumjonerna att röra sig relativt snabbt. Kemistrin behöver varken litium, nickel eller kobolt.
Plug-in-solceller skulle kunna skapa Storbritanniens första generation av energimedvetna husägare, menar energiexpert.
Prisvärda ”plug-in”-system kan få miljontals människor att börja producera och förstå sin egen el, säger experten på hemenergi Jon Skinner, grundare av Glow Homes.
Solcellssystem av plug-in-typ kan vara en av de bästa nyheterna för den brittiska marknaden för hemenergi, då de ger betydligt fler människor chansen att för första gången producera sin egen el.
Jon Skinner, grundare av energiföretaget Glow Homes, anser att tekniken bör ses som ett lättillgängligt första steg mot ökad energimedvetenhet snarare än som ett hot mot traditionella solcellsanläggningar på taket.
Plug-in-system för solenergi – ibland kallade balkongsolceller – använder ett fåtal paneler för att generera el till hushållet. Tack vare lägre kostnader och enklare installation kan de göra elproduktion tillgänglig för personer som bor i lägenhet eller i bostäder med begränsad takyta, samt för hushåll som ännu inte är redo att investera i ett komplett energisystem för hemmet.
Även om dessa mindre system fyller en annan funktion än fast installerade solcells- och batterisystem, anser Skinner att deras största värde ligger i hur de förändrar människors förhållande till energi.
Skyborn Renewables säkrar finansiering för tyskt havsbaserad vindkraftsprojekt
Skyborn Renewables har nått finansiellt avslut för den havsbaserade vindkraftsparken Gennaker i Tysklands Östersjön på upp till 976,5 MW, vilket frigör investeringar på mer än 3 miljarder euro (3,47 miljarder dollar) för landets största projekt i regionen.
Finansieringen inkluderar ett paket utan regressrätt på 2,1 miljarder euro (2,43 miljarder dollar) som arrangeras av 16 kommersiella långivare och Europeiska investeringsbanken. Alla större projektavtal har nu trätt i kraft, inklusive skuld- och aktiearrangemang, elavtal, strategiska partnerskap samt leverans- och installationsavtal.
Gennaker, som utvecklas tillsammans med Stadtwerke München, som äger 25 % av aktierna, planeras att tas i kommersiell drift i slutet av 2028. Vindkraftsparken förväntas leverera tillräckligt med el till cirka 1 miljon tyska hushåll och stödja jobb och leveranskedjeverksamhet i Mecklenburg-Vorpommern.
”Med alla viktiga projektkomponenter på plats går vi in i byggnationen med tillförsikt och ett tydligt fokus på framgångsrikt genomförande”, säger Patrick Lammers, VD för Skyborn Renewables.
Projektet har säkrat långsiktiga elavtal med Amazon för 600 MW och Uniper för 100 MW, vilket ger kontrakterade intäkter för en betydande del av produktionen.
Ingemar kommer gärna och berättar om
energiomställningen i världen !
Under sex år har han dagligen arbetat med att spana efter de senaste nyheterna för energiomställningen i Sverige och världen. Han kan ge er en hyfsat träffsäker bild om de olika utvecklingslinjer som finns.
Utifrån sitt dagliga undersökande jobb ger han sin bild av vad som händer i den globala energiomställningen. Om intresse finns kontakta med e-post:
ingemar@medsols.nu
Masdar siktar på stora tyska vindkraftsutbyggnader till havs
Det Abu Dhabi-baserade företaget för förnybar energi, Masdar, har tecknat två avsiktsförklaringar med tyska företag gällande potentiella investeringar på över 8 miljarder euro (9,24 miljarder dollar) inom havsbaserad vindkraft och batterilagring.
Genom det ena avtalet har det tyska energibolaget RWE och Masdar kommit överens om att överväga ett gemensamt deltagande i tyska auktioner för havsbaserad vindkraft år 2027.
Avtalet omfattar ett uppskattat investeringsvärde på över 3 miljarder euro (3,46 miljarder dollar) och bygger vidare på det långvariga samarbetet mellan Masdar och RWE.
RWE och Masdar driver och utvecklar gemensamt projekt inom havsbaserad vindkraft i Storbritannien med en sammanlagd kapacitet på 3,6 GW. Deras första projekt var havsbaserade vindkraftsparken London Array, som varit i drift sedan 2013.
I september 2022 tecknade företagen en avsiktsförklaring för att utforska samarbete kring projekt för havsbaserad vindkraft på viktiga globala marknader, vilket senare ledde till att Masdar blev RWE:s
Scania möjliggör eldriven långdistanstransport 72 mil
Scania adresserar en av transportbranschens största elektrifieringsutmaningar: hur eldrivna lastbilar kan användas för långdistanstransporter. Lösningen kombinerar utökad batterikapacitet, MCS-laddning och praktisk fordonskonfiguration, vilket möjliggör upp till 720 kilometers räckvidd samtidigt som den hjälper företag att balansera nyttolast, laddning och produktivitet.
För transportföretag är frågan om en eldriven lastbil kan täcka krävande rutter, frakta den last som krävs och ladda på ett sätt som passar verkliga transportscheman.
Scanias lösning tar hand om de här kraven. Genom att utöka batterikapaciteten bakom förarhytten, i kombination med chassimonterade batterier och megawattladdning, kan fordonet konfigureras för längre elektrisk räckvidd samtidigt som den operativa flexibilitet för europeiska långdistansuppdrag bibehålls.
I kombination med Scanias utskjutande IVD-front (Increased Vehicle Dimension) möjliggör lösningen med batterier bakom hytten en europeisk släpvagnskombination i formatet 6×2*4 med maximal räckvidd, även när den totala fordonslängden överstiger 16,5 meter. Det gör det möjligt att kombinera lång elektrisk räckvidd med praktisk släpvagnskompatibilitet och bibehållen vändradie.

het med att snabba på energiomställningen med bra nyheter varje vardagSwischa till TACK på förhand!